Studentrörelse utmanar Aleksandar Vučić om makten i Serbien

En studentledd politisk rörelse ställer upp med 250 kandidater i Serbiens parlamentsval den 25 oktober. Studentlistan utmanar nationalistiska Serbiska progressiva partiet (SNS), som leds av den tidigare presidenten Aleksandar Vučić. Rörelsen har vuxit fram ur omfattande protester mot korruption och landets politiska styre.

Valet hålls efter att Serbiens regering den 7 september 2026 föreslog att parlamentet skulle upplösas. Aleksandar Vučić undertecknade upplösningsbeslutet den 9 september, vilket avslutade mandatperioden för det parlament som valdes den 17 december 2023. Den 27 september lämnade Vučić presidentposten för att leda SNS valkampanj och försöka återvända till regeringsmakten som premiärminister. Parlamentets talman Ana Brnabić övertog därefter uppdraget som tillförordnad president.

Serbiens republikanska valkommission godkände den 15 september studentrörelsens kandidatur under namnet Studentska lista – Studenti pobeđuju, ungefär Studentlistan – Studenterna segrar. Gruppen fick plats nummer tre på valsedeln. Den hade bildats formellt den 9 september genom en medborgargrupp med 14 underteckare och inledde dagen därpå sin kampanj utanför Serbiska nationalteatern i Novi Sad.

Kandidatlistan består av personer med bakgrund inom bland annat sjukvård, universitetsvärlden, kultur och ekonomi. Läkaren Ilija Srdanović från Novi Sad står överst och är rörelsens listföreträdare. Bland kandidaterna finns specialistläkaren Katarina Stanković från Belgrad, dramatikern Željko Hubač och kirurgen Aleksandar Cvetković från Kragujevac.

Den tidigare chefen för Serbiens nationalbank, Dejan Šoškić, har plats 27 på listan. Den tidigarebasketspelaren Dejan Bodiroga återfinns på plats 24 och sociologen Jovo Bakić på plats 76. Även Tatjana Paunovic, som undervisar i psykologi vid universitetet i Nis, tillhör kandidaterna.

Tatjana Paunovic framhåller att studentrörelser har spelat betydande roller vid flera avgörande tillfällen i Serbiens historia. Hon anser samtidigt att den nuvarande rörelsen skiljer sig från tidigare exempel genom att studenterna själva har haft kontroll över organiseringen och besluten.

När kandidaterna presenterades den 14 september beskrev studentrörelsen hur urvalet genomförts efter mer än ett års möten, universitetsblockader och gemensamma diskussioner. Organisationen har betonat att ingen enskild person ska få en dominerande ledarroll.

Rörelsens viktigaste politiska frågor gäller korruptionsbekämpning, demokratiska institutioner och större resurser till utbildning. I september presenterades ett program med elva punkter inom tre huvudsakliga områden. Förslagen omfattar bland annat en särskild polisenhet knuten till åklagarväsendet, gratis läroböcker och åtgärder för att sänka läkemedelskostnader.

Vid ett valmöte i Novi Pazar den 3 oktober betonade advokaten och kandidaten Mirza Ramušović behovet av ett självständigt rättsväsende och offentliga institutioner utan politisk styrning. Dejan Šoškić och Jovo Bakić deltog också i sammankomsten.

Studentlistans förstanamn Ilija Srdanović uppgav i en intervju publicerad den 1 oktober att rörelsen inte planerar något samarbete med den sittande regeringsmajoriteten eller dess stödpartier. Han framhöll samtidigt att Studentlistan inte avser att blockera ett regeringsskifte om rörelsen misslyckas med att få egen majoritet.

Statsvetaren Florian Bieber, som är verksam med forskning om Balkan, beskriver studenternas politiska strategi som ovanlig. Enligt Florian Bieber har rörelsen undvikit tydliga positioneringar på den traditionella höger–vänsterskalan och i stor utsträckning avstått från kontroversiella utrikespolitiska frågor.

Florian Bieber anser att det breda stödet delvis kan förklaras av att protesterna utgår från konkreta händelser som människor har erfarenhet av, snarare än enbart övergripande resonemang om demokrati och rättsstatliga principer.

Bakgrunden är katastrofen vid järnvägsstationen i Novi Sad den 1 november 2024. Under rusningstrafik rasade ett 48 meter långt betongtak och 16 människor omkom, däribland ett sexårigt barn. Stationsbyggnaden uppfördes 1964 och hade genomgått renoveringar mellan 2021 och 2024, kort före olyckan.

Efter raset riktades anklagelser om korruption, bristfälliga byggnadsarbeten och otillräcklig myndighetstillsyn mot ansvariga för projektet. Demonstrationer inleddes i Novi Sad och spred sig därefter till andra delar av Serbien. Kraven gällde först en öppen och grundlig utredning av olyckan, men protesterna utvecklades senare till en bredare rörelse mot president Aleksandar Vučićs styre och med krav på nyval.

Åklagarmyndigheten i Novi Sad väckte i september 2025 åtal mot 13 personer efter takkollapsen. Bland de åtalade finns den tidigare bygg- och infrastrukturministern Goran Vesić. Misstankarna gäller bland annat felaktigheter under byggnadsarbetena och att stationsbyggnaden hade tagits i bruk utan nödvändiga tillstånd.

