Stockholms tunnelbana kan förlora stationer efter miljardunderskott

AI-genererad illustration

Nyheter

Stockholms tunnelbana kan förlora stationer efter miljardunderskott

Av Malin Nilsson•Publicerad: 22 okt 09:35•5 min

Planerna på att ta bort tunnelbanestationer har blivit en del av diskussionerna om hur Stockholms omfattande tunnelbaneutbyggnad ska finansieras. Region Stockholm saknar närmare 23 miljarder kronor för projekten, och statens representant Claes Norgren öppnar för att vissa delar av utbyggnaden kan behöva omprövas.

Den nya kostnadsprognosen från Region Stockholms Förvaltning för utbyggd tunnelbana presenterades den 25 september 2026. Slutkostnaden beräknas nu till 99,8 miljarder kronor. Av finansieringsunderskottet avser 20,8 miljarder kronor utbyggnader som finansieras gemensamt av flera parter. Ytterligare 2,1 miljarder gäller regionens egna investeringar i bland annat tunnelbanefordon, depåer och trafiksystem.

Enligt Stockholms Handelskammare ligger den beräknade slutkostnaden i fasta priser omkring 80 procent över de ursprungliga kalkylerna. Organisationen krävde den 2 oktober en oberoende statlig granskning av kostnadsökningarna. Näringspolitiske chefen Carl Bergkvist vill att granskningen bland annat omfattar upphandlingar, kostnadsstyrning, riskhantering, ansvarsfördelning och finansieringsavtal.

Förvaltningens senaste beräkning innehåller identifierade risker och ekonomiska reserver på sammanlagt 9,8 miljarder kronor. Risker som bedöms ha mer än 70 procents sannolikhet att inträffa räknas nu in i prognosen, tillsammans med reserver för oförutsedda händelser.

Finansieringsproblemen berör utbyggnaderna mot bland annat Barkarby, Solna, Nacka och Älvsjö. De ökade kostnaderna har redan medfört förseningar och behov av nya förhandlingar mellan Region Stockholm, staten och berörda kommuner.

Den reviderade tidsplan som presenterades i september innebär att tunnelbanan mot Barkarby och Arenastaden väntas öppna under 2029, medan trafiken mot Nacka och Söderort beräknas starta 2032. Utbyggnaden till Älvsjö har fått 2037 som nytt målår. I regionens mer detaljerade projektplan anges samtidigt sista kvartalet 2028 för Barkarby och sista kvartalet 2029 för Arenastaden.

Claes Norgren, som företräder staten och är ordförande i Stockholmsförhandlingens styrelse, anser att projektens omfattning kan behöva ses över. Han har beskrivit möjligheten att minska vissa delar av utbyggnaden, där borttagandet av en station skulle kunna vara ett alternativ. Samtidigt framhåller han att byggprojekten har kommit långt och att utgångspunkten därför är att de planerade stationerna ska färdigställas, säger han till Svenska Dagbladet.

Förlängningen av tunnelbanans blå linje från Kungsträdgården omfattar sex nya stationer. Trafikverkets redovisning anger Sofia, Hammarby kanal, Sickla, Järla, Nacka och Slakthusområdet som delar av den ursprungliga Stockholmsförhandlingen, vars huvudavtal godkändes 2014.

För Nackas del uppgår finansieringsunderskottet till fem miljarder kronor. Kommunstyrelsens ordförande Mats Gerdau (M) motsätter sig att stationer tas bort. Han hänvisar till den omfattande bostadsutbyggnaden i anslutning till den planerade tunnelbanan och tanken är att de som flyttar in ska kunna ta tåget till jobbet, säger han till SvD.

Tunnelbaneavtalen omfattar även betydande bostadsåtaganden. Trafikverket redovisar att kommunerna Stockholm, Nacka, Solna och Järfälla tillsammans har åtagit sig att färdigställa 81 900 bostäder. Huvuddelen ska stå klar senast 2035, medan 2 200 bostäder på västra Sicklaön i Nacka har 2040 som avtalad sluttidpunkt.

Mats Gerdau anser att ansvaret för att identifiera besparingar ligger hos Region Stockholm och finansregionrådet Aida Hadzialic (S). Han har framhållit att de ekonomiska problemen finns inom regionen och inte hos Nacka kommun eller Stockholmsförhandlingen. Aida Hadzialic har inte återkommit med något svar till SvD.

Region Stockholms investeringsregionråd Jens Sjöström (S) har samtidigt riktat kritik mot Nackas moderatledning och den moderatledda regeringen. I en debattartikel som uppmärksammades den 16 oktober framförde han att regionen tidigare försökt få klarhet i de slutliga kostnaderna och den fortsatta finansieringen. Kritiken gällde även parternas agerande vid förhandlingarna under 2025.

