S, V, C och MP överens om stopplag för tonårsutvisningar

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet har nått en överenskommelse om hur en tillfällig lag mot de så kallade tonårsutvisningarna ska utformas. Uppgifter om enigheten framkom efter torsdagens möte i riksdagens socialförsäkringsutskott. Den föreslagna lagstiftningen ska omfatta unga vuxna som tidigare haft uppehållstillstånd genom anknytning till familjemedlemmar.

Vilka personer som slutligen ska omfattas och hur lagens gränser ska fastställas är ännu inte känt. Miljöpartiets gruppledare Annika Hirvonen meddelade den 6 oktober att det gemensamma initiativet är avsett att förhindra både nya utvisningsbeslut och verkställighet av redan fattade beslut. Hon konstaterade samtidigt att det ännu saknades en beräkning av hur många personer som kan beröras.

En avgörande fråga är om Migrationsverket kommer att avvakta med utvisningar medan riksdagen arbetar med lagförslaget. Under föregående mandatperiod stoppade myndigheten tillfälligt verkställigheten av utvisningsbeslut för en viss grupp unga vuxna sedan kommande lagändringar hade aviserats. Något motsvarande besked har ännu inte lämnats i det aktuella fallet.

Migrationsverket meddelade den 1 oktober att handläggningen av tidigare pausade ärenden om unga vuxnas uppehållstillstånd hade återupptagits. Sektionschefen Ann-Kari Olsson förklarade att myndigheten arbetar för att handläggningstiderna inte ska försämra de berörda personernas möjligheter att få sina ansökningar prövade.

Samma datum började nya migrationsregler gälla. Migrationsverket har klargjort att personer mellan 18 och 20 år kan ansöka om förlängt uppehållstillstånd med hänvisning till anknytning till sina föräldrar. Även personer som fyllt 21 år kan omfattas, förutsatt att de bor tillsammans med föräldern och har ett särskilt beroendeförhållande som går utöver vad som normalt förekommer mellan vuxna barn och deras föräldrar.

Reglerna innehåller dessutom en tillfällig möjlighet för vissa unga vuxna att lämna in en ansökan om uppehållstillstånd utan att resa ut ur Sverige. Den gäller från den 1 oktober 2026 till den 31 december 2027 och omfattar vissa personer över 18 år som efter den 1 oktober 2023 haft uppehållstillstånd som barn på grund av anknytning. Möjlighet kan även gälla personer vars utvisningsbeslut fått laga kraft den 1 januari 2025 eller senare.

Regeringen har i proposition 2025/26:301 lagt fram förslag som ger vissa unga vuxna möjlighet att ansöka om uppehållstillstånd för exempelvis arbete eller studier utan att först behöva lämna landet. Förslaget omfattar också vissa personer över 21 år som inte längre kan beviljas fortsatt uppehållstillstånd genom anknytning till föräldrarna.

Den 1 juni meddelade Justitiedepartementet att regeringen och Sverigedemokraterna kommit överens om en skyndsam utredning. Den ska undersöka om personer som fått uppehållstillstånd enligt den nya bestämmelsen senare ska kunna ansöka om andra typer av tillstånd inifrån Sverige. Utredningen omfattar även situationen för personer som tidigare berörts av reglerna om spårbyte.

Trots de nya bestämmelserna driver de fyra rödgröna partierna arbetet med ytterligare lagstiftning. Centerpartiets migrationspolitiska talesperson Niels Paarup-Petersen har meddelat att socialförsäkringsutskottet bjudit in migrationsminister Johan Forssell och Migrationsverket för att klargöra vilka åtgärder som krävs. Niels Paarup-Petersen har samtidigt bedömt att processen kan ta flera månader.

Socialdemokraternas migrationspolitiska talesperson Ida Karkiainen framhöll den 11 oktober att arbetet riskerar att bli utdraget eftersom riksdagen normalt inte ansvarar för hela beredningen av nya lagförslag. Hon förklarade att partierna därför också har kontakt med migrationsminister Johan Forssell i ett försök att nå en bredare politisk överenskommelse.

Johan Forssell har meddelat att Regeringskansliet kan hjälpa socialförsäkringsutskottet med information och annat stöd under lagstiftningsarbetet. Migrationsministern har samtidigt ifrågasatt varför ytterligare en stopplag behövs och hänvisat till de regler som redan trädde i kraft den 1 oktober.

Sverigedemokraternas migrationspolitiska talesperson Jessica Stegrud betonade den 14 oktober att socialförsäkringsutskottets tidigare enhälliga beslut endast gav klartecken för att påbörja beredningen av en möjlig stopplag. Hon klargjorde att beslutet inte innebar att samtliga åtta riksdagspartier hade godkänt själva lagförslaget.

Kristdemokraternas talesperson Ingemar Kihlström har förklarat att partiet är berett att undersöka om den nyligen införda lagstiftningen behöver förändras. Liberalernas Marianne Littke har samtidigt betonat vikten av att migrationsreglerna är tydliga, förutsägbara och humana.

Parallellt med stopplagen har Socialdemokraterna öppnat för ytterligare förändringar av migrationslagstiftningen. Ida Karkiainen har meddelat att partiet vill undersöka möjligheten att återinföra särskilt ömmande omständigheter som grund för uppehållstillstånd. Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet har tidigare förespråkat en sådan ordning, medan Socialdemokraterna tidigare inte anslutit sig till förslaget.

Under riksdagens sammanträde den 15 oktober bekräftade Annika Hirvonen att Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet organiserat ett gemensamt majoritetssamarbete i riksdagens utskott och EU-nämnden. Hon pekade på arbetet mot tonårsutvisningarna som ett av de områden där partierna redan inlett sitt samarbete.

Efter torsdagens möte finns därmed en gemensam inriktning för stopplagens utformning bland de fyra partierna. De närmare bestämmelserna återstår att offentliggöras, och det är fortfarande inte klarlagt om Migrationsverket kommer att pausa berörda utvisningar innan en eventuell ny lag träder i kraft.