Polisens dna-sökningar ökar kraftigt – 5 800 personer identifierade

Nationellt forensiskt centrum (NFC) har sedan maj 2025 kunnat identifiera betydligt fler personer genom dna-spår från brottsutredningar. Med hjälp av sökprogrammet ProbRank har myndigheten levererat drygt 5 800 unika personträffar till polisutredningar. Antalet sökträffar har ökat med 150 procent sedan tekniken infördes.

Den nya möjligheten bygger på att komplicerade dna-profiler kan jämföras direkt med polisens dna-register. Tidigare krävdes att utredarna redan hade identifierat personer som kunde användas vid jämförelsen. Malin Sanga, projektledare för DNAxs vid NFC, uppger att myndigheten numera kan hitta personer som utredningen inte redan känner till.

Metoden kan användas oavsett vilken brottsrubricering en utredning gäller. Enligt Malin Sanga kan resultaten ge utredarna uppgifter om personer som annars inte hade blivit aktuella för undersökning.

Teknikutvecklingen började redan 2022, då NFC införde det nederländska analysprogrammet DNAxs. Systemet är framtaget för att hantera blandade dna-spår där genetiskt material från flera personer förekommer samtidigt. Sådana spår kan innehålla olika stora mängder dna från respektive person, vilket gör analyserna komplicerade.

Innan DNAxs började användas var det enligt Staffan Jansson, tidigare förste forensiker och numera gruppchef vid NFC, i praktiken mycket svårt att identifiera enskilda personer i sådana blandningar. De statistiska beräkningar som krävs kunde inte utföras manuellt, vilket medförde att många analysresultat inte kunde användas.

Genom DNAxs blev det möjligt att identifiera bidrag från upp till fyra personer och i vissa fall fem personer i samma dna-blandning. Staffan Jansson uppger att NFC därmed kunde använda minst dubbelt så många analysresultat som tidigare. Begränsningen var att det fortfarande behövdes namngivna personer att jämföra resultaten med.

I maj 2025 utökades systemet med modulen ProbRank. Den gjorde det möjligt att söka efter överensstämmelser mellan komplexa dna-spår och profiler i polisens register utan att utredarna först behövde ange vilka personer som skulle undersökas.

ProbRank har utvecklats i Nederländerna. Nederländernas forensiska institut (NFI) meddelade den 1 juli 2024 att forskaren Jerry Hoogenboom deltagit i utvecklingsarbetet. Metoden tar hänsyn till både placeringen och höjden på topparna i resultaten från dna-analyser när profiler jämförs med registrerade uppgifter.

En vetenskaplig studie av Jerry Hoogenboom, Titia Sijen och Corina Benschop, publicerad den 2 maj 2023, visade att ProbRank hade högre känslighet och specificitet än den äldre metoden SmartRank i de undersökta fallen. Skillnaden var särskilt tydlig när en person hade bidragit med en mindre mängd genetiskt material i en blandad dna-profil. ProbRank identifierade fler verkliga bidragsgivare samtidigt som antalet ovidkommande träffar blev lägre.

DNAxs hade redan börjat användas vid Nederländernas forensiska institut i november 2019. I Nederländernas myndighetsregister för algoritmer är systemet klassificerat som ett AI-system i högriskkategorin. Det används som stöd vid bedömningar och jämförelser av dna-profiler i brottmål.

Nederländernas nationella dna-databank meddelade den 13 oktober 2026 att omkring 100 nya dna-profiler från brottsspår registreras varje vecka. Sedan september 2026 sker registreringsprocessen helt automatiserat, med ProbRank som verktyg för jämförelser mot befintliga profiler.

Nederländernas forensiska institut uppger att DNAxs innehåller en granskningsfunktion som registrerar vilka användare som genomför olika moment och när åtgärderna utförs. Funktionen gör det möjligt att i efterhand kontrollera arbetsprocessen bakom de forensiska analyserna.

Även den nederländska nationella dna-databanken använder ProbRank vid registersökningar. Den 13 oktober 2026 meddelade databanken att omkring 100 nya dna-profiler från brottsspår registreras varje vecka. Sedan september samma år är registreringsprocessen helt automatiserad och omfattar jämförelser med redan registrerade profiler genom ProbRank.

I Sverige förändrades samtidigt regelverket för användningen av biometriska uppgifter inom brottsbekämpningen. Regeringen beslutade att nya bestämmelser skulle börja gälla den 1 juli 2025. De tidigare registren för dna-profiler, fingeravtryck och signalement ersattes då av nya biometriregister. Lagändringarna ger också polisen utökade möjligheter att samla in och använda biometriska uppgifter i brottsutredningar.

Under 2025 infördes dessutom en annan dna-baserad identifieringsmetod i Sverige. Rättsmedicinalverket kan vid särskilt allvarliga brott, på uppdrag av NFC, ta fram utökade dna-profiler med uppemot en miljon positioner i arvsmassan. Dessa kan jämföras med uppgifter i släktforskningsdatabaser. Metoden kräver beslut av åklagare och är skild från de registersökningar som genomförs med ProbRank.

Trots det stora antalet nya dna-träffar finns ingen samlad uppgift om hur många av dem som resulterat i åtal eller fällande domar. Staffan Jansson bedömer att tekniken har haft mycket stor betydelse för NFC:s möjligheter att identifiera misstänkta personer. Han framhåller samtidigt att myndigheten inte kan fastställa exakt vilka rättsliga resultat de enskilda träffarna har lett till.

Staffan Jansson hänvisar även till överbeläggningen på svenska fängelser och bedömer att DNAxs och ProbRank har haft en betydande effekt, samtidigt som han betonar att utvecklingen inte enbart kan förklaras av dessa system.

Åklagarmyndigheten klargör att dna-analyser från NFC ingår i den tekniska bevisningen under en förundersökning. När utredningen är avslutad är det åklagaren som bedömer om den samlade bevisningen räcker för att väcka åtal mot en misstänkt person.