Stigande levnadskostnader utlöser protester och politiska kriser

Höga priser på energi, livsmedel och bostäder har blivit en central fråga i flera länder inför kommande val. Protester har brutit ut på flera håll i Europa, samtidigt som missnöjet med levnadskostnaderna påverkar den politiska debatten i USA. Även Sverige har fått en stigande inflation, där framför allt energi och drivmedel blivit dyrare under den senaste månaden.

I Frankrike har demonstrationer som ursprungligen handlade om landets skolor utvecklats till bredare protester mot hushållens ökade utgifter. Oroligheter har förekommit på flera platser, och liknande protester har ägt rum i Belgien, Italien och Portugal.

Sedan Emmanuel Macron tillträdde som Frankrikes president 2017 har den allmänna prisnivån stigit med sammanlagt 27 procent, enligt Eurostat. Livsmedelspriserna har under samma period ökat med 35 procent. I september 2026 uppgick den franska inflationen till 3,4 procent.

Frankrikes statistikmyndighet Insee redovisade den 15 oktober att energipriserna stigit med 21,3 procent under det senaste året. Diesel hade blivit 44,1 procent dyrare jämfört med september 2025, medan bensinpriserna ökat med 25,7 procent.

Även livsmedelspriserna har påverkats. Insee uppmätte en årlig prisökning på 9,5 procent för färska livsmedel i september. Myndigheten kopplade delar av utvecklingen till värmeböljor och konstaterade att vissa färska grönsaker, däribland tomater och zucchini, hade stigit med 35,8 procent i pris.

Prisökningarna omfattar stora delar av Europa. Eurostat meddelade den 16 oktober att inflationen i euroområdet hade stigit från 3,2 procent i augusti till 3,8 procent i september. Bland Europeiska unionens medlemsländer registrerade 23 en högre inflationstakt, medan tre låg kvar på samma nivå och ett land hade en lägre inflation.

Energin stod för 1,71 procentenheter av inflationen i euroområdet under september, enligt Eurostat. Tjänstesektorns bidrag uppgick samtidigt till 1,52 procentenheter.

Bostadsmarknaden utgör ytterligare en källa till missnöje. I Spanien har hyrorna ökat med 45 procent under fem år, medan bostadspriserna stigit med mer än 50 procent. Landet befinner sig i en politisk kris och ett nyval ska hållas i november.

Spaniens statistikmyndighet INE rapporterade den 7 september att bostadspriserna under andra kvartalet 2026 hade ökat med 12,2 procent jämfört med samma period föregående år. Begagnade bostäder hade blivit 12,9 procent dyrare, medan priserna på nyproducerade bostäder stigit med 7,4 procent.

Boendekostnadernas politiska betydelse har även uppmärksammats i Tyskland. Vänsterpartiet Die Linkes framgång i det senaste delstatsvalet i Berlin har tillskrivits partiets inriktning på stigande bostadskostnader.

I USA står hushållens ekonomi i centrum inför mellanårsvalet om två veckor, då väljarna ska avgöra fördelningen av mandaten i senaten och representanthuset. Opinionsläget är besvärligt för president Donald Trumps republikanska parti.

På prognosmarknaden Polymarket bedöms sannolikheten för att Demokraterna tar majoriteten i senaten till 65 procent. Motsvarande sannolikhet för representanthuset ligger på 92 procent. Donald Trump har samtidigt sina lägsta opinionssiffror hittills.

En väljarundersökning från Fox News visar att sex av tio amerikaner betraktar de höga levnadskostnaderna som den viktigaste politiska frågan. Donald Trump gick till val med löften om att minska hushållens utgifter, men priserna har fortsatt att stiga.

Den amerikanska inflationen uppgick till 3,7 procent i september. Under 2026 har bensinpriserna ökat med mer än 50 procent och dieselpriserna med över 75 procent. Sedan 2017 har livsmedelspriserna stigit med omkring 40 procent.

USA:s statistikmyndighet Bureau of Labor Statistics redovisade den 14 oktober att bensinpriserna ensamma steg med 9,1 procent under september. Prisuppgången på bensin svarade för mer än hälften av månadens ökning av konsumentprisindex. Kärninflationen, där energi och livsmedel inte ingår, var samtidigt 2,6 procent på årsbasis.

Även amerikanska bostäder har blivit betydligt dyrare. Ett index över huspriser visar en ökning på 73 procent sedan 2017, medan den genomsnittliga hyran har stigit med nästan 50 procent. Bostadspriserna ligger på rekordhöga nivåer.

De höga räntorna har ytterligare ökat kostnaderna för bostadsköpare. I USA är det vanligt med bolån där räntan binds under 30 år. Den amerikanska bolånefinansiären Freddie Mac meddelade den 22 oktober att genomsnittsräntan för sådana lån hade sjunkit till 7,32 procent, från 7,40 procent veckan innan. För lån med 15 års bindningstid var räntan 6,68 procent.

En viktig faktor bakom den senaste tidens internationella prisuppgång är energimarknaden. Donald Trumps beslut att inleda krig mot Iran har följts av kraftigt stigande oljepriser. Världsmarknadspriset på olja ligger omkring 70 procent över nivån före krigsutbrottet.

