Skönhetsbolag satsar miljardbelopp på behandlingar mot Ozempic face

Den snabbt växande användningen av läkemedel mot fetma har skapat en ny marknad för skönhetsindustrin. Företag som L'Oréal, Galderma och Natura utvecklar hudvårdsprodukter och estetiska behandlingar för personer som fått förändrat ansiktsutseende efter kraftig viktnedgång. Konsultbolaget Boston Consulting Group beräknar att den årliga försäljningen av sådana behandlingar kan öka från 700 miljoner dollar 2025 till över två miljarder dollar 2030.

Bakgrunden är den ökande användningen av läkemedel som Ozempic och Wegovy. Preparaten tillhör gruppen GLP-1-läkemedel, som påverkar blodsockret, aptiten och mättnadskänslan. Viktnedgången kan medföra att huden blir slappare samtidigt som fettvävnaden i ansiktet minskar. Förändringarna kan ge ett insjunket och mer åldrat utseende, ett fenomen som fått benämningen Ozempic face.

Forskare vid Vanderbilt University Medical Center undersökte under 2025 datortomografi- och magnetkamerabilder från 20 patienter som behandlats med GLP-1-läkemedel. Patienterna hade i genomsnitt gått ned 11 kilogram i vikt. Forskarna konstaterade att volymen i ansiktets mellersta del hade minskat med ett medianvärde på 9 procent.

Även omfattningen av viktnedgången har undersökts. I en vetenskaplig studie publicerad 2026 upplevde 72 procent av deltagarna som förlorat mer än 20 procent av sin kroppsvikt att huden blivit slappare. Hälften upplevde att ansiktet tappat volym. Bland personer som gått ned mindre än 10 procent av kroppsvikten var motsvarande andelar 15 respektive 13 procent. Resultaten byggde på deltagarnas egna uppgifter.

L'Oréals innovations- och prospekteringschef Delphine Viguier-Hovasse har förklarat att bolaget genomför särskilda produktstudier med denna patientgrupp eftersom den omfattar ett betydande antal konsumenter internationellt.

Den 23 oktober 2026 uppgav L'Oréals vd Nicolas Hieronimus att varumärket SkinCeuticals redan erbjuder produkter avsedda att användas i samband med GLP-1-behandlingar, bland annat för att motverka slappare hud. Uttalandet visar att företaget även marknadsför befintliga produkter mot denna kundgrupp.

Galdermas globala chef för injektionsbaserade estetiska behandlingar, Anne-Cécile Chevrier, uppgav att företagets behandlingar Sculptra och Restylane inte är särskilt godkända för personer som använder GLP-1-läkemedel. Hon förklarade att Galderma trots detta samarbetar med estetiska behandlare och plastikkirurger som erbjuder behandlingarna till personer som gått ned i vikt.

Efterfrågan märks också bland amerikanska plastikkirurger. Branschorganisationen American Society of Plastic Surgeons redovisade i september 2026 att 82 procent av de tillfrågade medlemskirurger hade fått konsultationsförfrågningar kopplade till GLP-1-läkemedel under 2025. Bland ansiktsingreppen förekom sådana förfrågningar oftast om ansiktslyft och halslyft.

Organisationen registrerade dessutom 34 117 ansiktsbehandlingar där patientens eget fett transplanterades under 2025. Det motsvarade en ökning med 39 procent. American Society of Plastic Surgeons betonade dock att statistiken inte visar att användningen av GLP-1-läkemedel låg bakom ökningen.

Läkemedelsmarknadens storlek är en annan faktor bakom skönhetsföretagens intresse. Pfizer har uppskattat att den globala årliga försäljningen av fetmaläkemedel kan uppgå till 150 miljarder dollar 2030. Beloppet motsvarar omkring 1 486 miljarder svenska kronor, nästan lika mycket som den svenska statens årliga utgifter.

Samtidigt råder det delade meningar bland experter om hur mycket hudvårdsprodukter kan påverka ansiktsförändringarna. Vissa bedömer att krämer kan förbättra hudens utseende och kvalitet, men inte ersätta den fettvolym som försvunnit. Skillnaden mellan att behandla hudens yta och att återställa förlorad ansiktsvolym är därför central i diskussionen om behandlingarna.

Hudläkaren Kwang-Ho Yoo vid Chung-Ang University Gwangmyeong Hospital publicerade den 14 oktober 2026 en forskningsöversikt som omfattade 46 rapporter om ansiktsförändringar i samband med GLP-1-behandling. Översikten konstaterade att liknande förändringar även kan uppträda efter andra former av omfattande viktnedgång och att det vetenskapliga underlaget för estetiska behandlingar fortfarande är begränsat.

En annan systematisk forskningsöversikt, publicerad i oktober 2026, identifierade fyra observationsstudier med sammanlagt 98 behandlade personer. Där hade bland annat fillers, kollagenstimulerande injektioner, radiofrekvensbehandling och hudkrämer undersökts. Forskarna konstaterade att studierna saknade jämförelsegrupper, vilket gjorde det omöjligt att dra säkra slutsatser om behandlingarnas effektivitet.

Trots osäkerheten kring de olika behandlingsmetodernas effekt fortsätter skönhetsindustrin att utveckla och marknadsföra produkter för personer som fått förändrad hud och ansiktsvolym efter viktnedgång. Prognosen från Boston Consulting Group pekar på en marknad för dessa hudvårdsbehandlingar och estetiska ingrepp som kan överstiga två miljarder dollar årligen vid slutet av årtiondet.

Gillar du den här personligheten?