Simon Öhmans bilder kapades – kvinnor anklagade honom för otrohet

Under mer än tio år har Simon Öhman, 25, från Västerås fått sin identitet utnyttjad av okända personer på internet. Hans fotografier har förekommit på falska konton i sociala medier och på dejtingsajter. Personer som använt bilderna har kontaktat kvinnor och utgett sig för att vara honom. Situationen har även orsakat återkommande konflikter mellan Simon och hans fru Moa Öhman, 25.

Problemen fortsatte efter att paret bildat familj. När deras första son föddes fick Moa flera meddelanden från främmande kvinnor samtidigt som hon befann sig på BB med barnet på bröstet. Kvinnorna hävdade att de hade kontakt med Simon och anklagade honom för otrohet. Moa berättar att meddelandena förstörde en del av glädjen över sonens födelse.

Liknande anklagelser hade förekommit sedan början av parets relation. Kvinnor kontaktade Moa med uppgifter om att de hade haft kontakt med Simon under längre perioder. En kvinna påstod att de hade skrivit till varandra i tre månader, medan en annan uppgav att relationen hade pågått i ett år.

Moa berättar att hon inledningsvis trodde på uppgifterna eftersom förtroendet mellan henne och Simon ännu inte hade hunnit utvecklas. Anklagelserna ledde till återkommande gräl under den första tiden tillsammans.

Simon försökte visa att han inte låg bakom kontakterna genom att låta Moa kontrollera hans telefon. Efter hand stärktes hennes förtroende för honom, men meddelandena från andra kvinnor fortsatte att komma.

Identitetskapningen började redan 2012, när Simon var tolv år och nyligen hade fått föräldrarnas tillåtelse att använda Facebook. Familjen upptäckte då att någon hade skapat ett konto med hans fotografier och publicerat innehåll som om det handlade om personens eget liv. Bland bilderna fanns även fotografier där Simon syntes tillsammans med sin syster.

Familjen polisanmälde kontot, som därefter försvann. Kort senare började nya profiler med Simons bilder dyka upp.

När Simon var omkring 13 eller 14 år gammal inträffade en händelse under ett besök på Gröna Lund i Stockholm. Han befann sig där tillsammans med familjen och en vän när flera flickor kom fram till honom. En av dem trodde att han hette Kian och berättade att hon hade haft kontakt med honom på nätet.

Simon förstod att flickan hade kommunicerat med någon som använde hans fotografier. För att visa hennes vänner att kontot var falskt spelade han in videoklipp på deras telefoner där han förklarade att han hette Simon Öhman och inte var personen bakom profilen.

En liknande situation inträffade senare i Kungsträdgården i Stockholm. Simon beskriver hur mötena med personer som trodde sig känna honom från internet blev obehagliga och fick honom att känna sig iakttagen.

Under de följande åren fortsatte hans fotografier att förekomma på bland annat Snapchat, Instagram och dejtingsajter. Simon berättar att han själv knappt har använt dejtingappar trots att hans bilder återkommande har dykt upp på sådana tjänster.

I september 2026 visar Simon och Moa upp ett omfattande material med skärmdumpar i sitt hem i Västerås. På tv:n visas en digital brasa medan Simon går igenom gamla konversationer och fotografier som andra personer har använt. Bilderna kommer bland annat från hans eget Instagramkonto.

I ett av samtalen hade en kvinna börjat tvivla på identiteten hos personen hon kommunicerade med. När hon begärde fler fotografier fick hon ytterligare bilder på Simon. På en annan skärmdump framgår att Moa hade svarat en kvinna och förklarat att hon var en av omkring hundra personer som kontaktat paret om samma problem.

Simon har vid flera tillfällen vänt sig till polisen. Den senaste polisanmälan gjordes 2024, men enligt honom lades ärendet ned redan veckan efter anmälan.

Den 19 september 2024 berättade Simon Öhman i TV4:s Efter fem att poliser hade hört av sig privat efter att hans situation uppmärksammats i medierna. Han uppgav att kontakterna gav honom nytt hopp om att kunna få hjälp.