Sambandet mellan oljepriser och inflation har undersökts av Världsbanken. I en studie publicerad 2024 analyserade banken den globala inflationens drivkrafter mellan 1970 och 2022. Resultaten visade att oljeprischocker förklarade mer än 38 procent av variationerna i inflationen, medan förändringar i den globala efterfrågan svarade för omkring 28 procent.

Världsbankens beräkningar visade också att en oljeprischock på ungefär 10 procent historiskt har följt av en ökning av den globala inflationen med 0,35 procentenheter inom ett år. Efter tre år hade effekten uppgått till 0,55 procentenheter.

Den tidigare internationella inflationsvågen under 2022 och 2023 hade delvis andra bakomliggande händelser. Coronapandemin störde produktion och internationella leveranskedjor, samtidigt som efterfrågan ökade när samhällen öppnade igen. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina medförde ytterligare störningar.

Omfattande ekonomiska stimulanser efter pandemin har också lyfts fram som en möjlig bidragande faktor. Sedan 2019 har mängden pengar i omlopp globalt ökat med omkring 50 procent. Vissa ekonomiska experter kopplar den utvecklingen till högre konsumentpriser och ökade värderingar på bland annat fastigheter och aktier.

Andra faktorer som diskuteras är otillräckligt bostadsbyggande och ökad företagskoncentration. När färre företag har större marknadsandelar kan deras möjligheter att höja priser påverkas. I USA har skillnaden mellan den andel av ekonomin som går till företagsvinster och den som går till löner nått en historiskt hög nivå.

Klimatförändringarnas påverkan på jordbruket är ytterligare en faktor som Europeiska centralbanken har uppmärksammat. Fenomenet kallas ibland heatflation och beskriver hur exempelvis extremvärme och torka kan driva upp matpriserna.

Europeiska centralbanken redovisade den 20 oktober att livsmedelspriserna i euroområdet låg omkring 30 procent över nivån vid slutet av 2021. Skillnaderna mellan medlemsländerna var stora. I Finland uppgick prisökningen till omkring 24 procent, medan motsvarande ökning i Estland var 48 procent.

ECB-ekonomerna Elena Bobeica, Gerrit Koester, Friderike Kuik och Christiane Nickel presenterade samma dag beräkningar om extremvädrets betydelse. Deras analys visade att värme och torka i Europa under 2026 kan tillföra ytterligare 0,3–0,8 procentenheter till livsmedelsinflationen under det kommande året.

Europeiska centralbanken har även beskrivit hur energipriser påverkar livsmedelskostnader genom transporter, gödselmedel, förpackningar och livsmedelsförädling. Banken framhåller att kostnadsökningarna kan nå konsumenterna först efter flera månader.

Den brittiske ekonomen Charles Goodhart har tidigare förutspått en längre period med högre inflation. I en bok som publicerades före coronapandemin pekade han på åldrande befolkningar och minskad globalisering som bakomliggande faktorer.

I Sverige har den senaste statistiken visat en tydlig uppgång i inflationstakten. Statistiska centralbyrån meddelade den 14 oktober att inflationen enligt konsumentprisindex med fast ränta, KPIF, hade ökat från 0,7 procent i augusti till 1,5 procent i september.

Uppgången var särskilt tydlig för energi. Enligt Statistiska centralbyrån steg elpriserna med 11,7 procent och drivmedelspriserna med 13,3 procent mellan augusti och september. Samtidigt var livsmedelspriserna 6,5 procent lägre än i september 2025. Inflationstakten exklusive energi låg kvar på 0,5 procent.

Den sammanlagda prisökningen i Sverige sedan 2017 uppgår till drygt 31 procent. Det är högre än motsvarande ökning i Frankrike under samma period.

Riksbanken beslutade vid sitt penningpolitiska möte den 23 september 2026 att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. Bankens nya prognos visar samtidigt en genomsnittlig styrränta på 2,07 procent under första kvartalet 2027 och 2,24 procent under andra kvartalet.

Nästa penningpolitiska besked från Riksbanken kommer den 4 november 2026. En uppdaterad prognos för styrräntan ska därefter publiceras i samband med beslutet den 16 december.

Den svenska prisutvecklingen påverkas också av tidsbegränsade politiska åtgärder. Sänkt skatt på bensin och halverad moms på livsmedel är exempel på åtgärder som har hållit tillbaka vissa konsumentpriser. Dessa lättnader löper ut under 2026 och 2027.

Liknande tillfälliga skattesänkningar har använts i andra länder för att begränsa hushållens kostnader. Sådana insatser medför samtidigt utgifter eller minskade intäkter för staten, medan höga räntor begränsar det ekonomiska handlingsutrymmet i flera länder.

Mer långsiktiga åtgärder som diskuteras omfattar ett ökat byggande av billigare bostäder, förbättrad konkurrens på olika marknader och minskat beroende av fossila bränslen.

De stigande levnadskostnaderna har därmed blivit en återkommande politisk fråga i såväl Europa som USA. Medan demonstrationer och valrörelser präglas av missnöje med prisnivåerna fortsätter centralbanker och statistikmyndigheter att följa utvecklingen på energi-, livsmedels- och bostadsmarknaderna.