Skolverket vill minska högskoleprogrammen och utbilda fler yrkeselever

Gymnasieskolorna behöver erbjuda fler utbildningsplatser inom industri, elteknik och transport samtidigt som vissa högskoleförberedande program bör minska i omfattning. Det framgår av Skolverkets nya regionala planeringsunderlag, som publicerades den 20 oktober 2026. Myndighetens bedömningar bygger på arbetsmarknadens behov och elevernas möjligheter att få arbete efter utbildningen.

Förändringarna berör gymnasieskolor i hela Sverige. Framför allt behöver det industritekniska programmet, el- och energiprogrammet samt fordons- och transportprogrammet byggas ut i nästan samtliga län. Samtidigt rekommenderar Skolverket att antalet platser minskar på de högskoleförberedande programmen ekonomi, samhällsvetenskap och estetiska ämnen.

Även vissa yrkesutbildningar bedöms behöva färre platser. Det gäller barn- och fritidsprogrammet samt försäljnings- och serviceprogrammet i vissa län.

Skolverkets rekommendationer kommer samtidigt som fler än 120 000 elever i årskurs nio står inför valet av gymnasieutbildning. Intresset för yrkesprogram har ökat, men myndigheten anser att en ännu större andel ungdomar behöver välja utbildningar som motsvarar efterfrågan på arbetsmarknaden.

För att bedöma hur utbildningsplatserna bör fördelas använder Skolverket bland annat prognoser från Arbetsförmedlingen och Statistiska centralbyrån. Underlagen omfattar regionala bedömningar av utbildningsbehovet i Sveriges län.

Statistiska centralbyrån publicerade den 28 maj 2026 nationella arbetsmarknadsframskrivningar för 46 utbildningsgrupper fram till 2040. Beräkningarna omfattar omkring 70 procent av arbetsmarknaden och utgår från regionala prognoser för samtliga 21 län.

I tidigare prognoser från januari 2024 redovisade Statistiska centralbyråns analytiker Catarina Annetorp Hörnsten att bristen på gymnasialt yrkesutbildad arbetskraft framför allt väntades beröra teknik, tillverkning och vård fram till 2040. Myndigheten bedömde också att bristen på yrkeslärare riskerade att bli större än bristen inom andra lärargrupper.

Arbetsförmedlingens yrkesbarometer från juni 2025 visade att arbetsgivare hade svårt att hitta personal inom 53 av 165 undersökta yrken. Analytikern Kerstin Eriksson förklarade att rekryteringsproblemen inom ytterligare 29 yrken delvis kunde bero på att arbetssökandes kompetens inte motsvarade arbetsgivarnas krav.

I juni 2026 publicerade Arbetsförmedlingen en uppdaterad yrkesbarometer med bedömningar av rekryteringsläget och prognoser över efterfrågan på arbetskraft under de kommande fem åren. Myndigheten tillhandahåller även regionala kartor över skillnaderna i arbetsmarknadens behov.

Skolverkets enhetschef Anders Håkansson framhåller att elever som vill läsa samhällsvetenskap eller ekonomi fortfarande kommer att ha goda möjligheter att bli antagna, även om kommunerna följer myndighetens rekommendationer fullt ut.

De två utbildningarna är gymnasieskolans största program. Ungefär hälften av eleverna som lämnar dessa program fortsätter inte till högre studier. Enligt Anders Håkansson kommer samhällsvetenskapsprogrammet även efter en eventuell minskning att tillhöra gymnasieskolans största utbildningar.

Sedan 2025 måste gymnasieskolornas planering av utbildningsplatser ta hänsyn till både elevernas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Tidigare var elevernas intresse en mer avgörande utgångspunkt för utbildningsutbudet.

Sveriges Kommuner och Regioner har pekat ut kommunernas samverkansavtal som en central del av förändringen. Organisationen bedömde att avtalen för gymnasieskolan behövde vara färdiga senast hösten 2024 för att utbildningsanordnarna skulle kunna förbereda sig inför de nya reglerna.

Anders Håkansson anser att det fortfarande är för tidigt att bedöma hur mycket gymnasieskolornas utbildningsutbud har förändrats. Han hänvisar samtidigt till att Skolinspektionen redan använder reglerna vid prövningar av ansökningar om nya utbildningar på fristående gymnasieskolor.

Skolinspektionens årsrapport för 2024 visade att 31 av 47 ansökningar om att starta eller utöka gymnasieverksamhet avslogs eftersom utbildningarna inte bedömdes uppfylla kraven på både elevintresse och arbetsmarknadsbehov.

Den 17 december 2025 redovisade Skolinspektionen ytterligare beslut inför läsåret 2026/2027. Av 50 ansökningar om nya fristående skolor godkändes endast tre. Bland 49 ansökningar om utökad verksamhet fick 14 tillstånd. Myndigheten identifierade bland annat otillräckligt långsiktigt elevunderlag och de nya dimensioneringskraven som orsaker bakom avslagen.

Samtidigt har andelen ungdomar som söker yrkesprogram ökat efter en tidigare nedgång. Skolverket beskriver utvecklingen som ett trendbrott. En möjlig förklaring är att samtliga yrkesprogram återigen ger grundläggande behörighet till högskolan.

Anders Håkansson bedömer dessutom att ungdomarnas ökade intresse hänger samman med deras kunskap om arbetsmarknaden och vilka utbildningar som kan ge arbete.

Kunskapen om enskilda yrkesprogram varierar dock. Teknikföretagen redovisade den 5 november 2025 att 66 procent av ungdomarna i Ungdomsbarometerns Gymnasierapport 2025 inte kände till det industritekniska programmet. Organisationen lanserade samtidigt den digitala studievägledaren Ada för att informera om tekniska utbildningar och yrkesmöjligheter.

Regeringen har också beslutat om ekonomiskt stöd till yrkesutbildningar med få elever eller höga utbildningskostnader. Utbildningsdepartementet meddelade den 4 september 2026 att ett nytt statsbidrag införs med 10 miljoner kronor under 2026. För både 2027 och 2028 beräknas stödet uppgå till 20 miljoner kronor årligen.

Gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm förklarade i samband med beslutet att bidraget ska underlätta utbildningar inom yrkesområden där elevunderlaget är begränsat eller undervisningen kräver särskild utrustning. Regeringen kopplade även satsningen till möjligheten att återetablera branschskolor efter försöksverksamheten som pågick mellan 2018 och 2023.

Under november 2026 ska Skolverket dessutom genomföra digitala forum om planering och dimensionering av gymnasial utbildning. Bland deltagarna finns nämndordförande, styrelseordförande och förvaltningschefer hos kommunala, regionala och enskilda utbildningshuvudmän.