Säkerhetstjänster varnar för rysk eskalering mot Nato

Flera europeiska säkerhets- och försvarsaktörer varnar för att Rysslands agerande mot Nato kan trappas upp, samtidigt som bedömningen är att ett omedelbart militärt angrepp inte är förestående. Michal Koudelka, chef för den tjeckiska säkerhetstjänsten BIS, sade i en intervju med The Guardian att han inte utesluter en begränsad rysk militär operation mot Natos östra flank. Michal Koudelka pekade på möjligheten till en mindre militär framstöt, provokationer under falsk flagg eller en omfattande påverkanskampanj.

Lettlands säkerhetstjänst VDD:s chef Normunds Mežviets sade samtidigt att myndigheten inte ser några tecken på ett nära förestående ryskt angrepp. Normunds Mežviets uppgav dock att det finns indikationer på att Moskva förbereder mer kraftfulla åtgärder i Europa. Han betonade att det är oklart om uppgifterna avser konkreta planer eller försök att skapa rädsla och osäkerhet. Företrädare för Estland och Lettland har också manat till lugn och framhållit att ett omedelbart angrepp inte bedöms vara nära.

Ordföranden i Natos militärkommitté har beskrivit ryska luftrumskränkningar, drönarincidenter och hybridverksamhet som försök att testa alliansens beslutsamhet och uppgett att hotet är verkligt. Nato offentliggjorde den 17 september för första gången sina grundkrav för civil motståndskraft. Kraven omfattar bland annat energi, livsmedel, vatten, sjukvård och civil-militär samverkan. Nato uppgav samtidigt att upp till 1,5 procent av BNP inom det beslutade försvars- och säkerhetsrelaterade utgiftsmålet får användas för bland annat civil beredskap och motståndskraft.

Polens premiärminister Donald Tusk har varnat för att underrättelser pekar på en reell risk för drönar- eller robotangrepp mot ett eller flera Natoländer. Donald Tusk har sagt att Ryssland skulle kunna beskriva sådana angrepp som olyckor för att testa Natos sammanhållning och vilja att reagera. Polens premiärministerkansli meddelade den 17 september att landet stärker den militära infrastrukturen vid sina gränsövergångar. Donald Tusk planerade även samtal med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj om polskt deltagande i ett samarbete mot ballistiska hot.

I Östersjöområdet har flera incidenter rapporterats. Nato har för första gången skjutit ner en rysk drönare över Litauen, där en explosiv laddning senare hittades i vraket. Polens försvar har också hittat och bärgat en rysk drönare med sprängladdning vid landets Östersjökust. Litauens försvarsdepartement meddelade att Natos stridsflyg i Baltikum ryckte ut sex gånger mellan den 14 och 20 september för att identifiera, följa eller ingripa mot flygande objekt. Under samma period registrerade departementet flera flygningar med ryska Su-27, Su-30SM, Su-35 och MiG-31 utan aktiverade transpondrar och utan inlämnade färdplaner.

Ett ryskt örlogsfartyg har dessutom avfyrat nödraketer mot en dansk militärhelikopter. Ryssland bekräftade senare att nödraketer hade avfyrats men beskrev den danska flygningen som en provokation. I Ukraina har ryska drönarangrepp genomförts mycket nära Polen. Bland de uppgivna målen fanns ett tåg på väg mot Warszawa och en bensinstation. En misslyckad drönarattack mot flygplatsen i Leipzig har också lyfts fram som en händelse som hade kunnat få allvarliga följder.

Misstänkta hybridangrepp i Europa har samtidigt blivit fler. Bland händelser som har utretts finns brandbomber nära tyska försvarsföretag, en brand hos drönarföretaget Milrem i Estland och en brand vid ett ammunitionslager i Bulgarien. Det har inte fastställts att samtliga sådana händelser har koppling till Ryssland, och varje enskilt fall måste utredas separat.

Säkerhetspolisen meddelade den 10 augusti att myndigheten hade kartlagt och motverkat en rysk underrättelseoperation som styrts av Rysslands utrikesunderrättelsetjänst SVR. Enligt Säkerhetspolisen hade operationen som mål att påverka svenskt beslutsfattande samt misskreditera Sverige, Europeiska unionen och Nato. Säkerhetspolisen uppgav också att en agent från en utländsk beskickning i Sverige hade deltagit i operationen.

Europeiska unionens råd har beslutat att förlänga sanktionerna mot personer och organisationer som kopplats till ryska destabiliserande aktiviteter till den 9 oktober 2026. Vid beslutet omfattades 47 personer och 15 organisationer av åtgärderna, som bland annat innehöll frysta tillgångar och reseförbud.