Statliga bidrag granskas efter imamers erbjudanden om månggifte

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har inlett en särskild granskning av trossamfund med kopplingar till moskéer där religiösa företrädare erbjudit hjälp med månggifte. Flera av de berörda samfunden får statliga bidrag, och myndigheten ska undersöka om uppgifterna påverkar deras rätt till ekonomiskt stöd.

Bakgrunden är en undersökning där SVT:s Uppdrag granskning kontaktade 15 moskéer runt om i Sverige. Reportrar med dold kamera utgav sig för att vara personer som sökte religiös rådgivning om ytterligare äktenskap. Vid nio moskéer erbjöd imamer, shejker eller andra rådgivare hjälp med en andra vigsel eller hänvisade till personer som kunde utföra den. Företrädare vid de övriga sex moskéerna avvisade förfrågan med hänvisning till svensk äktenskapslagstiftning.

Månggifte är inte tillåtet enligt svensk lag. Enligt brottsbalkens sjunde kapitel, första paragrafen, kan den som ingår ett nytt äktenskap trots att personen redan är gift dömas för tvegifte. Bestämmelsen omfattar även den som är ogift men ingår äktenskap med en redan gift person. Påföljden är böter eller fängelse i högst två år.

För att ett äktenskap ska kunna ingås i Sverige kräver Skatteverket en föregående hindersprövning. Vid kontrollen undersöker myndigheten bland annat om någon av parterna redan är gift eller registrerad partner. Ett godkänt intyg gäller under fyra månader och kan inte förlängas.

I Uppsala har granskningen lett till åtgärder inom två moskéer. Vid Uppsala moské identifierade SVT imamen Bashir Ahmed som en av företrädarna som erbjudit hjälp med ytterligare en vigsel. Efter att moskéns styrelse fått ta del av inspelningen beslutade den att entlediga honom.

Uppsala moskés ordförande Yaser Abu Jheisheh sammankallade styrelsen till ett krismöte samma kväll som han fick se materialet. Han framhöll att imamens agerande kunde äventyra moskéns långsiktiga samarbete med det omgivande samhället.

Även Stenhagens moské i Uppsala har vidtagit åtgärder. SVT uppgav att shejken Masud Mohamad hade erbjudit hjälp med en ytterligare vigsel. Han var samtidigt böneledare och styrelseledamot i stiftelsen bakom moskén. Efter att uppgifterna blivit kända fråntogs han uppdraget som böneledare och uteslöts ur styrelsen.

Sveriges Radio har också rapporterat att religiösa företrädare vid moskéerna i Uppsala avrått kvinnor från att umgås med personer som tillhör andra religioner. Uppgifterna framkom inom samma undersökning av religiös äktenskapsrådgivning och synen på familjerelationer.

Vid en moské i Helsingborg försökte en imam, enligt Sveriges Radio, förmå en kvinna att acceptera att hennes make gifte sig med ytterligare en kvinna. Både mannen och kvinnan som deltog i samtalet arbetade för redaktionen bakom Uppdrag granskning.

Helsingborgs moské har samtidigt tagit avstånd från uttalanden som gjorts av en shejk som en av församlingens vice ordförande hänvisat till. Moskén uppgav att shejken inte var anställd där och meddelade att rutinerna för att hänvisa personer till religiösa rådgivare skulle ses över.

I centrala Halmstad visade SVT Hallands granskning att två imamer vid en moské var beredda att bistå en redan gift man med ytterligare ett äktenskap. En av dem lämnade dessutom råd om hur mannen kunde begränsa umgänget för sin hustru och sina barn.

En av imamerna i Halmstad förnekade i ett skriftligt svar att han hade agerat felaktigt. Han meddelade också att han övervägde åtgärder mot Uppdrag granskning om inspelningen offentliggjordes. Vid tidpunkten för publiceringen hade han lämnat moskén. Den andra imamen hade inte besvarat redaktionens försök att få en kommentar.

Göteborgsmoskén har å sin sida förnekat att församlingen rekommenderat eller deltagit i månggifte. Moskén uppgav att den berörda imamen saknade möjlighet att själv genomföra vigseln och betonade att församlingen följer svenska reglerna för äktenskap.

I undersökningen intervjuades även en man bosatt i Skåne som anonymiserats under namnet Adam. Han berättade för SVT:s Uppdrag granskning att han hade fyra hustrur bosatta i fyra olika länder. Enligt mannen hade två av äktenskapen ingåtts efter hans flytt till Sverige. Han uppgav också att en imam utomlands hjälpt honom att upprätta ett religiöst vigselkontrakt via internet.

Skatteverket anger i sin rättsliga vägledning att senare ingångna äktenskap inom ett utländskt månggifte som huvudregel inte ska erkännas i Sverige. Myndigheten hänvisar till att reglerna framför allt är avsedda att skydda kvinnor mot äktenskapsförhållanden som strider mot principen om likabehandling mellan könen.

MUCF:s granskning gäller de statliga bidrag som vissa trossamfund med anknytning till de utpekade församlingarna får. För att beviljas sådant stöd måste organisationerna uppfylla statens demokrativillkor. Dessa omfattar bland annat krav på att organisationen och dess företrädare ska respektera grundläggande fri- och rättigheter samt principen om alla människors lika värde.

MUCF:s generaldirektör Magnus Jägerskog meddelar i ett pressmeddelande att statliga pengar endast får tilldelas organisationer som uppfyller de fastställda villkoren. Han uppger att myndigheten därför har kallat de berörda riksorganisationerna till möten och påbörjat en särskild granskning.

Arbetet omfattar bland annat att begära in ytterligare uppgifter från organisationerna. MUCF ska därefter ta ställning till om det som framkommit påverkar deras möjlighet att fortsatt få statsbidrag.

Marie Pettersson Hallberg, avdelningschef för statsbidrag vid MUCF, meddelar att myndigheten har påbörjat arbetet med att klarlägga omständigheterna och undersöka vilka eventuella följder uppgifterna kan få för de berörda organisationerna. Något beslut om konsekvenser för statsbidragen har ännu inte fattats.