Finansieringsfrågan har varit föremål för tidigare omförhandlingar. Under 2025 utsåg regeringen en förhandlare för att omarbeta 2013 års Stockholmsförhandling och Stockholmsdelen av Sverigeförhandlingen efter tidigare kostnadsökningar. Den 22 december samma år meddelade regeringen att två omförhandlade avtal skulle säkra finansieringen för tunnelbaneutbyggnaderna och Spårväg Syd.

De senare kostnadsökningarna omfattas dock inte av någon automatisk skyldighet att skjuta till mer pengar. Claes Norgren har klargjort att tilläggsavtalet från oktober 2025 inte förpliktar någon av parterna att bidra med ytterligare finansiering. Däremot finns möjlighet att förhandla om projektens utformning inom den redan överenskomna ekonomiska ramen.

I ett gemensamt uttalande den 25 september konstaterade företrädare för Järfälla, Nacka, Solna, Stockholm och staten genom Stockholmsförhandlingen och Sverigeförhandlingen att Region Stockholms nya kostnadsnivå överstiger den budget som staten och kommunerna tidigare accepterat. Parterna anser att orsakerna till avvikelserna behöver granskas grundligt.

En genomgång från Region Stockholms förvaltningschef Per Ling-Vannérus pekar på brister i den tidiga projekteringen och upphandlingarna under 2010-talet som bakomliggande orsaker till dagens kostnadsökningar. Underlaget presenterades inför Stockholmsförhandlingens styrelsemöte den 16 oktober.

För Barkarbyprojektet behövs ytterligare 2,5 miljarder kronor, enligt uppgifter som Per Ling-Vannérus lämnade i början av oktober. En del av pengarna behöver tillföras redan vid årsskiftet 2026–2027 för att projektets löpande kostnader ska kunna betalas.

Trots finansieringsproblemen fortsätter arbetet med pågående upphandlingar. Region Stockholms Förvaltning för utbyggd tunnelbana meddelade den 12 oktober att vissa tidsplaner för upphandlingar kan behöva justeras. Upphandlingschefen Iveta Sandström räknar med att förvaltningen ska kunna lämna uppdaterad information om dessa under november 2026.

Stockholms Handelskammare har även framhållit att eventuella nya omfattande statliga finansieringsåtaganden bör hanteras av nästa regering. Frågan om hur underskottet ska täckas och vilka delar av tunnelbaneutbyggnaden som kan påverkas återstår därmed att behandla i förhandlingarna mellan regionen, staten och kommunerna.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 92%
92%
8%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Huvudparten av texten är tydligt saklig och neutral. Språket återger påståenden och beslut som kommer från källor eller personer som yttrat sig (t.ex. Enligt Stockholms Handelskammare, säger han till SvD, uppgav Per Ling-Vannérus) utan att journalisten själv tillfogar värderingar eller egna tolkningar. Artikeln presenterar faktauppgifter (belopp, tidsplaner, antal bostäder) och beskriver olika aktörers ståndpunkter, utan att stärka eller försämra någon sida. Det finns inga upplevda tecken på journalistiskt värderande språk, spekulationer eller egna slutsatser. Headlines kan uppfattas som något sensationalistisk, men i texten följer långa stycken upp maningar och kontext genom tydliga källhänvisningar. Därför bedöms texten som mycket oberoende i språkbehandling.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
20%
60%
20%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln presenterar finansieringsproblem och kostnadsökningar som en fråga som kräver noggrann granskning, institutionell förhandling och pragmatisk lösning. Den framhäver teknisk kritik och oberoende granskning samt kompromiss mellan region, stat och kommuner, snarare än att driva vänsterpolitik (omfördelning, stark stat) eller högerpolitik (stramare bidrag, hårdare lagar). Denna betoning på balans, tidsplaner och institutionsbaserade åtgärder gör den mest gynnsam för mitten.

Rubrik och framing:
Framing: problem med finansieringen av Stockholms tunnelbaneutbyggnad som riskerar att leda till nedläggning eller nedprioritering av stationer; betonar kostnadsökningar, behov av granskning och pågående förhandlingar mellan region, stat och kommuner.

Språk och ton:
Saklig och faktabaserad ton som fokuserar på kostnadsutveckling, risker och finansieringslösningar utan politisk moralpredikan.

Källbalans:
Bredd i källorna: offentliga myndigheter och politiker (Region Stockholm, staten, kommunernas företrädare), näringslivet (Stockholms Handelskammare) samt regionala och nationella företrädare; flera partier (S och M) inblandade i olika uttalanden.

Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv saknas eller underkommuniceras: konsekvenser för resenärer/boende och boendeutbyggnaden (kortsiktiga påverkan av möjliga nedskärningar), fackliga röster eller facklig syn på upphandlingar, samt bredare samhällsekonomiska konsekvenser av finansieringsproblem och miljöhänsyn.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.