AI-genererad illustration
Strypvåld vanligt i svenska våldtäktsdomar
Strypvåld förekommer i en stor andel av våldtäktsdomar i Sverige. En genomgång av fler än 300 domar från samtliga tingsrätter under 2025 visar att strypvåld fanns med i ungefär en tredjedel av fallen.
Polismyndigheten har pekat ut strypvåld som en av de starkaste riskfaktorerna för framtida dödligt våld i nära relationer. I myndighetens bedömningar av högriskindivider ingår bland annat tidigare våld, kontrollerande beteende och om strypvåld har förekommit. Rättsmedicinalverket har också beskrivit strypvåld som en betydande riskfaktor vid dödligt våld och har på regeringens uppdrag genomfört en kunskapsöversikt, kartlagt skador i svenska obduktions- och rättsintygsärenden samt sammanställt forskning om fenomenet.
I de våldtäktsdomar där strypvåld förekom var drygt en fjärdedel av de dömda männen yngre än 25 år. Anna Jinghede Sundwall, kriminaltekniker i Region Bergslagen, leder en studie av våldtäktsärenden från 2023 till 2025 och har sett att strypvåld förekommer i en betydande del av fallen. Studien visar särskilt på situationer där unga kvinnor utsätts av personer de har en nära relation till.
Polismyndigheten har hänvisat till internationella studier som visar att majoriteten av personer som utsätts för strypvåld är kvinnor mellan 20 och 34 år och att gärningspersonen ofta är en partner. En genomgång från Rättsmedicinalverket har visat att förekomst av strypvåld i en nära relation är kopplad till en kraftigt förhöjd risk för dödligt våld. Sveriges Radio har rapporterat att myndighetens sammanställning visade att risken för mord ökade sjufaldigt när strypvåld förekom i en nära relation.
Jämställdhetsmyndigheten har i en rapport om dödligt partnervåld mot unga uppgett att 97 procent av fallen där unga personer dödas i partnerrelationer gäller flickor eller unga kvinnor som dödas av pojkar eller män. Myndigheten har samtidigt konstaterat att dödligt partnervåld mot unga inte har minskat på samma sätt som dödligt partnervåld mot äldre kvinnor och att kunskapen om våld i ungas relationer fortfarande är begränsad.
Polismyndigheten lanserade i mars 2026 ett utbildningsmaterial om strypvåld riktat till skolor och andra verksamheter som arbetar med unga. Anna Jinghede Sundwall vid Polisen har framhållit att det inte finns något säkert sätt att utföra strypning och att även kortvarigt tryck mot halsen kan innebära allvarliga risker.
Källor
Analys
Förklaring:
Artikeln är övervägande neutralt och sakligt skriven med ett faktabaserat och återgivande språk. Journalisten presenterar uppgifter och bedömningar från myndigheter, studier och experter utan att använda värderande, förstärkande eller känslomässigt färgat språk. Begrepp som "starkaste riskfaktorerna," "betydande riskfaktor" och "kraftigt förhöjd risk" återges som myndigheternas egna bedömningar, vilket är korrekt och påverkar inte oberoendet negativt. Det förekommer inga egna slutsatser, spekulationer eller dramatiseringar från journalisten. Artikeln undviker känsloladdade eller värderande ord utan källa och styr inte läsarens känslor. Sammantaget följer språket kraven för en hög oberoendepoäng, med endast mycket små utrymmen för ganska måttfull formulering som kan ifrågasättas i marginalen, men dessa är också mycket nära direkt återgivna från källor.
Förklaring:
Artikeln gynnas främst av en vänsterriktning eftersom den lyfter fram strukturella problem kring våld mot kvinnor, sätter fokus på utsatta grupper och framhäver statliga myndigheters roll i att hantera problemet genom utbildning och kunskapsspridning. Den undviker marknadslösningar eller individuellt ansvar och framställer offentlig sektor och statliga insatser som centrala, vilket är typiskt för vänsterperspektivet.
Rubrik och framing:
Artikeln skapar en verklighetsbild där strypvåld i våldtäktsfall och nära relationer framställs som ett allvarligt och vanligt problem, särskilt för unga kvinnor. Polisen och myndigheter framstår som ansvariga och lösningen ligger i ökad kunskap och utbildning.
Språk och ton:
Språket är faktabaserat och sakligt med fokus på myndigheters och experters uttalanden. Det används ord som förstärker allvaret i problemet utan att förminska någon aktör.
Källbalans:
Källorna består främst av myndigheter som Polismyndigheten, Rättsmedicinalverket och Jämställdhetsmyndigheten samt experter inom området, vilket ger tyngd åt den statliga och offentliga sektorns perspektiv. Motpart eller kritiska röster saknas.
Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar perspektiv från brottslingar eller offergrupper och tar inte upp eventuella sociala eller ekonomiska faktorer bakom våldet. Den undviker också diskussion om kriminalpolitik eller preventiva åtgärder utanför utbildning.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Friedrich Merz varnar USA inför tyska val
Tysklands förbundskansler Friedrich Merz riktar kritik mot eventuell amerikansk påverkan inför kommande val i landet....
Vattenfall varnar för dyrare el i vinter
Vattenfalls vd Anna Borg bedömer att Europas energimarknad kan präglas av fortsatt höga elpriser under...
Israels parlament upplöst efter omstridda beslut
Israels parlament knesset har avslutat sin mandatperiod och upplöses inför det planerade valet den 27...
Håkan Nesser avslutar straffet efter skattedomen
Författaren Håkan Nesser har avslutat den del av sitt straff som genomförts med fotboja. På...
