Stockholms nya bilförbud möter hård kritik från oppositionen

Det rödgröna styret i Stockholm vill utöka de områden där bensin- och dieselbilar inte får köra. Förslaget möter kritik från Moderaterna och Centerpartiet, som ifrågasätter både det rättsliga stödet och förutsättningarna för att genomföra förändringarna. Även Stockholms Handelskammare kräver tydligare besked om hur stadens transporter och näringsliv påverkas.

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har enats om en nollvision för dödsfall och allvarliga sjukdomar till följd av luftföroreningar från trafiken. Målsättningen ingår i det rödgröna styrets budget för 2027. En central del är att utvidga miljözon klass 3 till fler delar av Stockholms innerstad.

Inom miljözon klass 3 är bensin- och dieseldrivna personbilar förbjudna, vilket även omfattar laddhybrider. Stockholms stad uppger att begränsningarna också gäller lätta lastbilar och lätta bussar. Rena elfordon, bränslecellsfordon och gasfordon som uppfyller utsläppsklass Euro 6 hör till de fordon som får användas.

Transportstyrelsen anger att reglerna skiljer sig för vissa tunga fordon. Tunga laddhybrider som uppfyller utsläppskraven Euro VI är tillåtna, till skillnad från laddhybrider bland personbilar. Bestämmelserna regleras genom trafikförordningen (1998:1276), som även innehåller särskilda undantag.

Undantagen omfattar bland annat färdtjänstfordon, fordon som används av personer med parkeringstillstånd för rörelsehindrade samt fordon som anpassats eller anskaffats med bilstöd. Stockholms stad har också uppgett att det nuvarande nattliga förbudet mot tunga lastbilar över 3,5 ton skulle upphöra inom det aktuella området när miljözon klass 3 införs.

Miljö- och klimatborgarrådet Cindy Falquet Lindh från Miljöpartiet framhåller att Stockholms invånare ska ha möjlighet att leva med goda förutsättningar för hälsan. Hon beskriver arbetet med luftkvaliteten som en del av stadens ambition att skapa en hälsosam livsmiljö.

Moderaternas gruppledare och oppositionsborgarråd Christofer Fjellner motsätter sig förslaget. Han anser att de nya begränsningarna skulle försvåra stockholmarnas vardag och framhåller att många använder bilen av praktiska skäl snarare än av eget intresse.

Christofer Fjellner ifrågasätter också om planerna har tillräckligt stöd i lagstiftningen och bland invånarna. Han anser att osäkerheten redan påverkar bilägare, exempelvis familjer som nyligen investerat i en laddhybrid för att kunna transportera sina barn till fritidsaktiviteter. Enligt Fjellner riskerar dessa hushåll att behöva ta ställning till ytterligare ett bilköp utan att veta när nya begränsningar kan börja gälla.

I stället vill Christofer Fjellner att Stockholm satsar på kollektivtrafik och fler träd för att förbättra luftkvaliteten. Han hänvisar till EU:s mätningar och hävdar att Stockholm redan har en av Europas bästa stadsluftmiljöer, med Helsingfors och Reykjavik som jämförbara städer.

Även Centerpartiets oppositionsborgarråd Jonas Naddebo kritiserar den politiska inriktningen. I ett pressmeddelande framför Naddebo att stadens ledning skärper trafikrestriktionerna utan att först säkerställa att nödvändiga förutsättningar finns. Han efterlyser långsiktiga beslut med bredare förankring.

Miljöpartiet har samtidigt meddelat att ekonomiska subventioner ska underlätta för stockholmare som behöver byta till elbil.

Den 5 november 2026 presenterade Miljöpartiet i Stockholms stad ytterligare planer för att begränsa trafikens luftföroreningar. Det rödgröna styret vill stegvis införa dubbdäcksförbud i hela innerstaden genom att bygga vidare på de restriktioner som redan finns.

Från den 1 oktober 2027 ska dubbdäcksförbudet enligt Miljöpartiets plan även omfatta Sveavägen, Birger Jarlsgatan, Torsgatan och Vasagatan. Vilka ytterligare områden som ska omfattas och när nästa utvidgning kan ske ska utredas under våren.

Stockholms stad framhåller att dubbdäck orsakar slitagepartiklar som påverkar luftkvaliteten och människors hälsa. Halterna av grövre partiklar är ofta särskilt höga under våren, när damm från vägbanorna virvlar upp i luften.

