Motala Kvinnojour stänger skyddat boende efter 35 år

Motala Kvinnojour avvecklar sitt skyddade boende för kvinnor och barn som utsatts för mäns våld. Verksamheten har funnits i 35 år, men föreningen uppger att de nya kraven och tillståndsplikten från Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, gör att boendet inte kan drivas vidare.

Boendet finns i en hyrd lägenhet på hemlig adress i centrala Motala och har kunnat ta emot två kvinnor eller familjer samtidigt. En handfull volontärer arbetar nu med att tömma lokalerna och packa verksamhetens tillhörigheter. Motala Kvinnojour uppger att föreningen möter omkring 140 kvinnor om året och har cirka 40 ideellt arbetande jourkvinnor samt två anställda jourkvinnor.

Ordföranden Josephine Diffner beskriver nedläggningen som mycket sorglig efter de 35 år som föreningen har bedrivit den här delen av verksamheten. Hon framhåller samtidigt att våldsutsatta kvinnor behöver en trygg miljö där de möter personer med kunskap om våldets konsekvenser och om vägen tillbaka till ett självständigt liv.

Den lagändring som införde tillståndsplikt för skyddade boenden trädde i kraft i april 2024. Reformen syftar till att motverka oseriösa aktörer och höja kvaliteten. Kraven omfattar bland annat yttre skydd, skottsäkra glas, larm och bemanning dygnet runt. Ivo anger att en ny ansökan om tillstånd kostar 77 500 kronor och att volontärer inte räknas in i verksamhetens bemanning.

Ivo uppgav den 2 september 2026 att medianhandläggningstiden för avslutade ärenden om tillstånd för skyddat boende låg på omkring 20 månader. Enligt Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, har 43 ideellt drivna kvinnojoursboenden hittills stängt till följd av de nya förutsättningarna.

Socialstyrelsens kartläggning visar att antalet skyddade boenden minskade från 282 år 2019 till 257 år 2024. Under samma period ökade andelen privat drivna verksamheter från 37 procent till nästan hälften, medan andelen ideellt drivna minskade från 54 till 46 procent. Kartläggningen genomfördes innan den nya reformen började gälla.

I en analys från februari 2026 konstaterade Socialstyrelsen också att antalet barn som vistats i skyddat boende hade minskat med 34 procent mellan kartläggningarna 2019 och 2023. Antalet vuxna hade samtidigt ökat något. Unizon redovisade i april 2026 att antalet barn på organisationens medlemsjourers skyddade boenden hade minskat med 21 procent sedan 2023 och med 51 procent sedan 2018.

Unizon uppgav samtidigt att 36 procent av medlemsjourerna hade rapporterat fall där barn blivit kvar hos den andra föräldern när mamman fått skydd. Motsvarande andel var 19 procent 2024. I mars 2026 beslutade regeringen att tidigarelägga Socialstyrelsens bedömningsstöd för placering av barn i skyddat boende till den 17 december 2026 och tillförde 1,5 miljoner kronor för den delen av uppdraget.

SKR och Roks uppgav i april 2026 att kommunernas kostnader för reformen hade beräknats till minst 2,4 miljarder kronor. Enligt organisationernas beräkning hade staten finansierat omkring en tredjedel av kostnaden.

Statskontoret har fått i uppdrag av regeringen att följa reformens påverkan på ideburna aktörer som driver skyddade boenden, våldsutsattas benägenhet att söka skydd och antalet barn som vistas i sådana verksamheter. Uppdraget ska slutredovisas den 10 december 2027.