Skolnedläggningar godkända efter jämn omröstning i Kristianstad

Barn- och utbildningsnämnden i Kristianstad har röstat igenom omfattande förändringar av kommunens skolor och förskolor. Beslutet fattades tisdagen den 27 oktober 2026 med åtta röster mot sju, samtidigt som lärare, elever och vårdnadshavare protesterade utanför rådhuset.

Socialdemokraterna, Moderaterna och Centerpartiet stödde förslaget. Representanter för övriga partier röstade emot. Förändringarna omfattar bland annat nedläggning av Centralskolan och fyra förskolor samt omorganisation av flera grundskolor.

Drygt 800 barn kan behöva byta skola eller förskola inför höstterminen 2027 till följd av förändringarna. Det rapporterades av Sveriges Radio P4 Kristianstad den 27 oktober. De föreslagna åtgärderna innebär också att den sammanlagda kapaciteten i kommunens grundskolor minskar med nästan 500 elevplatser.

Bakgrunden är att antalet barn i Kristianstads kommun minskar. Kommunens beräkningar visar att grundskolan kan ha omkring 3 000 fler platser än elever höstterminen 2027. För förskolorna uppskattas motsvarande överskott till cirka 700 platser.

Redan i maj 2026 konstaterade Kristianstads kommun att de mindre barnkullarna framför allt påverkade förskolorna. Även grundskolan berörs av utvecklingen, medan gymnasieskolan väntas påverkas på längre sikt.

Samtliga partier i barn- och utbildningsnämnden stod då bakom behovet av en strategisk plan för att hantera förändringarna i befolkningsunderlaget. Kommunen meddelade den 29 maj att arbetet skulle omfatta frågor om barns utveckling och lärande, arbetsmiljö, personalförsörjning och ekonomi. Olika framtidsscenarier och konsekvensanalyser skulle också ingå.

De konkreta förslagen presenterades i början av oktober. Kristianstads kommun meddelade den 8 oktober att Centrals förskola, Talldungens förskola, Västra Vrams förskola och Hjärtebacke förskola föreslogs bli avvecklade.

Även Centralskolan, som bedriver undervisning från förskoleklass till årskurs 6, omfattas av nedläggningsplanerna. Sveriges Radio P4 Kristianstad uppgav den 8 oktober att avvecklingen planerades till höstterminen 2027. Vid samma tidpunkt rapporterade radiokanalen att Vittskövle skola inte såg ut att omfattas av någon nedläggning.

Flera andra skolor ska förändra vilka årskurser de tar emot. Helgedalskolan och Parkskolan föreslås gå från förskoleklass till årskurs 6 till att enbart omfatta förskoleklass till årskurs 3.

Slättängskolan ska enligt förslaget bedriva undervisning för årskurserna 4–9 i stället för förskoleklass till årskurs 9. Milnerskolan ska samtidigt ändras från årskurserna 4–9 till årskurserna 4–6 och organiseras som en sexparallellig mellanstadieskola.

För Fröknegårdskolan och Nosabyskolan föreslås verksamheten begränsas till årskurserna 7–9, jämfört med dagens årskurser 4–9. Profilklasser ska enligt förslaget endast erbjudas i årskurserna 7–9.

Kommunens plan omfattar dessutom integrerad anpassad grundskola på Fröknegårdskolan för årskurserna 7–9 från höstterminen 2027, enligt uppgifter som redovisats av skolledare. På längre sikt finns även planer på motsvarande verksamhet vid Helgedalskolan.

Inför nämndens sammanträde samlades demonstranter utanför rådhuset i Kristianstad strax efter lunch på tisdagen. Bland deltagarna fanns lärare, elever och föräldrar som motsatte sig förändringarna.

Helen Sahlin, lärare vid Centralskolan, framförde att de berörda ville få möjlighet att påverka och att deras synpunkter inte hade blivit tillräckligt hörda.

Även Vilda Larsson, elev på Milnerskolan, deltog i protesten. Hon betonade att barnen utgör samhällets framtid och uppmanade politikerna att prioritera satsningar på dem.

Trots protesterna fick förslaget alltså majoritet vid sammanträdet.

Barn- och utbildningsnämndens ordförande Monika Åängasköld (M) har tidigare beskrivit besluten som svåra. Hon har samtidigt framhållit vikten av att kommunens ekonomiska resurser används där de gör störst nytta.

Sabina Månsson Hultgren (S), andre vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden, framförde i kommunens pressmeddelande den 8 oktober att omorganisationen ska ge bättre förutsättningar för resursfördelning och en likvärdig utbildning för barn och elever.

Kristianstads kommun uppgav i samma pressmeddelande att en övergripande barnkonsekvensanalys hade genomförts inför beslutet. Analysen behandlar hur de planerade förändringarna kan påverka barn och elever samt hur hänsyn har tagits till barnets bästa.

Utvecklingen med mindre barnkullar berör även skolan nationellt. Skolverket bedömer i sin lärarprognos för perioden 2024–2038 att behovet av lärare kommer att minska inom bland annat grundskolan. Samtidigt beräknar myndigheten att Sverige kommer att sakna omkring 10 600 behöriga lärare och förskollärare år 2038.

Nämndens presidium hade inte kunnat nås för en kommentar efter omröstningen.