SD vill lägga 500 miljoner på skyddade boenden

Sverigedemokraterna föreslår en satsning på en halv miljard kronor för skyddade boenden för kvinnor som lämnar våldsamma eller destruktiva relationer. Förslaget presenterades vid en pressträff där partiledaren Jimmie Åkesson, vice partiledaren Henrik Vinge och partiets jämställdhetspolitiska talesperson Sara Gille deltog.

Sara Gille sade att skärpta krav på verksamheterna har fått många skyddade boenden att stänga och att även välfungerande verksamheter har drabbats. Hon uppgav att Sverigedemokraterna nu vill stärka dessa boenden ekonomiskt så att verksamheter ska kunna starta igen.

Tillståndsplikt för privata aktörer som yrkesmässigt driver skyddade boenden gäller sedan den 1 april 2024. Riksdagen beslutade om reformen den 15 februari samma år. I den särskilda omröstningen om tillståndsplikten röstade 278 ledamöter för och 22 emot, och Sverigedemokraternas 63 närvarande ledamöter stödde förslaget.

Inspektionen för vård och omsorg uppgav att 197 ansökningar om tillstånd för skyddat boende kom in under 2024. Under 2025 registrerades 26 nya ansökningar, vilket motsvarade en minskning med 87 procent. Myndigheten avgjorde under 2025 totalt 108 ärenden, varav 56 ansökningar beviljades, 44 avslogs och åtta avskrevs. Ansökningsavgiften för ett nytt tillstånd är 77 500 kronor.

SVT uppgav den 6 april 2026 att sammanlagt 37 skyddade boenden inom kvinnojoursorganisationerna Roks och Unizon hade lagts ned sedan lagändringen 2024. Av dessa tillhörde 20 Roks och 17 Unizon. Roks uppgav att organisationens jourer hade 52 skyddade boenden när utredningen om tillståndsplikt presenterades 2018, medan 10 återstod i maj 2025.

Socialstyrelsen konstaterade i en kartläggning att antalet skyddade boenden i Sverige minskade från 282 år 2019 till 257 år 2024. Samtidigt ökade det sammanlagda antalet platser för vuxna och barn. Sedan den 1 juni 2025 gäller även Socialstyrelsens särskilda föreskrifter och allmänna råd för skyddade boenden, med bland annat krav på verksamheternas kvalitet och säkerhet.

Reformen innebär också att barn som följer med till ett skyddat boende ska få en individuell bedömning, ett eget beslut om insatsen och en särskilt utsedd socialsekreterare. Unizon uppgav i april 2026 att antalet barn på organisationens jourers skyddade boenden hade minskat med 21 procent sedan 2023 och med 51 procent sedan 2018. Organisationen uppgav samtidigt att 36 procent av jourerna rapporterade att barn hade tvingats stanna hos en våldsutövande pappa, jämfört med 19 procent 2024.

Sverigedemokraterna vill dessutom införa en samordningsperson, eventuellt på kommunal nivå, som ska hjälpa kvinnor som lämnar destruktiva förhållanden eller våldsamma partner. Funktionen ska enligt partiets förslag kunna bistå med praktiska och ekonomiska frågor som kan uppstå när en kvinna, ibland tillsammans med barn, snabbt behöver lämna sitt tidigare hem och börja om på en ny plats.

När Sara Gille fick frågan om det hade varit möjligt att förutse att även boenden utan brister skulle påverkas av de skärpta kraven sade hon att hon inte visste om det hade kunnat förutses. Hon hänvisade därefter till partiets förslag om att avsätta en halv miljard kronor till verksamheter för utsatta kvinnor.

Statskontoret har fått i uppdrag av regeringen att analysera hur reformen påverkar bland annat tillgången till skyddade boenden, våldsutsattas benägenhet att söka skydd och kvaliteten i verksamheterna. Statskontorets slutrapport ska lämnas senast den 10 december 2027.