Fler söker gratis mat när fattigdomen ökar i Sverige

AI-genererad illustration

Lokalt Syd

Fler söker gratis mat när fattigdomen ökar i Sverige

Av Peter Karlsson•Publicerad: 27 okt 06:30•5 min

Omkring 1 000 personer söker sig varje vecka till Folkets Skafferi i Malmö för att hämta livsmedel utan kostnad. Bland besökarna finns barnfamiljer, studenter och pensionärer som har svårt att få pengarna att räcka till mat.

Verksamheten ligger på Nobelvägen 20 i Malmö och beskrivs av Smarta Kartan Malmö som en ideell matbank på Möllevången. Organisationen grundades 2020 av en grupp äldre personer med ambitionen att hjälpa ekonomiskt utsatta Malmöbor. Några särskilda krav ställs inte på dem som tar emot maten.

Utdelningen sker på måndagar, onsdagar och fredagar mellan klockan 16.15 och 17.45. Enligt Folkets Skafferis webbplats kan besökarna hämta kölappar tidigare under dagen. På måndagar och fredagar delas lapparna ut mellan klockan 9.30 och 10.30, medan tiden på onsdagar är 9.00 till 10.30.

En av dem som kommer för att få hjälp är 14-åriga Diana Kovalenko. Tillsammans med sin mamma har hon väntat i kön sedan tidigt på morgonen. Diana beskriver familjens ekonomi som otillräcklig och berättar att de höga priserna gör det svårt att köpa den mat de behöver.

Milla, som arbetar ideellt på Folkets Skafferi, uppger att organisationen regelbundet möter människor som saknar pengar till livsmedel. Hon beskriver barnfamiljer och studenter som stora grupper bland besökarna, men berättar att även äldre pensionärer över 70 år söker hjälp på grund av en ansträngd ekonomi.

Behovet av stöd kommer samtidigt som fattigdomen har ökat i Sverige. Enligt SCB:s siffror för 2025 har andelen personer som lever i fattigdom stigit från omkring 3 till 7 procent under en femårsperiod. Det motsvarar nästan 730 000 människor.

I Skåne lever vart tionde barn, nästan 29 000 barn, i hushåll med skulder eller skuldsanering, enligt en ny rapport från Stadsmissionen.

Barnfamiljer, äldre och studenter är de som oftast kommer för att få gratis mat från Folkets Skafferi. Organisationen delar ut gratis mat tre dagar i veckan.

Milla, volontär på Folkets Skafferi, säger att många människor under veckan också ber om hjälp, eftersom de står inför matbrist och inte har råd att köpa i butikerna.

Folkets skafferi startades 2020 av en grupp äldre personer för att hjälpa behövande och utsatta i Malmö. De ställer inga krav på de som får hjälp. Skafferiet samlar in mat från stora butiker och delar ut den gratis till behövande tre gånger i veckan – måndag, onsdag och fredag.

Publicerad 27 oktober 2026 kl 05:30

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

EXTRA VERIFIERADE FAKTA ATT ANVÄNDA VID OMSKRIVNING:

- Folkets Skafferi uppger på sin webbplats att matutdelningen sker mellan klockan 16.15 och 17.45 och att kölappar delas ut redan på förmiddagen, mellan 9.30 och 10.30 på måndagar och fredagar samt mellan 9.00 och 10.30 på onsdagar.

- Folkets Skafferi listar bland annat Willys, Lidl, Hemköp Triangeln, Malmö Moské och flera lokala bagerier som samarbetspartner i arbetet med att ta tillvara och dela ut livsmedel.

- Smarta Kartan Malmö anger Nobelvägen 20 i Malmö som adress för Folkets Skafferis verksamhet och beskriver organisationen som en ideell matbank på Möllevången.

- Malmö stad redovisar att totalt 9 507 hushåll fick ekonomiskt bistånd under 2025, vilket var 2,5 procent färre än föregående år. I genomsnitt fick 6 299 hushåll bistånd varje månad.

- Malmö stad konstaterar att andelen vuxna som får ekonomiskt bistånd fortfarande är högre i Malmö än i Sverige som helhet, trots att antalet biståndshushåll har minskat.

- Statistiska centralbyrån redovisade den 16 oktober 2026 att ungefär var tionde person i Sverige som var minst 16 år under 2025 hade svårt eller mycket svårt att få hushållets ekonomi att gå ihop. SCB pekar särskilt ut ensamstående föräldrar och utrikes födda som ekonomiskt utsatta grupper.