Förslaget om miljözon klass 3 har en längre rättslig bakgrund. Stockholms kommunfullmäktige godkände den 6 maj 2024 trafiknämndens plan för en miljözon i området innanför Kungsgatan, Birger Jarlsgatan, Hamngatan och Sveavägen. Den ursprungliga avsikten var att bestämmelserna skulle börja gälla den 31 december 2024.

Förvaltningsrätten i Stockholm prövade kommunfullmäktiges godkännande och meddelade den 18 februari 2025, i mål 10162-24, att beslutet inte stred mot lagen. Domstolen betonade samtidigt att avgörandet inte påverkade länsstyrelsens separata prövning av de lokala trafikföreskrifterna.

Länsstyrelsen i Stockholms län upphävde kommunens beslut i maj 2025 med hänvisning till brister i beslutsunderlaget. Transportstyrelsen beslutade därefter den 23 oktober 2025 att återförvisa ärendet till länsstyrelsen. Transportstyrelsen ansåg att kommunen hade genomfört en tillräcklig utredning för att länsstyrelsen skulle kunna pröva sakfrågan.

Den 19 maj 2026 upphävde Länsstyrelsen i Stockholms län återigen beslutet om miljözon klass 3. Myndigheten bedömde då att kommunens underlag inte visade att miljövinsterna övervägde de samhällsekonomiska konsekvenserna inom det berörda området.

Stockholms stad har överklagat beslutet från maj 2026 till Transportstyrelsen. Kommunen anser att den planerade miljözonen är proportionerlig och uppger att Transportstyrelsen är sista instans i den aktuella prövningen. Det rödgröna styret vill få beslutet ändrat för att därefter kunna genomföra och utvidga miljözonen.

Stockholms Handelskammare riktade den 5 november 2026 kritik mot den föreslagna utvidgningen. Hon uppmanade stadens politiska ledning att först presentera ett tydligare beslutsunderlag som visar hur begränsningarna påverkar transporter, tillgänglighet och företagande.

Stockholms Handelskammare hänvisade samtidigt till att länsstyrelsen redan vid två tillfällen har upphävt kommunens beslut, först på grund av bristande underlag och därefter efter en bedömning av miljönyttan i förhållande till samhällsekonomiska konsekvenser.

Stockholms stads miljöförvaltningsenhet SLB-analys har tidigare undersökt möjliga förändringar av luftkvaliteten. I en beräkning från 2023 bedömde enheten att miljözon klass 3 tillsammans med dubbdäcksförbud skulle kunna minska vägtrafikens utsläpp av kväveoxider med cirka 99 procent inom den ursprungligen planerade zonen.

Samma beräkning visade en möjlig minskning av utsläppen av större partiklar, PM10, med omkring 55 procent. Längs huvudgatorna beräknades årsmedelhalten av kvävedioxid kunna sjunka med 25–45 procent, medan motsvarande minskning av PM10 uppskattades till 10–20 procent.

Beräkningarna avsåg ett scenario för 2025 och byggde på jämförelser med en situation utan åtgärder. Siffrorna är därmed prognoser och inte uppmätta resultat från någon införd miljözon.

I en redovisning den 23 april 2026 konstaterade SLB-analys att Stockholms luftkvalitet under 2025 låg inom de då gällande godkända nivåerna. Enheten bedömde samtidigt att ytterligare minskningar av luftföroreningarna behövs för att klara kommande EU-krav och Världshälsoorganisationens hälsoriktvärden.

Nationellt har luftföroreningarnas hälsopåverkan undersökts i en studie som Naturvårdsverket presenterade den 1 oktober 2026. Studien, genomförd av Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI, och Umeå universitet, kopplade luftföroreningar i Sverige till omkring 6 000 förtida dödsfall årligen.

Forskarna uppskattade de samhällsekonomiska kostnaderna för luftföroreningarnas hälsoeffekter under 2023 till cirka 215 miljarder kronor. Naturvårdsverket framhöll också att trafikens avgasutsläpp väntas minska fram till 2030, medan partiklar från vägslitage, däck och bromsar bedöms bli en allt större utmaning för luftkvaliteten.

Det rödgröna styret vill gå vidare med miljözon klass 3 och de stegvisa dubbdäcksbegränsningarna. Moderaterna och Centerpartiet motsätter sig planerna, medan Stockholms Handelskammare efterfrågar ytterligare underlag. Samtidigt kvarstår den rättsliga prövningen av den tidigare beslutade miljözonen.

Miljöpartiet har sökts för ytterligare kommentarer utan att något svar har lämnats. Socialdemokraterna har också kontaktats men hänvisar frågor om klimatpolitiken till Miljöpartiet.