Stormskador på hus når högsta nivån sedan 1975

Nästan 11 000 villor och fritidshus drabbades av stormskador under andra kvartalet 2026. Totalt registrerades 10 732 skadeanmälningar under perioden mars–maj, vilket är den högsta nivån för ett andra kvartal sedan den kvartalsvisa statistiken började samlas in från skadeförsäkringsbolagen 1975.

Den kraftiga ökningen kopplas framför allt till stormen Dave, som nådde Sverige den 5 april och slog hårt mot västkusten under påskhelgen. SMHI uppmätte full storm i medelvinden vid Väderöarna, Måseskär och Vinga. Vid Väderöarna noterades som mest 30,0 meter per sekund i medelvind, medan Sjöfartsverket registrerade vindbyar på upp till 41,5 meter per sekund i området. I stort sett samtliga planerade lotsningar i Göteborgs och Marstrands lotsområden från söndagsförmiddagen till måndagsförmiddagen fick skjutas upp.

SMHI uppgav även att lufttrycket i Daves centrum sjönk med mer än 24 hPa under ett dygn innan ovädret nådde Sverige, vilket klassificerar utvecklingen som en atmosfärisk bomb. I Uddevalla steg vattenståndet till 126 centimeter över årets beräknade medelvattenstånd, den högsta aprilnivån som registrerats där sedan mätserien inleddes 2020.

Länsförsäkringar hade den 24 april tagit emot 6 371 skadeanmälningar efter Dave och uppskattade då den samlade kostnaden till omkring 195 miljoner kronor. De hårdast drabbade områdena fanns enligt Länsförsäkringar i Västra Götalands, Jönköpings, Östergötlands, Kalmar, Hallands och Kronobergs län. Försäkringsbolaget If hade redan den 8 april registrerat fler än 500 digitala skadeanmälningar kopplade till stormen och dessutom tagit emot hundratals telefonsamtal från kunder.

När även företags- och lantbruksförsäkringar räknas in uppgick antalet anmälda stormskador inom egendomsförsäkringar till 17 000 under andra kvartalet. Svensk Försäkring uppgav att motsvarande antal under samma kvartal 2025 var 1 400, vilket innebär att nivån 2026 var mer än tolv gånger högre. Svensk Försäkrings statistiker Linda Wahlman uppgav samtidigt att omkring 838 000 egendomsskador totalt anmäldes under kvartalet, cirka 26 000 fler än året före.

Stormen orsakade även omfattande skador i skogsbruket. Skogsstyrelsen och skogsbruket bedömde efter inventering att drygt två miljoner kubikmeter skog hade fällts. Västra Götalands län drabbades mest, följt av Jönköpings län.

Per Sangrud på LF Fastighetsförmedling uppger att naturskador varierar mellan olika år men att försäkringsbeloppen visar en ökande trend över tid, med fler och större skador. Han rekommenderar fastighetsägare att kontrollera vad hemförsäkringen omfattar och att gå igenom byggnaden och tomten inför kraftiga oväder. Det kan bland annat handla om att kontrollera vindskivor, bedöma om större träd riskerar att falla över byggnader och se till att exempelvis studsmattor och andra lösa föremål är ordentligt förankrade.

Per Sangrud rekommenderar även fastighetsägare att ta reda på vilka klimatrelaterade risker som finns i närområdet. Boverket uppger att kommunerna i sina översiktsplaner ska redovisa sin syn på klimatrelaterade risker i den byggda miljön och hur riskerna kan minska eller upphöra. Länsstyrelserna har samtidigt ett regionalt samordningsansvar för klimatanpassning och ska stödja kommunerna i arbetet.

Under hela 2025 inträffade omkring 20 000 försäkrade stormskador i Sverige. Svensk Försäkring redovisade ersättningar på närmare 1,2 miljarder kronor, vilket var den högsta ersättningsnivån för stormskador sedan stormen Gudrun 2005. Under perioden 2015–2024 registrerades dessutom närmare 165 000 naturorsakade försäkringsskador med sammanlagda skadebelopp på nästan 10 miljarder kronor.

Statistiken över villor och fritidshus bygger på uppgifter från Svensk Försäkring och omfattar stormskador. Skador som orsakas av exempelvis vatten, åska, skogsbrand eller andra naturhändelser ingår inte i den redovisningen.