Skolrobotar ska minska risken för långvarig frånvaro

Göteborgs Stad använder sedan januari 2026 ytterligare 25 skolrobotar för elever som riskerar att utveckla problematisk skolfrånvaro. Robotarna används på 15 skolor och kompletterar de 25 enheter som redan tidigare funnits för barn som varit hemma på grund av sjukdom. Göteborgs grundskoleförvaltning beskriver tekniken som en tillfällig stödinsats som ska göra det möjligt för elever att behålla kontakt med undervisningen och klasskamraterna under frånvaro, med målet att de åter ska kunna delta i undervisningen på plats.

Robotmodellen AV1 placeras på elevens plats i klassrummet medan eleven följer lektionen från en annan, lugnare miljö via en skärm. Eleven kan kommunicera med klassen och styra ansiktsuttryck på roboten. Elevhälsochefen Anna-Karin Öman beskriver lösningen som ett sätt för elever som inte klarar klassrumsmiljön fullt ut att ändå kunna delta i undervisningen. Tillverkaren No Isolation uppger att AV1 har en enkelriktad kamera, vilket gör att eleven kan se klassrummet utan att själv visas på video. Företaget uppger också att ljud- och videoströmmen är end-to-end-krypterad och inte kan spelas in eller lagras genom systemet.

Göteborgs Stad framhåller att det saknas en nationellt fastställd gräns för när skolfrånvaro ska betraktas som problematisk. Skolan behöver därför utreda den enskilda elevens situation innan stöd sätts in. Kommunala skolor kan låna en klassrumsrobot utan kostnad, och rektorer som ansöker ska beskriva elevens behov utan att skicka med dokument eller personuppgifter.

Göteborgs universitet följer satsningen i en studie som startade i januari 2026 och pågår under ett år. Forskarna ska undersöka i vilka situationer robotarna används, hur omfattande användningen är och vilka resultat den får. Studien omfattar intervjuer med elever som använder eller tidigare har använt skolrobot, deras vårdnadshavare, lärare och elevassistenter. Göteborgs Stad söker till studien barn mellan 7 och 16 år, och intervjuerna beräknas ta omkring 30–60 minuter.

Forskningsprojektet drivs av Institutionen för tillämpad informationsteknologi vid Göteborgs universitet tillsammans med Göteborgs grundskoleförvaltning och finansieras av grundskoleförvaltningen. Tidigare forskning visar samtidigt varierande erfarenheter av telenärvarorobotar i skolan. En doktorsavhandling från University College London från 2026 visar att AV1 kunde ge elever med närvarosvårigheter bättre tillgång till undervisning och stärka känslan av tillhörighet, men att utfallet bland annat påverkades av lärarnas engagemang, klasskamraternas acceptans, hur konsekvent tekniken användes och vilka resurser som fanns.

En dansk studie av 11 barn mellan 8 och 17 år med cancer, neuromuskulära sjukdomar eller ångest samt åtta lärare visade att användning av telenärvarorobotar kräver ytterligare stöd och arbetsinsatser från lärare. I en norsk studie av AV1 analyserades 159 intervjuer och erfarenheter från 37 barn som använt roboten. Forskarna fann stora skillnader mellan eleverna, där vissa hade betydande nytta av tekniken medan andra inte hade någon nytta. Skillnaderna kopplades till samspelet mellan elevens förutsättningar, tekniken och skolmiljön.