- SCB:s jämställdhetsstatistik för 2026 visar att 56,4 procent av ensamstående kvinnor med barn saknade möjlighet att klara en oväntad utgift på 14 000 kronor under 2025. Motsvarande andel bland ensamstående män med barn var 26,6 procent.

- Statistiska centralbyråns statistiker Helena Löf uppgav i juni 2026 att nästan 40 000 hushåll med ensamstående föräldrar och minst tre barn saknade inkomster som räckte till löpande kostnader som mat, boende, kläder och el.

- Institutet för mänskliga rättigheter redovisar i sin årsrapport för 2026 att andelen ensamstående föräldrar som lever i materiell och social fattigdom ökade från 8,1 procent 2021 till 16,6 procent 2025.

- Kronofogden redovisade i april 2026 att 179 578 barn i Sverige levde i familjer med skulder eller skuldsanering, motsvarande 8,5 procent av landets barn. Antalet var 9 327 färre än vid föregående mätning.

- Sveriges Stadsmissioner redovisade i samband med Fattigdomsrapporten 2026 att Perstorps kommun i Skåne hade landets näst högsta andel barn i hushåll med skulder eller skuldsanering under 2025, med 21,4 procent.

- Sveriges Stadsmissioner uppgav vid presentationen av Fattigdomsrapporten den 15 oktober 2026 att nära 500 000 personer i Sverige hade skulder hos Kronofogden eller pågående skuldsanering. Organisationen beskrev överskuldsättning som ett centralt tema i årets rapport.

- Sveriges Stadsmissioner framhöll i april 2026 att barnbidraget inte hade höjts sedan 2018 och att beloppet därmed inte hade följt den allmänna prisutvecklingen. Organisationen förespråkade en höjning och inflationsjustering av barnbidraget för att minska barnfattigdomen.

- Livsmedelsverket redovisade i sin nationella handlingsplan för minskat matsvinn att svenska livsmedelsbutiker genererade omkring 82 000 ton livsmedelsavfall under 2023. Uppgiften gäller totalt livsmedelsavfall och inte enbart ätbar mat som hade kunnat räddas.

För Diana Kovalenko och hennes mamma är matutdelningen ett sätt att få tillgång till livsmedel när familjens egna pengar inte räcker. På Folkets Skafferi fortsätter utdelningarna tre dagar i veckan, samtidigt som organisationens volontärer möter människor som beskriver återkommande svårigheter att bekosta sin mat.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 92%
92%
8%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln använder ett sakligt, neutralt språk och förlitar sig på uppgifter från flera källor (enligt uppgifter/uppger/beskriver/redovisar). Den journalistiska texten framför inga egna slutsatser, överdrifter eller emotionella bedömningar, utan återger vad källor säger och what data visar. Det finns få eller inga förstärkningar av händelser i journalistens egen röst och inga värderande omdömen om aktörer. Ett fåtal delar är tydligt källbaserade återgivningar medan övriga meningar bygger på samma källor eller offentliga siffror, vilket bevarar neutralitet. Den självrefererande policy-texten från SVT utgör en redaktionell ram och påverkar inte innehållets neutrala ton i rapporteringen. Sammantaget bedöms texten som mycket oberoende, med hög neutralitet i språkbruket.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
60%
25%
15%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln lyfter fattigdomens omfattning, betonar behov av sociala skydd och nämner förslag om att höja barnbidraget – alla tydliga vänsterorienterade teman om omfördelning och förstärkt välfärdsstat. Den framhäver utsatta grupper och välgörenhet som kompletterande lösningar till statens ansvar, vilket förstärker en vänsterriktning i sammanhanget.

Rubrik och framing:
Framingen beskriver ökande fattigdom och behov av gratismat, där utsatta grupper betonas och frivilligorganisationernas roll framställs som en lösning.

Språk och ton:
Empatiskt och omsorgsfullt gentemot utsatta; positiv ton mot volontärer och frivilliginsatser, medan problemen ses som strukturella och behov av stöd betonas.

Källbalans:
Balanserad mellan civila organisationer (Folkets Skafferi och volontärer) och offentliga data/instanser (SCB, Malmö stad, Stadsmissioner), utan tydlig motpart eller kritisk röst mot politiska lösningar.

Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv saknas: debatt om långsiktiga arbetsmarknads- eller välfärdspolitiska lösningar, kritiska röster mot bistånds- eller skattepolicy, samt olika alternativ till hur fattigdom och skuldsättning bäst hanteras i samhället.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.