I augusti 2026 redovisade åklagarmyndigheten hur de 13 åtalade fördelats i tre grupper utifrån de gärningar som åtalen omfattar. Fyra personer åtalades för att ha framkallat allmän fara, medan övriga anklagas för överträdelser med anknytning till byggnadsarbetena.

Europaparlamentet har i en resolution uppmärksammat att renoveringen i Novi Sad ingick i järnvägsprojektet mellan Belgrad och Budapest. Projektet genomfördes inom ramen för ett mellanstatligt avtal mellan Serbien och Kina, vilket enligt Europaparlamentet aktualiserade frågor om insyn och offentlig upphandling.

Europaparlamentet har även redovisat att Europeiska åklagarmyndigheten, EPPO, inledde en utredning i mars 2025 om misstänkt felaktig användning av EU-medel i samband med stationsrenoveringen.

Protesterna har haft stor geografisk spridning. Enligt uppgifter som Europaparlamentet redovisat genomfördes fler än 10 700 protestaktioner i över 630 serbiska samhällen från februari till slutet av september 2025. Demonstrationerna den 15 mars och den 28 juni samma år hörde till de största samlingarna.

Den nuvarande rörelsen har vissa likheter med de student- och gräsrotsprotester som växte fram i Belgrad 1998 mot dåvarande ledaren Slobodan Milošević. En skillnad är förhållandet till de etablerade oppositionspartierna. Under den tidigare protestvågen uppmanades oppositionen att enas, medan flera oppositionspartier inför årets val i stället har valt att stödja Studentlistan.

Florian Bieber framhåller att studenternas uttalade målsättning inte är att bygga upp ett permanent politiskt parti. Rörelsens ambition är i stället att återupprätta fungerande demokratiska institutioner i Serbien.

Opinionsmätningarna inför valet ger ingen entydig bild av väljarnas stöd. De undersökningar som publicerats pekar dock på en jämn konkurrens mellan Studentlistan och Aleksandar Vučićs SNS. Mätningarnas tillförlitlighet bedöms samtidigt vara begränsad.

Serbiens republikanska valkommission fastställde den 9 oktober att 6 450 523 personer var upptagna i röstlängden. Vid ett sammanträde under ledning av kommissionens ordförande Vladimir Dimitrijević beslutades att motsvarande antal valsedlar skulle tryckas.

Totalt registrerades 17 kandidatlistor inför parlamentsvalet, men en lista drogs tillbaka. När registreringstiden löpte ut den 5 oktober återstod därför 16 listor som skulle finnas på valsedeln.

Valrörelsen har också präglats av anklagelser och rapporter om politiska motsättningar. Vid ett valmöte i Novi Sad den 17 oktober deltog Slovakiens premiärminister Robert Fico och uttryckte sitt stöd för Aleksandar Vučić. Under mötet anklagade Vučić oppositionens protester för att vara finansierade från utlandet, men lade inte fram några belägg för påståendet.

Europeiska unionens delegation i Serbien har under oktober uttryckt oro över våldsincidenter i valrörelsen och uppmanat ansvariga myndigheter att ingripa mot eventuella oegentligheter. Delegationen har samtidigt betonat att fria och rättvisa val är en förutsättning för Serbiens fortsatta närmande till EU.

Även Europarådets parlamentariska församlings valobservatörer har uppmärksammat situationen. Delegationen har varnat för aggressiv retorik mot oppositionsaktivister, företrädare för civilsamhället och journalister. Den har också uttryckt oro över uppgifter om övervakning och säkerheten för väljare och valobservatörer.

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, har genom sitt valobservationsorgan ODIHR organiserat en internationell granskning av parlamentsvalet. Eoghan Murphy leder insatsen, som omfattar 14 experter stationerade i Belgrad och 30 långtidsobservatörer utplacerade i landet. ODIHR har dessutom begärt att 300 korttidsobservatörer ska delta under valdagen.

Granskningen omfattar bland annat väljarregistrering, finansiering av valkampanjer, mediernas rapportering, valmyndigheternas arbete och behandlingen av klagomål som rör valet. ODIHR har meddelat att en preliminär rapport ska presenteras i Belgrad den 26 oktober klockan 15.00 lokal tid.

Florian Bieber pekar på att det finns osäkerhet kring hur Studentlistan skulle fungera som regeringsalternativ vid en eventuell valseger. Enligt statsvetaren finns en risk för interna motsättningar och regeringssammanbrott om kandidaterna inte kan enas om den praktiska politiken. En sådan utveckling skulle enligt hans bedömning kunna gynna den nuvarande maktgrupperingen.

Samtidigt anser Florian Bieber att studentrörelsens övergång från protestorganisation till organiserad politisk utmanare är ovanlig. Han känner inte till någon motsvarande studentrörelse som på samma sätt har gått från omfattande demonstrationer till att ställa upp som ett självständigt alternativ i ett nationellt parlamentsval.

Enligt Florian Bieber skulle den serbiska rörelsens organisationsform kunna bli ett exempel för andra länder där förtroendet för de etablerade politiska partierna är lågt.

Gillar du den här personligheten?