Skatteverket stoppar Emils ovanliga namnbyte

Av Peter Karlsson•Publicerad: 14 juli 15:31•4 min

Skatteverket har avslagit en ansökan från 18-årige Emil Yavuz Rehn om att byta förnamn till Fuckface. Myndigheten bedömde att namnet är olämpligt som förnamn eftersom det utgör ett nedsättande engelskt skällsord. Bedömningen utgår från allmänhetens synvinkel och följer reglerna i lagen om personnamn, där ett förnamn inte får kunna väcka anstöt, antas leda till obehag för den som bär det eller av någon annan anledning vara olämpligt.

Ansökan gjordes under den traditionella poängjakt som arrangerades inför studenten på Tingvallagymnasiet i Karlstad. Emil Yavuz Rehn berättar att en ansökan om namnbyte gav 200 poäng och att han därför valde ett namn som han inte trodde skulle godkännas. Han deltog även i andra utmaningar, bland annat genom att tatuera sig och raka av ögonbrynen. Laget Triceppatrullen vann tävlingen och belönades med några flak Nocco. En ansökan om byte av förnamn kostar enligt Skatteverket 250 kronor. Avgiften återbetalas inte och innebär ingen garanti för att det sökta namnet godkänns.

I anslutning till beslutet avslog Skatteverket även en annan ansökan om förnamnsbyte. En 19-åring från Karlstadsområdet hade ansökt om att få namnet Slyna-Hora, vilket myndigheten bedömde som olämpligt eftersom orden inte är förenliga med svenskt namnskick och kan väcka anstöt. TV4 Nyheterna har med hänvisning till nyhetsbyrån Siren uppgett att båda sökandena kom från Värmland och att Skatteverket bedömde att namnen både kunde väcka anstöt hos allmänheten och orsaka obehag för dem som bar dem.

Den som får avslag i ett namnärende kan överklaga beslutet till den förvaltningsrätt där personen var folkbokförd när beslutet fattades. Högsta förvaltningsdomstolen slog 2019 fast att lämpligheten för ett förnamn ska prövas individuellt och godkände då namnen Ford, Prins och bokstaven J efter att Skatteverket tidigare motsatt sig dem. SVT har också tidigare redovisat att Skatteverket avslagit namn som Tholle, Pysen och Anarkia med hänvisning till att de kunde orsaka obehag eller inte ansågs förenliga med svenskt namnskick.

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 96%

96%

4%

Oberoende

Vinkling

Förklaring:
Artikeln är skriven med huvudsakligen sakligt och neutralt språk. Den redovisar Skatteverkets beslut och motiveringar utan egna värderingar eller spekulationer från journalisten. De starka uttryck som förekommer, exempelvis namn som är nedsättande eller väcker anstöt, återges tydligt som myndighetens bedömning eller uppgifter från källor som TV4 Nyheterna och nyhetsbyrån Siren, vilket inte påverkar poängen negativt. Språket är formellt och sakligt och inga överdrifter, förstärkningar, förminskningar eller egna slutsatser från journalisten finns i texten. Texten håller en neutral ton hela vägen och undviker att styra läsarens känslor. Den enda mindre invändningen är den måttliga graden av värdering som finns i formuleringen "namnet är olämpligt som förnamn eftersom det utgör ett nedsättande engelskt skällsord", där det dock framgår att detta är myndighetens bedömning, inte journalistens egna ord. Sammanfattningsvis är artikeln mycket neutral och oberoende, med en poäng på 95.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten

20%

70%

10%

Vänster

Mitten

Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar främst mitten eftersom den beskriver en institutionell och reglerande myndighets agerande i en fråga som balanserar individens valfrihet mot sociala normer och lagstiftning. Det finns en tydlig tyngd på myndigheternas roll och saklig redovisning av regler utan kritik eller ideologisk vinkling mot statens styrka eller individens frihet, vilket gör att artikeln främst stöder en pragmatisk och institutionell syn.

Rubrik och framing:
Verklighetsbilden handlar om myndighetens reglering och kontroll av vad som anses vara lämpliga förnamn. Skatteverket framstår som ansvarig aktör som upprätthåller normer och regler kring namnbyte, medan individer som ansöker om kontroversiella eller stötande namn framställs som prövande eller gränsöverskridande.

Språk och ton:
Artikeln använder ett neutralt och sakligt språk utan värdeladdade ord, men genom att citera myndighetens motiveringar och regler förstärks bilden av statlig kontroll och normupprätthållande.

Källbalans:
Myndigheter som Skatteverket och rättssystemet ges central roll med tydliga citat av deras motiveringar. De personer som ansöker om namnbyte ges utrymme men mest i egenskap av exemplifiering. Det finns ingen motvikt från exempelvis namnbytesrättsaktivister eller någon kritik mot myndighetens praxis.

Utelämnanden och kontext:
Artikel saknar perspektiv på individuella rättigheter eller kritik mot statlig styrning vid val av namn. Det saknas även resonemang kring kulturell mångfald eller ifrågasättande av om reglerna är för snäva, vilket hade kunnat ge en annan politisk tolkning.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.