Serbien röstar efter två års protester mot regeringsmakten

Serbien går till parlamentsval söndagen den 25 oktober efter två år av omfattande protester mot landets politiska ledning. Korruption, försämrade levnadsvillkor och missnöje med samhällsinstitutionerna präglar valrörelsen. Studentrörelsens politiska lista utmanar Serbiska framstegspartiet, SNS, som har dominerat landets politik sedan 2012.

Totalt ska 250 ledamöter väljas till parlamentet och 126 mandat krävs för egen majoritet. Omkring 18 partier och koalitioner deltar. Regeringspartiet SNS går till val tillsammans med mindre nationalistiska och konservativa partier under beteckningen Ett enat Serbien. Motståndaren Studentlistan har samlat stöd bland väljare som efterfrågar förändringar av landets politiska system.

Aleksandar Vučić, som länge varit den dominerande personen inom serbisk politik, lämnade presidentposten i september 2026. Nyhetsbyrån AP rapporterade att han därefter tog ledningen över sitt partis valkampanj med målsättningen att återvända till regeringsmakten som premiärminister.

Valets utgång beskrivs som oviss. Reuters redovisade den 25 oktober en opinionsmätning från Ipsos där SNS fick 47 procent av väljarstödet och studentrörelsen 40 procent. Andra undersökningar har samtidigt visat ett övertag för Studentlistan.

Protesterna som föregått valet inleddes efter katastrofen vid järnvägsstationen i Novi Sad 2024. Då omkom 16 människor när ett tak rasade samman. Reuters rapporterade att demonstranterna kopplade olyckan till misstänkt korruption. Protesterna utvecklades därefter till en bredare rörelse med krav på politiska förändringar.

På Slavijatorget i centrala Belgrad beskriver Neda och Jana hur protesterna förändrats under de senaste två åren. Båda har själva deltagit i demonstrationerna. Jana berättar att studenternas ursprungliga inriktning var fredliga protester, men att myndigheternas agerande blev mer våldsamt när rörelsen växte och fick stöd från andra samhällsgrupper.

Dagen före valet samlades tusentals människor på torget för att visa sitt stöd för Studentlistan. Neda uppskattar deltagarantalet till 150 000 personer. Hon beskriver en växande framtidstro bland demonstranterna och anser att ett regeringsskifte måste följas av förändringar inom rättsväsendet och av att landets institutioner börjar fungera.

Misstron mot det politiska systemet märks även bland väljare som inte deltar aktivt i protesterna. Flera personer i Belgrad vill inte uppge sina fullständiga namn när de tillfrågas om den politiska situationen. Jelica, som har utbildat sig till journalist, anser att människor är rädda till följd av den ökade repressionen under Vučić. Hon hoppas på förändring men tvivlar samtidigt på att han frivilligt kommer att lämna ifrån sig den politiska makten.

Den oberoende serbiska valobservationsorganisationen CRTA har dokumenterat 116 incidenter med fysiskt våld eller verbala hot under valrörelsen. Organisationens granskning visar också att regeringssidan fått nästan tre fjärdedelar av sändningsutrymmet hos tv-kanaler med nationell täckning.

Internationella valobservatörer har dessutom framfört invändningar mot hot riktade mot journalister, påtryckningar mot väljare och brister i valadministrationen, vilket nyhetsbyrån AP har rapporterat om.

Studentlistan registrerades som valalternativ i september. Valobservationsorganisationen CRTA redovisade att den behörige representanten Petar Živković lämnade in kandidatlistan den 14 september 2026 klockan 19.00. Valkommissionen godkände registreringen dagen därpå genom beslut 02 No: 013-195/26.

Serbiens public service-bolag RTS rapporterade att valkommissionens ledamot Marija Jovanović presenterade 69 099 juridiskt giltiga stödunderskrifter till stöd för Studentlistan. Registreringen godkändes enhälligt av de 19 kommissionsledamöter som deltog i beslutet.

Studentlistan har nummer tre på valsedeln och omfattar 250 kandidater med bakgrund inom olika yrkesområden. Överst står hjärtläkaren Ilija Srdanovic. Den serbiska tidningen Danas har redovisat att specialistläkaren Katarina Stanković återfinns på andra plats, följd av dramaturgen Željko Hubač och kirurgen Aleksandar Cvetković.

