
AI-genererad illustration
Ronja reagerade på restauranggäster som fotograferade och lämnade maten
En restaurangmiddag i Stockholm fick 28-åriga Ronja att reagera när två unga kvinnor vid bordet intill fotograferade sina maträtter men knappt åt av dem. Ronja berättade senare om händelsen på TikTok, där hennes video har fått över 300 000 visningar och 26 000 gillamarkeringar.
Ronja och hennes pojkvän hade tillbringat dagen på en mässa i Stockholm innan de besökte restaurangen för att äta middag. Kort efter att paret hade satt sig anlände två unga kvinnor som fick ett bord bredvid dem.
När Ronjas pojkvän gick till toaletten hörde hon delar av kvinnornas samtal. Enligt Ronja diskuterade de att besöka ytterligare en restaurang eftersom miljön där lämpade sig för fotografering och publicering på Instagram.
När kvinnornas beställningar kom in började de fotografera maten med sina mobiltelefoner. Ronja berättar att den ena kvinnan därefter flyttade runt pastan på tallriken, medan den andra skar av en bit pizza och placerade den under en servett. Enligt Ronja lämnade båda restaurangen kort därefter utan att ha ätit någon större del av maten.
Händelsen fick Ronja att publicera en video på TikTok. Hon berättar att hon tidigare känt till fenomenet med restaurangbesök där fotografering står i centrum, men att hon aldrig själv hade bevittnat ett sådant beteende. I videon beskriver hon sin förvåning över det hon sett.
Frågan om mat som lämnas på restauranger ingår i ett större arbete med att kartlägga livsmedelsavfall. Naturvårdsverket redovisade i december 2025 att svenska restauranger och hotell under 2024 genererade omkring nio kilo livsmedelsavfall per invånare. Statistiken omfattar såväl ätbar mat som skal och andra rester från livsmedelshanteringen.
En undersökning som IVL Svenska Miljöinstitutet presenterade den 11 december 2024 visade att livsmedelsavfallet från restauranger hade ökat från 73 000 ton 2018 till 104 000 ton 2023. Projektledaren Johan Hultén betonade att avfallsmängderna skiljde sig kraftigt mellan olika restauranger och även varierade från vecka till vecka.
Livsmedelsverket använder begreppet tallrikssvinn för mat som serverats eller tagits av en gäst men som sedan lämnas och skrapas bort från tallriken. Myndigheten skiljer detta från kökssvinn, som uppstår vid tillagningen, och serveringssvinn, som uppkommer i samband med serveringen.
För Ronja har frågan också en personlig bakgrund. Hon berättar att hennes mamma var ensamstående under hennes uppväxt och att familjen hade begränsade ekonomiska resurser. Mot den bakgrunden reagerar hon på att mat beställs utan avsikt att ätas.
Ronja anser att gäster bör äta maten de beställer eller undersöka möjligheten att ta med resterna hem. Hon beskriver det observerade beteendet som respektlöst både mot maten och mot dem som arbetar med att producera och tillaga den.
I Livsmedelsverkets konsumentundersökning om matsvinn 2024 uppgav 45 procent av de tillfrågade restauranggäster som hade lämnat mat att de själva hade frågat om möjligheten att ta med resterna hem. Knappt hälften uppgav att de aldrig hade fått ett sådant erbjudande från restaurangen.
Ronjas video har väckt omfattande reaktioner på sociala medier. Bland dem som kommenterat finns restauranganställda som beskriver liknande erfarenheter från sina arbetsplatser. Samtidigt har andra personer kritiserat Ronjas sätt att uttrycka sig.
Ronja medger att delar av kritiken mot hennes formuleringar är befogad och uppger att hon har tagit till sig synpunkterna. Hon står samtidigt fast vid sin invändning mot att beställa mat enbart för att fotografera den.
Hon uttrycker också oro över vilka beteenden och kroppsideal som kan spridas bland unga genom sociala medier. Ronja framhåller att hon har förståelse för personer med ätstörningar och att det inte är fel att lämna mat när man är mätt. Enligt henne behöver det däremot göras skillnad mellan att inte orka äta upp och att beställa en maträtt enbart för att skapa innehåll till sociala medier.
