
AI-genererad illustration
SD överväger miljonstöd till Riks efter valförlusten
Den SD-närstående mediekanalen Riks befinner sig i ett ekonomiskt pressat läge. Flera anställda har varslats och vissa har redan fått lämna verksamheten. Samtidigt finns uppgifter om att Sverigedemokraterna överväger att helt avsluta sin ekonomiska finansiering av kanalen.
Riks drivs av bolaget Rplay Nordic Media AB. Under räkenskapsperioden 1 september 2024 till 31 december 2025 redovisade företaget en omsättning på 16,2 miljoner kronor. Av intäkterna kom 9,4 miljoner kronor från externa tillskott. Sverigedemokraterna stod för 8 miljoner kronor av dessa bidrag. Utan de externa tillskotten hade intäkterna uppgått till 6,8 miljoner kronor.
Bolagets ekonomiska redovisning visar samtidigt ett resultat efter finansnetto på 263 000 kronor och ett årsresultat på 188 000 kronor för 2025. Vid räkenskapsårets slut uppgick det egna kapitalet till 373 000 kronor.
Sedan Riks startade 2020 har Sverigedemokraterna varit verksamhetens största enskilda finansiär. Enligt uppgifter som Kvartal har tagit del av kan partiet nu vara på väg att avsluta stödet helt. I dagsläget kommer omkring hälften av kanalens intäkter från Sverigedemokraterna.
Riks vd och chefredaktör Jacob Hagnell uppger att han inte fått några besked från partiet om att finansieringen ska upphöra. Han säger också att han inte haft någon kontakt med Sverigedemokraterna om frågan. Om samarbetet skulle avslutas beskriver han det som beklagligt, samtidigt som han uttrycker uppskattning för det stöd verksamheten fått genom åren.
Jacob Hagnell framhåller att Riks har arbetat med att öka lönsamheten och att verksamheten numera har fler inkomstkällor. Han beskriver också en omfattande expansion inför valet, då kanalen satsade betydligt mer och enligt honom nådde en stor publik organiskt. Efter valperioden har verksamheten minskat sin omfattning.
När Jacob Hagnell får frågor om ytterligare personalneddragningar vill han inte lämna något besked. Han bekräftar inte heller uppgifterna om att flera medarbetare redan har sagts upp. För närvarande arbetar 15 personer heltid på Riks, medan ytterligare två personer är knutna till verksamheten som deltidsfrilansare. Kanalen planerar enligt vd att sända programmet Morgongänget som vanligt på måndagen.
Sverigedemokraternas ekonomiska förutsättningar har förändrats efter riksdagsvalet den 13 september 2026. Valmyndigheten fastställde det slutliga valresultatet den 19 september. Partiet fick 17,48 procent av rösterna och 62 mandat i riksdagen. Jämfört med valet 2022 innebar resultatet en tillbakagång med 3,05 procentenheter och elva mandat.
Partiets presschef Oskar Cavalli-Björkman har i ett skriftligt svar till Kvartal uppgett att valresultatet avgör storleken på partistödet. Han har också förklarat att Sverigedemokraterna sannolikt behöver ompröva delar av sin driftbudget, men att det är för tidigt att säga vilka prioriteringar som kommer att göras eftersom budgetarbetet ännu inte är avslutat.
Samtidigt pågår en intern diskussion inom Sverigedemokraterna om hur svenskhet ska definieras och vilken betydelse etnicitet ska ha. Riksprofilen Richard Sörman har deltagit aktivt i debatten. Han är ansvarig utgivare för Riks sedan 2024 och var, tillsammans med Jacob Hagnell, med när verksamheten startade under Sverigedemokraternas regi.
Även riksdagsledamöterna Richard Jomshof och Mattias Karlsson har framfört olika uppfattningar om etnicitetens betydelse för definitionen av svenskhet. Sveriges Radio har rapporterat om motsättningarna, som enligt rapporteringen har återkommit inom partiet sedan början av 2000-talet.
Partiledaren Jimmie Åkesson har också tagit ställning i frågan genom en längre debattartikel i Expressen. Diskussionen har därmed berört både partiledningen och företrädare med koppling till Riks.
