Ryska oljefartyg byggs om efter ukrainska drönarattacker

Ryska oljefartyg i Svarta havet har börjat utrustas med nät, burar och stapelbara vattentankar som skydd mot ukrainska drönare. Sjöfartsanalytikern Yoruk Isik har identifierat två EU-sanktionerade fartyg med sådana konstruktioner. På ett av dem hänger vattentankar längs skrovsidorna, medan bryggan har täckts med nät och burar. Yoruk Isik uppgav att lösningen är så iögonfallande att inte ens de kraftigt modifierade fordonen i filmerna om Mad Max överträffar den.

Syftet med konstruktionerna uppges vara att hindra drönare från att nå bryggan och att låta vattentankarna ta upp en del av kraften vid en explosion. Liknande skydd har tidigare förekommit på stridsvagnar och andra fordon på land, men samma metod uppges nu för första gången ha börjat användas till sjöss. De lösningar som Yoruk Isik har pekat ut framstår samtidigt som mer provisoriskt byggda än motsvarande konstruktioner på andra håll.

Förändringarna sker efter en sommar då Ukraina har riktat flera drönarattacker mot sanktionerade fartyg som transporterar rysk olja genom Svarta havet och Azovska sjön. Ukrainas drönarstyrkechef Robert Brovdi uppgav den 16 juli att ukrainska styrkor dittills under månaden hade träffat sammanlagt 147 fartyg. Under den senaste attackomgången fanns fem oljetankfartyg, ett gastankfartyg, tre torrlastfartyg och två bogserbåtar bland målen.

Fartygsattackerna ingår i Ukrainas större operation mot rysk energiinfrastruktur, där framför allt oljeraffinaderier i Ryssland har angripits. Energiverksamheten är en viktig källa till finansiering för den ryska krigföringen. Ryssland har tidigare flyttat styrkor till Svarta havet för att skydda enskilda fartyg, medan handelsfartyg nu också har börjat förses med egna skyddskonstruktioner.

EU:s råd beslutade den 23 juli att lägga ytterligare 41 fartyg till sanktionslistan för den ryska skuggflottan. Sedan tidigare omfattades 632 fartyg. EU:s råd utvidgade samtidigt reglerna så att även fartyg som stöder skuggflottan genom bland annat bunkring och andra tjänster kan bli föremål för sanktioner.

Den ökade risken i området har också sammanfallit med högre fraktkostnader. Baltic Exchanges fraktindex för suezmaxfartyg på rutten mellan Svarta havet och Medelhavet steg i början av augusti till 337 728 dollar per dag. Nivån hade då fördubblats på två veckor, i ett läge där risken för ukrainska attacker bidrog till ökade kostnader för fartygstrafiken.

LSEG:s data visade samtidigt att Turkiets import av olja från ryska hamnar sjönk från omkring 1,2 miljoner ton i juni till cirka 900 000 ton i juli. Leveranserna från hamnar vid Svarta havet minskade under samma period från omkring 600 000 ton till drygt 300 000 ton.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppgav den 12 augusti att en ukrainsk operation mot flottbasen i Novorossijsk hade träffat luftförsvar, kajer och annan hamninfrastruktur. Ryssland hade tidigare flyttat huvuddelen av sina örlogsfartyg till Novorossijsk efter ukrainska attacker mot Sevastopol.

Turkiets utrikesminister Hakan Fidan krävde den 8 augusti ett moratorium för både ryska och ukrainska attacker i Svarta havet. Hakan Fidan sade att även turkiska och turkflaggade handelsfartyg hade träffats när striderna spridits till den kommersiella sjöfarten.

Ukrainas angrepp mot fartyg i Svarta havet har också väckt oro i USA. USA:s vicepresident JD Vance kontaktade enligt uppgifter ukrainska tjänstemän i slutet av juli och bad dem att pausa attackerna. Den amerikanska oron uppgavs gälla risken för störningar på den globala oljemarknaden.