Socialdemokraterna kräver svar om säkerhetsrisker kring SD-tjänstemän

Socialdemokraterna har vänt sig till riksdagens talman Andreas Norlén med frågor om säkerheten kring två tjänstemän hos Sverigedemokraterna. I ett brev som lämnades in på fredagen begär partiets vice gruppledare Anders Ygeman besked om huruvida särskilda säkerhetsåtgärder har vidtagits och om riskerna med tjänstemännens fortsatta arbete i riksdagen har granskats.

Frågorna gäller Gustav Gellerbrant, en högt uppsatt tjänsteman inom Sverigedemokraterna, och hans sambo Polina Malaberg. Båda har tidigare granskats med anledning av uppgifter om kopplingar till ryska intressen. Socialdemokraterna anser att dessa uppgifter fortfarande motiverar en närmare säkerhetsbedömning.

Anders Ygeman framhåller att frågan ytterst rör Sveriges säkerhet. I brevet hänvisar han till de tidigare uppgifterna om paret och vill veta om Riksdagsförvaltningen har genomfört någon särskild riskbedömning eller vidtagit åtgärder efter publiceringarna.

Polina Malaberg arbetar som politisk tjänsteman för Sverigedemokraterna i riksdagens konstitutionsutskott. Hon har även tidigare haft uppdrag med anknytning till EU-nämnden. Genom sin nuvarande tjänst kan hon få tillgång till information från konstitutionsutskottets arbete, där känsliga och sekretessbelagda uppgifter kan förekomma. Socialdemokraterna anser att detta behöver vägas in vid bedömningen av eventuella säkerhetsrisker.

Bakgrunden är en granskning i tidningen Expo som publicerades före Gustav Gellerbrants föräldraledighet. Tidningen dokumenterade att Polina Malaberg hade spridit proryska budskap i sociala medier och redovisade uppgifter om anknytningar till ryska statsintressen.

Expo beskrev även Malabergs deltagande i en resa till Moskva i september 2017 i anslutning till regionala och lokala val i Ryssland. Den dåvarande riksdagsledamoten för Sverigedemokraterna, Pavel Gamov, deltog också. Resan finansierades av ryska intressen.

Gustav Gellerbrant har försvarat sin sambo och invände mot hur hennes aktiviteter har framställts. Han anser att flera av inläggen i sociala medier tydligt var ironiska och att rapporteringen saknade nödvändigt sammanhang. Gellerbrant har också beskrivit publiceringarna som en mycket svår belastning för familjen.

Den 4 september meddelade Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson att Gellerbrant själv hade begärt en ny säkerhetsprövning sedan han fått frågor om den förestående granskningen. Åkesson uppgav samtidigt att partiet inte hade mottagit någon begäran från myndigheter om ytterligare åtgärder efter prövningen.

Sverigedemokraterna har även redovisat att partiet tog kontakt med Regeringskansliets säkerhetsenhet flera dagar innan granskningen offentliggjordes i september. Partiet uppgav att ytterligare kontakter därefter förekommit, men att inga besked hade lämnats om någon ändrad bedömning av Gellerbrants tidigare säkerhetsprövning.

Socialdemokraterna har tidigare agerat politiskt med anledning av uppgifterna. I september meddelade partiet att statsminister Ulf Kristersson hade anmälts till konstitutionsutskottet för granskning av hanteringen av säkerhetsfrågorna kring SD-tjänstemannens ryska kontakter. Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson Teresa Carvalho framförde vid en pressträff att säkerhetsarbetet kring statsministerns kansli behövde undersökas.

Den aktuella skrivelsen till Andreas Norlén gäller däremot hanteringen inom riksdagens egen organisation. Anders Ygeman efterfrågar uttryckligen besked om både eventuella särskilda säkerhetsåtgärder och en bedömning av riskerna med att Gustav Gellerbrant och Polina Malaberg fortsätter sina arbeten i riksdagen.

Riksdagsförvaltningens ansvar regleras bland annat i lagen om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter. Där anges att förvaltningen fattar beslut om registerkontroll och utfärdar säkerhetsintyg för personer som deltar i riksdagens verksamhet utan att vara riksdagsledamöter.

Riksdagsstyrelsens föreskrifter anger dessutom att säkerhetsprövningen ska innehålla fortlöpande bedömningar av en persons lojalitet, pålitlighet och sårbarhet. Vid den grundläggande utredningen ska även personliga förhållanden av betydelse för säkerheten undersökas.

Säkerhetspolisen förklarar i sin vägledning att en säkerhetsprövning inte är begränsad till anställningstillfället. Den ska fortsätta under hela den period då personen deltar i säkerhetskänslig verksamhet. Förändrade livsförhållanden kan påverka en persons sårbarhet och ska därför kunna beaktas vid uppföljningen.

Myndigheten klargör också att det är den berörda verksamheten som beslutar om en person är lämplig för en säkerhetsklassad tjänst. Säkerhetspolisens registerkontroll utgör ett underlag för beslutet, men myndigheten avgör inte ensam om personen får fortsätta arbeta.

Parallellt med säkerhetsfrågorna pågår en rättslig konflikt mellan Gustav Gellerbrant och Socialdemokraterna. Gellerbrant har stämt partiet för grovt förtal med anledning av ett inlägg som publicerades inför riksdagsvalet i september.

Hans juridiska ombud Iman Bayazi har framhållit att publiceringen riktades mot en tjänsteman och inte mot en folkvald politiker. Den omständigheten är en central del av invändningen mot Socialdemokraternas agerande.

Socialdemokraternas presstjänst har försvarat bakgrunden till inlägget genom att hänvisa till tidigare journalistiska granskningar och uttalanden från säkerhetsexperter. Partiet har samtidigt meddelat att stämningsansökan ska analyseras.

Gellerbrant har nyligen återupptagit sitt arbete efter en kortare föräldraledighet. Den 25 september redovisades även ett protokoll som visade att hans anställning vid Regeringskansliet hade upphört efter valet. Av handlingen framgick att han hade rätt att behålla sin tidigare månadslön på 123 400 kronor under ett år, sammanlagt knappt 1,5 miljoner kronor, med avräkning för andra inkomster.

Sverigedemokraternas pressavdelning har lämnat ett skriftligt svar på frågorna om den senaste utvecklingen. Partiet meddelar att det inte har några ytterligare kommentarer och hänvisar till att frågan redan har behandlats utförligt i medierna.