Enligt uppgifter till SVT ser Sverigedemokraterna över sina utgifter efter valförlusten och den kommande minskningen av partistödet. Uppgifterna om personalneddragningar på Riks förekommer samtidigt som partiet diskuterar hur den framtida ekonomiska budgeten ska utformas.
Kammarkollegiet ansvarar för att ta emot och offentliggöra politiska partiers redovisningar av sina intäkter enligt lagen om insyn i finansiering av partier. Myndighetens register innehåller uppgifter om bland annat bidrag och offentligt stöd, vilket gör det möjligt att granska partiernas redovisade finansiering.
Jacob Hagnell har inte velat kommentera om Riks kommer att behöva minska verksamheten ytterligare. Han hänvisar till att arbetet med att anpassa organisationen fortfarande pågår.
Gör rubriken mer exakt Strama upp textens struktur Har den här konversationen varit till hjälp hittills?
Analys
Förklaring:
Artikeln uppvisar generellt ett sakligt och neutralt språk. Den förlitar sig på uppgivna uppgifter och citerar eller hänvisar till källor (Kvartal, SVT, SR, Expressen, Kammarkollegiet) snarare än journalisten egna bedömningar. Påståenden om partistödet, finansieringen och personalneddragningar presenteras med siffror och koppling till källor, och analyser eller värderingar uttrycks inte av journalisten själv. Även diskussionen inom SD kring etnicitet och svenskhet redovisas som olika uppfattningar utan faktiska slutsatser från textens sida. Numren och uppgifterna förs fram som information från källor, och inte som journalistens egna slutsatser. Den enda potentiella avvikelsen är den sista meningen som verkar mer som en redaktionell anvisning än en nyhetsrefererad formulering, men den påverkar inte huvuddelen av neutralt språk i resten av artikeln. Sammantaget följer texten principerna för oberoende och neutralt språkbruk i hög grad; därför bedöms oberoende-poängen högt.
Förklaring:
Artikeln belyser SD:s ekonomiska sårbarhet och potentiala minskning av partistödet, vilket underminerar högerns inflytande. Den ger utrymme till uppgifter om inre SD-debatterier kring etnicitet och hur finansieringen påverkar mediakontroll, ofta ett tema som tidningar med vänsterprägel lyfter för att kritisera högerns maktbas. Samtidigt finns det få motröster utanför SD-sfären, vilket stärker vänsterns tolkning av frågan.
Rubrik och framing:
Framingen betonar Sverigedemokraternas ekonomiska beroende av en extern kanal och risk för minskat inflytande efter valförlusten; skildrar inre debatter inom SD kring svenskhet samt potentialen att avsluta stödet till Riks.
Språk och ton:
neutral
Källbalans:
Delvis balanserad
Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv saknas, till exempel kommentarer från andra partier eller oberoende experter om finansiering av politiska mediekanaler och konsekvenserna av att parti finansierar media. Flera uppgifter är baserade på SD-sidan eller SD-nära källor; saknas kritisk granskning av privata bidragsmodeller och effekten på pressfrihet.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
USA godkänner omfattande Patriotaffär med Ukraina
USA har gett klarttecken till en försäljning av 500 Patriotrobotar till Ukraina. Affären är värd...

Lavrov splittrar G20 – flera länder vägrar gemensam bild
USA:s utrikesminister Marco Rubio ställde in den planerade gruppfotograferingen under G20 utrikesministermöte i Atlanta. Beslutet...

EU och Kanada utökar samarbetet – Ukraina får nytt stöd
EU och Kanada planerar att bredda sitt samarbete inom bland annat försvar, säkerhet, handel, forskning...

Par döms till livstid efter planerat gängmord
Isabell Eriksson, 34, och Joel Engback, 30, döms till livstids fängelse för ett mord, två...
