
AI-genererad illustration
SD tappar väljare i nästan hela landet
Sverigedemokraterna backar i 285 av Sveriges 290 kommuner i det preliminära riksdagsresultatet. Partiet får 17,5 procent, vilket är 3,0 procentenheter mindre än 2022, och har tappat drygt 215 000 röster. Sverigedemokraterna ökar i fyra kommuner och ligger oförändrat i en. Sammanställningen bygger på Valmyndighetens uppgifter klockan 11.40 den 14 september, då 6 277 av 6 626 valdistrikt var räknade.
SVT:s senaste preliminära mandatfördelning ger Sverigedemokraterna 62 platser i riksdagen. Det är 11 färre än de 73 mandat partiet fick efter valet 2022. Reuters placerar partiet som tredje störst efter Socialdemokraterna och Moderaterna och beskriver resultatet som Sverigedemokraternas första tillbakagång i ett svenskt riksdagsval.
Statsvetaren och Timbroförläggaren Andreas Johansson Heinö beskriver minskningen som oväntat stor. Han pekar på att de tre regeringspartierna samtidigt går framåt och bedömer att fler väljare har uppskattat deras profil och politik i frågor som varit centrala under valrörelsen. Enligt Andreas Johansson Heinö visar resultatet samtidigt att väljare har lämnat Sverigedemokraterna trots att partiet inför valet återkommande låg på andra plats i opinionsmätningarna.
Jimmie Åkesson förklarade under valnatten tillbakagången med att Sverigedemokraterna arbetat för hela Tidösamarbetet och att fler väljare därför röstat på Tidöpartierna som helhet i stället för på Sverigedemokraterna. Han pekade särskilt på stödröster till Liberalerna. Riksdagsledamoten Richard Jomshof har efter valet också sagt att Tidösamarbetet och stödröster på Liberalerna kan ha bidragit till resultatet. Andreas Johansson Heinö betraktar Jimmie Åkessons förklaring som ett försök att ge valresultatet en positiv inramning.
SVT:s vallokalsundersökning Valu visar samtidigt väljarrörelser från Sverigedemokraterna till flera andra partier. Av dem som röstade på Sverigedemokraterna 2022 valde 6 procent Moderaterna i årets val. Fyra procent gick till Kristdemokraterna och lika stor andel till Socialdemokraterna. Svenska Dagbladet redovisade dessa rörelser under valkvällen.
Den största kommunala tillbakagången finns i Hällefors i Örebro län, där Sverigedemokraterna minskar med 7,3 procentenheter. Därefter följer Östra Göinge i Skåne län med 6,6 procentenheter, Ockelbo i Gävleborgs län med 6,4 och Torsås i Kalmar län med 6,3. I Örebro län som helhet redovisar SVT preliminärt 17,8 procent för Sverigedemokraterna, vilket är 4,3 procentenheter lägre än 2022.
En möjlig förklaring till det stora tappet i Hällefors är konkurrens från Örebropartiet, som leds av Markus Allard. Örebropartiet uppger att partiet bildades 2014 och deltog i ett riksdagsval för första gången 2026. Andreas Johansson Heinö framhåller att mindre partier på Sverigedemokraternas sida av den politiska skalan kan få betydelse när valresultatet är jämnt. Han nämner även Alternativ för Sverige och Medborgerlig samling.
Andreas Johansson Heinö jämför med Vänsterpartiet, som enligt honom ser ut att ha lyckats begränsa konkurrensen från partiet Nyans. Han bedömer att Sverigedemokraterna inte i samma utsträckning har lyckats hålla tillbaka mindre konkurrenter. Enligt Andreas Johansson Heinö kommer vissa väljare att tolka utvecklingen som att Sverigedemokraterna borde ha drivit en mer radikal linje, medan andra kan anse att partiet gått för långt i vissa frågor.
Som exempel på det senare nämner Andreas Johansson Heinö Richard Jomshofs utspel om landsförräderi och muslimer. Andreas Johansson Heinö bedömer att en del väljare kan ha reagerat negativt på sådana uttalanden.
Även bland unga har Sverigedemokraterna minskat. I Riksdagsskolvalet 2026 fick partiet 53 181 röster, motsvarande 13,83 procent, vilket innebär en nedgång med 7,0 procentenheter. Moderaterna blev största parti i skolvalet. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor redovisar att 413 433 högstadie- och gymnasieelever deltog och att valdeltagandet var 81,9 procent.
Örebropartiet fick samtidigt 2,55 procent av de giltiga rösterna nationellt i skolvalet och Alternativ för Sverige fick 1,18 procent, enligt Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors preliminära slutresultat. Andreas Johansson Heinö anser att det fortfarande finns en tydlig högerorientering bland unga men att Moderaterna har tagit väljare som annars kunnat stödja Sverigedemokraterna.
