SD-toppar kopplar valförlust till nya medborgarskap

Sverigedemokraternas första tillbakagång i ett riksdagsval har utlöst en intern diskussion om orsakerna till resultatet. Riksdagsledamoten Tobias Andersson, som är ordförande i näringsutskottet, hör till dem som pekar på de drygt 200 000 svenska medborgarskap som utfärdats under mandatperioden. Han har även ifrågasatt hur fritt valet kan beskrivas när ett enskilt valdistrikt ger mycket stora majoriteter åt samma politiska sida.

I Rosengård centrum fick Socialdemokraterna och Vänsterpartiet tillsammans 95,2 procent av rösterna. Tobias Andersson anser att en sådan fördelning väcker frågor om hur väljare påverkas inom olika grupper. Samtidigt fick Tidöpartierna 88,1 procent i Södra Djursholm. Andersson anser inte att distrikten är jämförbara och har som förklaring pekat på möjlig påverkan genom religiösa eller andra gruppgemenskaper.

SVT:s vallokalsundersökning Valu visade att 70 procent av väljarna med utomeuropeisk bakgrund röstade på oppositionspartierna. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet fick tillsammans 59 procent i gruppen, medan 27 procent röstade på Tidöpartierna. SVT Verifierar konstaterade den 16 september att det samtidigt inte går att empiriskt fastställa att personer som fått svenskt medborgarskap under mandatperioden avgjorde valet. Nationalekonomen Henrik Andersson vid Uppsala universitet beskrev ett sådant samband som en hypotes eftersom både valdeltagandet och partivalet bland de nya medborgarna är osäkra.

SVT Verifierar gjorde också en beräkning baserad på Valu och ett antaget valdeltagande på 60 procent. Den gav de rödgröna en fördel på omkring 35 000 röster bland personer som blivit svenska medborgare sedan regeringsskiftet 2022. Beräkningen angavs som en övre gräns eftersom minderåriga inte fullt ut kunde räknas bort. När en uppskattning av antalet minderåriga gjordes minskade skillnaden till omkring 30 000 röster. En sammanställning av Migrationsverkets uppgifter visade samtidigt att 64 procent av dem som blivit svenska medborgare sedan Tidöregeringen tillträdde i oktober 2022 hade utomeuropeisk härkomst, medan 6 procent kom från Norden och 24 procent från övriga Europa.

Kent Ekeroth, Sverigedemokraternas toppnamn i Dalarna, har också kopplat partiets tillbakagång till demografiska förändringar. Han har beskrivit en politisk mobilisering som enligt honom i vissa fall sker genom moskéer eller etniska nätverk och kritiserat att personer som kommit till Sverige kan påverka landets politiska framtid. SD-ledamoten Martin Kinnunen har invänt mot den analysen. Kinnunen anser att partiet i stället bör undersöka varför Tidösidan inte lyckades mobilisera ytterligare omkring 40 000–50 000 röster och har beskrivit en analys med tyngdpunkten på demografi som defaitistisk.

Vänsterpartiet har avvisat påståenden om klanröstning eller nya medborgarskap skulle ha avgjort valet. Rashid Mohammed, Vänsterpartiets ordförande i Järva stadsdelsnämnd, sade under onsdagen att det saknas belägg för att människor i Järva röstar efter klantillhörighet eller liknande. Han framhöll i stället att partiet bedrivit politiskt arbete i området och varit tydligt med sin politik.

Valmyndigheten bedömde den 14 september att valdagens röstning nationellt hade genomförts utan större avvikelser i landets 6 312 vallokaler. Myndigheten redovisade samtidigt 1 673 incidentrapporter från valadministrationen och 843 rapporter från allmänheten. Bland de rapporterade händelserna fanns påverkan från anhöriga, medför följande och partiföreträdare. Valmyndighetens nationella lägesbild innehöll ingen bedömning om att sådana incidenter hade förändrat resultatet i riksdagsvalet.

Frågan om medborgarskap har varit politiskt omstridd under mandatperioden. Sverigedemokraternas riksdagsledamöter Ludvig Aspling och Nima Gholam Ali Pour lämnade den 22 november 2022 en motion om ett tillfälligt stopp för både ansökningar om och beviljanden av svenska medborgarskap. Förslaget behandlades i socialförsäkringsutskottet och avslogs av riksdagen.

Nya regler för svenskt medborgarskap började gälla den 6 juni 2026. Huvudregeln för hemvistid höjdes då från fem till åtta år och krav infördes på egen försörjning samt skärpta krav på levnadssätt. Migrationsverket uppgav att reglerna saknar övergångsbestämmelser, vilket innebär att även tidigare inlämnade ansökningar som inte hade avgjorts före den 6 juni ska prövas enligt de nya bestämmelserna.

SCB redovisade att 37 494 personer fick svenskt medborgarskap under 2025. Det var omkring 25 500 färre än året före, motsvarande en minskning på cirka 40 procent. SCB kopplade en stor del av nedgången till säkerhetshöjande åtgärder i Migrationsverkets prövningar och längre handläggningstider.