Kriminalkommissarie Jan Olsson vid Nationellt it-brottscentrum förklarade i samma program att polisen har kunskap för att utreda den här typen av brott. Enligt Jan Olsson begränsar dock ärendemängden möjligheten att avsätta flera specialiserade utredare till ett enskilt fall.

Linnea Lövblad, brottsförebyggande samordnare i polisregion Mitt, beskriver anonymiteten på internet som en svårighet i utredningsarbetet. För att kunna utreda vem som ligger bakom en falsk profil behöver polisen identifiera personen och styrka vem som faktiskt har använt kontot.

Linnea Lövblad anser även att företagen som driver sociala medier har ett ansvar att motverka brott på sina tjänster eftersom plattformarna kan användas för brottslig verksamhet.

Problemet med falska identiteter förekommer också i samband med romansbedrägerier. I september 2024 uppgav Björn Sidenhjärta, gruppchef för bedrägerisamordningen i Västmanland, att polisregion Mitt hade registrerat 14 procent fler anmälningar om romansbedrägerier under årets första sex månader jämfört med motsvarande period 2023.

Enligt Björn Sidenhjärta fick polisregion Mitt vid den tidpunkten omkring 100 anmälningar om romansbedrägerier per år. Han framhöll att brotten bör polisanmälas även när möjligheterna att identifiera gärningspersonen är små.

Att använda någon annans identitet kan vara brottsligt. Polismyndigheten anger att olovlig identitetsanvändning blev straffbart den 1 juli 2016 och kan ge böter eller fängelse i högst två år. Även falska konton på sociala medier kan omfattas när någon annans identitet används på ett sätt som orsakar skada eller olägenhet.

Brottsförebyggande rådet registrerade 15 413 anmälda brott om olovlig identitetsanvändning under 2025. Det var 2 322 färre än under 2024, vilket motsvarar en minskning med 13 procent. Statistiken omfattar hela brottskategorin och avser inte enbart falska profiler på sociala medier.

Regeringen har i lagstiftningsarbetet kring olovlig identitetsanvändning även beskrivit att användning av andra personers identitetsuppgifter på internet kan omfattas av ytterligare brottsbestämmelser. Beroende på hur identiteten används och vilka uppgifter som sprids kan exempelvis förtal bli aktuellt.

Internetstiftelsen rekommenderar personer som upptäcker kopior av sina konton att anmäla de falska profilerna till den berörda plattformen och informera sina kontakter. Organisationen rekommenderar även polisanmälan och att vid behov kontakta plattformens support för att kunna visa vilket konto som är äkta.

Integritetsskyddsmyndigheten framhåller att publicering av bilder på identifierbara personer i sociala medier kan medföra personuppgiftsansvar. När dataskyddsförordningen är tillämplig måste spridningen ha rättsligt stöd.

Enligt Integritetsskyddsmyndigheten ska en organisation som får en begäran om rättelse eller radering av personuppgifter som huvudregel lämna besked inom en månad. Beskedet ska ange om begäran godkänns, avslås eller behöver ytterligare handläggningstid.

För Simon och Moa kom förändringen efter att Moa själv publicerat en video på TikTok. I videon visade hon upp Simon och varnade andra kvinnor för att okända personer använde hans fotografier för att skapa falska identiteter.

Videon fick stor spridning. Simon berättar att meddelandena från kvinnor som trodde sig ha kontakt med honom upphörde efter publiceringen. Han beskriver det som en lättnad efter många år av återkommande problem.

I dag har Simon och Moa tre barn tillsammans. De falska profilerna verkar inte längre dyka upp, och paret fortsätter att använda sociala medier aktivt. Båda har öppna konton där de delar med sig av familjelivet.

Samtidigt uttrycker Simon oro över barnens framtida användning av internet. Han vill inte att de ska bli lurade av falska profiler eller få sina egna fotografier använda av andra personer. Han lyfter även utvecklingen inom artificiell intelligens som något som gör honom bekymrad över den digitala miljö där barnen ska växa upp.

Har den här konversationen varit till hjälp hittills?