Rörelsen framför ett kollektivt ledarskap och har valt kandidater som i många fall saknar omfattande partipolitisk erfarenhet. Det polska forskningsinstitutet OSW redovisade den 21 oktober att nomineringarna genomfördes genom universitetsförsamlingar och att kandidaternas tidigare politiska engagemang vägde tungt vid urvalet.

I september presenterade studentrörelsen ett politikprogram med elva punkter. Förslagen omfattar bland annat särskild polisverksamhet för att utreda korruption och beslag av olagligt förvärvade tillgångar. Rörelsen vill även införa kostnadsfria skolböcker och sänka priserna på läkemedel.

Korruptionen är också den fråga som Jana framför allt vill se förändringar kring. Hon betraktar den som ett grundläggande problem i det serbiska samhället.

Ekonomen Milica delar den uppfattningen och planerar att rösta på Studentlistan. Hon beskriver en ekonomisk situation där många löntagare har svårt att få inkomsterna att räcka till de löpande levnadskostnaderna.

Milica anser att Serbien behöver ett fungerande skolsystem, bättre sjukvård och en mer tillförlitlig infrastruktur. Hon upplever att någon verklig förändring inte har skett under de senaste tio åren. Samtidigt ser hon Studentlistan som en möjlighet till ett politiskt skifte och beskriver hur människor från olika generationer har börjat samarbeta kring gemensamma krav.

Alla väljare delar dock inte den framtidstron. Taxichauffören Marija är övertygad om att demonstrationerna inte kommer att förändra situationen. Hon anser att samhällsutvecklingen i Serbien överlag har gått i negativ riktning under de senaste 30 åren.

Under en körning genom Belgrad passerar hon byggnader som fortfarande står övergivna efter Natos bombningar 1999. Hon pekar också på de ekonomiska skillnaderna mellan invånarna. När bilen passerar ett stort palats i nyklassicistisk stil, uppfört av ägaren till det regeringsvänliga mediebolaget TV Pink, beskriver hon hur välbärgade människor fått det bättre samtidigt som fattiga hushåll fått allt svårare att klara ekonomin.

Inför valet har Serbiens valkommission RIK fastställt omfattningen av röstlängden och organisationen kring röstningen. Den 11 oktober meddelade myndigheten att 6 450 523 personer var registrerade som röstberättigade den 9 oktober.

Omröstningen genomförs i sammanlagt 8 392 vallokaler. Av dessa finns 93 utomlands, fördelade på 37 länder, medan 29 är placerade på kriminalvårdsanstalter. Valkommissionen har även beslutat att valsedlarna ska finnas i 29 språkversioner, anpassade efter de språk och skriftsystem som har officiell status i respektive kommun.

Den serbiska nyhetskanalen N1 rapporterade den 23 oktober att 102 147 serbiska medborgare hade registrerat sig för att rösta utomlands. För väljare från Kosovo har särskilda vallokaler ordnats i de serbiska orterna Raška, Tutin, Vranje och Kuršumlija.

Samtidigt har CRTA riktat kritik mot hanteringen av röstlängden. Organisationen konstaterade inför valet att någon fullständig granskning av registret inte genomförts. Dessutom återfanns över 30 000 väljare inte på den plats i den alfabetiska ordningen där vallokalspersonalen normalt skulle söka efter dem.

CRTA har därför uppmanat valkommissionen att instruera röstmottagarna att kontrollera hela registret när en väljare inte återfinns på förväntad plats.

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, inledde den 16 september en valobservationsinsats genom sitt kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter, ODIHR. Insatsen leds av Eoghan Murphy och omfattar en kärngrupp med 14 experter samt 30 långtidsobservatörer. Organisationen planerade även att begära ytterligare 300 korttidsobservatörer inför valdagen.

ODIHR har meddelat att en preliminär bedömning av valet ska presenteras i Belgrad den 26 oktober klockan 15.00 lokal tid. En slutrapport med en samlad granskning av valprocessen ska offentliggöras vid ett senare tillfälle.

För väljarna i Belgrad står både de politiska institutionernas funktion och vardagsekonomin i centrum. Medan Neda, Jana och Milica ser Studentlistan som en möjlighet till förändring uttrycker Jelica och Marija tvivel kring den politiska utvecklingen. Resultatet av söndagens omröstning avgör hur de 250 platserna i Serbiens parlament ska fördelas.