SD skriver under Dumpens barnskyddsprogram

AI-genererad illustration

Lokalt Öst

SD skriver under Dumpens barnskyddsprogram

Av RedaktionenPublicerad: 9 sep 17:173 min

Sverigedemokraterna skrev på onsdagen i Linköping under ett 20-punktsprogram som tagits fram av Dumpen för att stärka det förebyggande skyddet för barn. Bland förslagen finns att sexualbrott mot barn ska prioriteras, att polisen ska kunna arbeta med metoder som liknar Dumpens och att ett centralt register över personer med förbud att arbeta med barn ska införas.

Dumpen har blivit känt genom att personer bakom sajten utgett sig för att vara barn i kontakter med vuxna som sökt sexuella möten. Sara Nilsson, en av Dumpens grundare, beskrev Sverigedemokraternas underskrift som historisk och uppgav att förhoppningen är att arbetet mot sexuella övergrepp på barn ska bli mer förebyggande och proaktivt. Jimmie Åkesson, partiledare för Sverigedemokraterna, uppgav att frågorna är mycket angelägna och att samtliga riksdagspartier enligt honom borde stödja åtgärder för att förebygga och lagföra sexuella övergrepp mot barn.

Metoden som Dumpen använder har samtidigt varit kontroversiell. Sara Nilsson har dömts för grovt förtal efter en publicering om en man från Östergötland. Göteborgs tingsrätt prövade målet, med målnummer B 6005-24, med tre domare och en jury bestående av nio ledamöter. Domstolen bedömde att det inte varit försvarligt att publicera de aktuella uppgifterna tillsammans med bland annat mannens namn och bild. Sveriges Radio uppgav efter domen att Sara Nilssons försvarsadvokat Mark Safaryan meddelade att domen skulle överklagas.

Frågan om polisens möjligheter att använda liknande arbetsmetoder har också behandlats politiskt. Sveriges riksdag redovisade i en debatt i februari 2026 att lagändringar innebär att en person kan dömas för försök till sexualbrott mot barn även när det barn som gärningspersonen tror sig kontakta i verkligheten är fiktivt. I debatten beskrevs lagstiftningen som en möjlighet för polisen att arbeta på ett sätt som mer liknar Dumpens metod.

Regeringen presenterade den 7 september 2026 en lagrådsremiss med förslag om en ny lag som uttryckligen ska ge brottsbekämpande myndigheter stöd att använda särskilda provokativa åtgärder. Förslaget omfattar bland annat förundersökningar om allvarliga sexualbrott mot barn och grovt barnpornografibrott. Myndigheterna ska enligt förslaget även kunna dela fiktiva barnpornografiska bilder. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 2027. Provokativa åtgärder kan innebära handlingar som leder till att någon begår ett brott.

På frågor om integritet och rättssäkerhet uppgav Jimmie Åkesson att barns trygghet enligt honom måste stå i centrum. Han sade också att integriteten för personer som är beredda att begå sexuella övergrepp mot barn bör väga lättare, samtidigt som han framhöll att det finns en gräns för vilka åtgärder som kan användas.

Polismyndigheten uppger att dagens registerkontroller för personer som ska arbeta med barn bland annat omfattar samtliga sexualbrott och barnpornografibrott. En tidigare påföljd som finns i registret innebär dock inte i sig att personen är förbjuden att anställas.

Brottsförebyggande rådet redovisade i den preliminära statistiken för 2025 att antalet anmälda barnpornografibrott ökade med 4 537 brott, eller 76 procent, jämfört med 2024. Brå-statistikern Timothy Littlewood uppgav att ett ökat antal internationella tips till polisen var en bidragande förklaring till den långsiktiga ökningen.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 96%
96%
4%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln använder ett sakligt och neutralt språk genomgående utan egna värderingar, överdrifter eller förstärkningar från journalisten. Hårda ord och anklagelser som exempelvis 'grovt förtal' och beskrivningen av Dumpens metoder är tydligt återgivna som uttalanden från källor eller domstolen, vilket inte påverkar poängen negativt. Det finns inga egna slutsatser eller spekulationer och inga uttryck som syftar till att styra läsarens känslor eller framställa någon aktör mer positivt eller negativt än vad fakta kräver. Däremot dras poängen ned marginellt då texten i några få fall hade kunnat vara mer precis i att markera källhänvisningar för att undvika viss oklarhet i perspektivövergångar, men det är en mycket liten brist i en annars neutralt skriven artikel.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Höger
10%
40%
50%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar främst den högra politiska sidan då den lyfter fram strängare lagstiftning, ökad brottsbekämpning och prioritering av lag och ordning i frågan om barnskydd. Sverigedemokraterna, ett parti på den politiska högerkanten med fokus på lag och ordning och skärpta insatser mot brott, framställs positivt och som en drivande aktör. Brist på framträdande vänsterperspektiv om rättssäkerhet och sociala skyddsnät samt en fokus på polisens nya brottsbekämpande metoder stärker detta intryck. Mitten får en mindre andel på grund av den objektiva och faktabaserade framställningen men utan viktiga kritiska perspektiv.

Rubrik och framing:
Artikeln skapar en verklighetsbild där sexuella övergrepp mot barn är ett allvarligt samhällsproblem som kräver nya och mer kraftfulla förebyggande metoder. Sverigedemokraterna framställs som en ansvarstagande aktör som vill stärka barnskyddet och samarbeta med en organisation (Dumpen) som arbetar proaktivt mot dessa brott. Problemet är förövare av sexuella övergrepp mot barn, medan lösningen är skärpta åtgärder och lagändringar.

Språk och ton:
Språket är informativt och neutral utan tydliga förstärkningar eller förminskningar. De som nämns i artikeln (Sverigedemokraterna, Dumpen, polisen, Brottsförebyggande rådet) framställs sakligt utan värdeladdade ord som gynnar en viss politisk riktning.

Källbalans:
Källorna som ges mest utrymme är Sverigedemokraterna, Dumpen, Polismyndigheten och Brottsförebyggande rådet. Det saknas tydliga röster från andra riksdagspartier, barnrättsorganisationer eller integritetsexperter. En del kritik mot Dumpens metoder tas upp, men artikeln saknar balanserande perspektiv från andra politiska aktörer eller civilsamhällesorganisationer.

Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv som saknas är en djupare diskussion om rättssäkerhetsfrågor och etiska aspekter kring Dumpens metoder och polisens nya arbetsmetoder. Även andra partiers ställningstaganden och bredare sociala konsekvenser av de föreslagna åtgärderna nämns inte. En bredare analys av integritet och balans mellan säkerhet och frihet saknas, vilket skulle kunna ge en mer mitten- eller vänstervriden tolkning.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.