Marco Rubio vill avveckla Internationella brottmålsdomstolen

USA:s utrikesminister Marco Rubio uppger att den amerikanska regeringen är beredd att arbeta för att avveckla Internationella brottmålsdomstolen, ICC, i Haag. Domstolen utreder misstänkta folkmord, krigsbrott och andra allvarliga internationella brott. Enligt New York Times anser Rubio att möjligheten att amerikanska medborgare kan åtalas av ICC är ett avgörande skäl till att domstolen bör avskaffas.

I en debattartikel i Wall Street Journal skriver Marco Rubio att USA aldrig anslutit sig till avtalet som ligger till grund för ICC och att en möjlighet för domstolen att åtala amerikaner enligt hans bedömning skulle kunna hota landets suveränitet. Han uppger också att USA, tillsammans med allierade, är berett att använda alla tillgängliga medel för att montera ned domstolen om det skulle krävas. Enligt New York Times kontaktade Rubio under förra veckan flera ledande diplomater i andra länder för att försöka vinna stöd för linjen. USA:s utrikesdepartement har samtidigt uppgett att åtgärder som övervägs omfattar indragna visum, reseförbud, utökade ekonomiska sanktioner mot ICC och närstående organisationer samt diplomatiska påtryckningar för att få fler länder att lämna domstolen. En tjänsteman vid departementet uppgav också att länder som samarbetar med amerikanska brottsbekämpande myndigheter, har amerikansk militär närvaro eller omfattas av amerikanskt säkerhetsstöd uppmanas att motsätta sig att ICC ska kunna åtala amerikaner.

USA har tidigare reagerat mot ICC:s granskning av amerikanska soldaters agerande i Afghanistan och mot domstolens åtgärder rörande Israel. Det amerikanska utrikesdepartementet har i ett uttalande beskrivit ICC som en oansvarig global skiljedomare som hotar amerikaner genom utredningar av amerikanska militärer och tjänstemän. Samtidigt har ICC under senare år inte inlett några nya åtgärder mot amerikansk personal. År 2021 beslutade domstolens åklagare att nedprioritera den amerikanska delen av Afghanistanutredningen för att i stället fokusera på misstänkta brott begångna av talibanerna och tidigare afghanska regeringsstyrkor. ICC:s talesperson Oriane Maillet meddelade att domstolen inte kommenterar den amerikanska kampanjen i nuläget.

Enligt Kenneth Roth, tidigare chef för Human Rights Watch, gör ICC inte anspråk på jurisdiktion över handlingar som begås på amerikanskt territorium, men domstolen kan pröva misstänkta brott som medborgare från länder utanför medlemskretsen påstås ha begått inom medlemsstater. Democracy for the Arab World Now har samtidigt uppgett att Rubios debattartikel hänvisar till organisationens krav på utredningar av möjliga krigsbrott under kriget mot Iran, men att organisationens krav avsåg samtliga parters agerande och inte enbart amerikansk personal.

New York Times har också återgett varningar från experter om att Rubios linje kan få betydande följder. Alex Whiting, juridikprofessor vid Harvard och tidigare åklagare vid ICC, uppgav till tidningen att ett amerikanskt avståndstagande från hela domstolen skulle innebära att USA tar avstånd från principer som flera av landets viktigaste allierade värnar.

Konflikten mellan USA och ICC har samtidigt fördjupats under de senaste åren. FN:s särskilda rapportör för domares och advokaters oberoende har redovisat att USA först införde sanktioner mot ICC:s chefsåklagare Karim Khan den 10 februari 2025 och därefter mot ytterligare åtta domare samt två biträdande åklagare under samma år. FN:s människorättschef Volker Türk har uppgett att fyra av domarna kom från Benin, Peru, Slovenien och Uganda och hade deltagit i avgöranden om Afghanistan eller Palestina. Han har krävt att sanktionerna dras tillbaka och uppgett att bestraffning av domare för deras rättsliga arbete strider mot principerna om rättssäkerhet och domstolars oberoende. Open Society Justice Initiative har dessutom uppgett att tre ICC-domare väckte talan mot Trumpadministrationen i en federal domstol den 24 juni 2026 efter att ha omfattats av amerikanska sanktioner. Human Rights Watch har samtidigt uppgett att en domstol i Moskva i december 2025 dömde Karim Khan och åtta ICC-domare till fängelse i deras frånvaro, vilket innebar att domstolen samtidigt utsattes för rättsliga och politiska påtryckningar från både Ryssland och USA.