Andreas Johansson Heinö beskriver inte nedgången på tre procentenheter som en kollaps. Han konstaterar att Sverigedemokraterna under lång tid vuxit snabbt och gått från en isolerad position i svensk politik till inflytande genom samarbetet med regeringspartierna. Enligt honom blir väljarkåren samtidigt mindre bunden när ett parti växer, vilket gör väljarrörelser mer normala. Han framhåller att det nya för Sverigedemokraterna är att partiet inte tidigare upplevt en motsvarande tillbakagång i ett riksdagsval.
Valresultatet är fortfarande preliminärt. Valmyndigheten meddelar att det slutliga resultatet i riksdagsvalet beräknas bli klart först under helgen efter valdagen. Innan dess ska sena förtidsröster räknas vid kommunernas uppsamlingsräkning och samtliga röster kontrollräknas av länsstyrelserna.
Källor
Analys
Förklaring:
Artikeln använder ett sakligt och neutralt språk, presenterar fakta och statistik från Valmyndigheten, SVT, Reuters och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor utan egna värderingar från journalisten. Källhänvisningar är tydliga och flera uttalanden från källor, som Andreas Johansson Heinö och Jimmie Åkesson, redovisas som deras egna bedömningar eller förklaringar. Emellertid finns en mening där Andreas Johansson Heinös uppfattning om Jimmie Åkessons förklaring återges som ett "försök att ge valresultatet en positiv inramning"; denna formulering kan tolkas som något värderande då det inte är ett direkt citat utan en tolkning från journalisten, vilket drar ner poängen något. Annars används inga laddade ord, inga överdrifter, inga egna slutsatser eller spekulationer från journalisten, och språket styr inte läsarens känslor. Hårda ord förekommer men tydligt som återgivna uttalanden från källor och påverkar därför inte poängen.
Förklaring:
Artikeln förhåller sig huvudsakligen till objektiva valresultat och expertanalyser utan att förespråka en ideologisk agenda. Den ger en balanserad bild där faktorer som interna partistrider och väljarrörelser lyfts fram utan ideologisk vinkling eller tydlig kritik mot andra partiers politik. Mediesammanställningen lutar därmed mot en mittenskala präglad av pragmatism och saklighet, även om viss negativ fokus på en högerpopulistisk aktör gör att mitten vinner över höger och vänster.
Rubrik och framing:
Artikeln skapar en verklighetsbild där Sverigedemokraterna framstår som förlorare och konfliktdrabbad aktör på den politiska scenen, medan andra partier, särskilt de i Tidösamarbetet, framställs som vinnare och mer attraktiva för väljarna. Problem och kritik riktas mot Sverigedemokraternas interna utspel och strategier, medan lösningen antyds vara samarbete och profilering inom regeringspartierna.
Språk och ton:
Språket är faktabaserat men förstärker Sverigedemokraternas tillbakagång genom att lyfta fram negativa omständigheter och interna splittringar, samtidigt som andra partier ges ett mer neutralt till positivt ljus. Det finns inga direkta värdeladdade ord, men val av fokuspunkter gör att Sverigedemokraterna framstår mindre gynnsamt.
Källbalans:
Källorna domineras av statsvetaren Andreas Johansson Heinö (med koppling till Timbro, en liberal tankesmedja) och officiella myndigheter som Valmyndigheten och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Sverigedemokraternas företrädare får möjlighet att kommentera, men inga uttalanden från vänster- eller vänstermotståndare framkommer. Andra partier nämns främst i neutrala termer.
Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar djupare analyser av varför Sverigedemokraterna tappat väljare, som exempelvis socioekonomiska faktorer, migrationspolitik eller ytterligare samhällskonsekvenser. Perspektiv från partiets kärnväljare eller kritik mot andra partiers politik är också frånvarande, vilket påverkar en mer balanserad politisk förståelse.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
USA förstärker skyddet av undervattenskablar i Arktis
USA har skickat två atomdrivna ubåtar för att skydda kritisk infrastruktur på havsbotten, framför allt...

Kapstaden vill flytta 60 babianer till inhägnader
Myndigheterna i Kapstadsområdet planerar att flytta omkring 60 vilda babianer från Simon’s Town till ett...

Vincent Brown åtalas för folkmordsbrott i Rwanda
Den 65-årige Vincent Brown, tidigare känd som Vincent Bajinya, har åtalats i Storbritannien för brott...

Kakabaveh uppmanar partierna att prioritera politiska krav
Magdalena Andersson har fått i uppdrag att undersöka förutsättningarna för att bilda en regering som...