Matsvinn är även föremål för nya regler inom Europeiska unionen. EU-parlamentet godkände den 9 september 2025 bindande mål som innebär att medlemsländerna senast den 31 december 2030 ska minska livsmedelsavfallet per invånare med 30 procent inom detaljhandel, restauranger, måltidstjänster och hushåll. Minskningen ska beräknas i förhållande till genomsnittet för perioden 2021–2023.
Världsnaturfonden WWF uppger att matsvinn står för mellan åtta och tio procent av de globala utsläppen av växthusgaser. Organisationen framhåller därför minskade mängder bortkastad mat som en del av arbetet för mer hållbara matvanor.
Ronja betonar att hennes kritik inte gäller människor som av olika skäl lämnar mat på tallriken. Det hon vänder sig mot är enligt henne situationer där maten beställs för att fotograferas och därefter lämnas nästan orörd.
Har den här konversationen varit till hjälp hittills?
Källor
Analys
Förklaring:
Artikeln är i stort sett neutralt skriven. Det mesta av informationen är presenterad som påståenden eller uppgifter från källor (Ronja själv, andra personer, myndigheter och forskningsinstitut) och journalisten gör få egna värderingar eller slutsatser. Språket är sakligt och saknar opinionston eller känsloladdade formuleringar från journalisten själv; beskrivningar som ”respektlöst” används som Ronjas egen uppfattning. Artikeln redovisar flera olika perspektiv (Ronjas upplevelse, andras kritik, reaktioner på sociala medier och befintlig fakta om matsvinn från myndigheter och institut) och kopplar siffror till källor. Eftersom återgivningen av påståenden och data tydligt hänvisas till källor och perspektivet inte byts på journalistens egna tolkningar, uppnår texten en hög grad av oberoende och neutralitet.
Förklaring:
Artikeln lutar mot en pragmatisk och regleringsvänlig hållning genom att lyfta offentliga data, miljöorganisationers och EU:s regleringar mot matsvinn samt uppmana till ansvarsfullt beteende. Den fylls av teknokratiska referenser och målsättningar som föredras av mitten (balans mellan statlig regulering och marknadslösningar) snarare än en tydlig vänster- eller högeragenda. Samtidigt återkopplas vissa vänsterinriktade teman om social rättvisa och miljöansvar genom Ronjas berättelse och koppling till livsmedelsmiljö. Den sammanvägda bedömningen ger således mitten som dominant riktning.
Rubrik och framing:
Framställningen fokuserar på matsvinn och kulturen kring att fotografera och lämna mat på restauranger, där Ronjas reaktion används för att sätta fokus på ansvar, hållbarhet och möjliga politiska åtgärder mot matsvinn, inklusive statistik och EU-regler.
Språk och ton:
Faktabaserad ton med emotionell underton genom Ronjas berättelse; betonar hållbarhet och etiska frågor kring matsvinn utan att driva extremt politiska argument.
Källbalans:
Betydligt utrymme för myndigheter och NGO:s (Naturvårdsverket, Livsmedelsverket, IVL, WWF) samt EU-institutioner som stödjer synpunkter om matsvinn och hållbarhet; mindre utrymme för branschens motargument eller affärsintressen.
Utelämnanden och kontext:
Brist på djupare representation från restaurangbranschen eller aktörer inom livsmedelssektorn som kan ha olika syn på regelverk eller kommersiella konsekvenser; saknas alternativa motargument eller nyanser av varför gäster väljer att fotografera eller lämna mat i olika sammanhang.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Pete Hegseth vägrar avgå trots hot om riksrätt
USA:s försvarsminister Pete Hegseth meddelar att han tänker stanna på sin post trots växande kritik...

Vito, 97, avled under födelsedagsfesten efter dansen
Den 97-årige Vito avled plötsligt under sitt födelsedagsfirande i Kalifornien, kort efter att ha dansat...

Zelenskyj hoppas på ökat Ukrainastöd efter Trumps valförlust
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj hoppas att Demokraternas seger i det amerikanska mellanårsvalet ska ge Ukraina...

Donald Trump hävdar att fredsuppgörelse med Ryssland närmar sig
USA:s president Donald Trump uppger att en uppgörelse om kriget mellan Ryssland och Ukraina är...
