Riksrevisionen kritiserar arbetet mot illegala skjutvapen

Riksrevisionen riktar skarp kritik mot Polismyndighetens och Tullverkets arbete mot illegala skjutvapen. Granskningen pekar på bristande effektivitet, otillräckliga förutsättningar och avsaknad av en sammanhållen strategi för att minska förekomsten av illegala skjutvapen i Sverige. Polismyndigheten och Tullverket uppskattar att det finns åtminstone omkring 3 000–5 000 illegala skjutvapen i landet, men det faktiska antalet är okänt.

Enligt Riksrevisionen finns även brister i myndigheternas förmåga att sammanställa, analysera och dela information. Det försvårar arbetet med gemensamma lägesbilder som kan användas för att rikta insatser mot de flöden, platser och aktörer där risken för smuggling och illegal vapenhantering är stor. Regeringen gav i oktober 2025 Polismyndigheten, Tullverket och Åklagarmyndigheten ett gemensamt uppdrag att ytterligare förstärka arbetet mot skjutvapenvåld och illegala skjutvapen. Polismyndigheten är sammanhållande myndighet och uppdraget ska slutredovisas senast den 9 oktober 2026.

Riksrevisionen bedömer också att det nationella skjutvapencentret, som inrättades 2023, saknar grundläggande förutsättningar för verksamheten. Riksrevisionens projektledare Sara Kramer uppgav att centret varken har personal som arbetar där på heltid eller en chef med mandat att leda verksamheten.

Tullverket redovisade att myndigheten beslagtog 20 skjutvapen under 2025, jämfört med 55 under 2024. Tullverket uppgav samtidigt att myndighetens beslag i genomsnitt motsvarar omkring 3 procent av samtliga beslagtagna vapen i Sverige. Minskningen av beslag i post- och kurirflödet hänger enligt Tullverket delvis samman med skärpt lagstiftning i andra EU-länder, vilket har minskat tillgången på start- och gasvapen som kan byggas om till skarpa skjutvapen.

Regeringen har redovisat till riksdagen att tullbefogenhetslagen, som infördes i november 2024, bland annat gav Tullverket större möjligheter att stoppa transportmedel, kontrollera försändelser och hämta in information från transportföretag för underrättelsearbete och brottsförebyggande verksamhet.

Brottsförebyggande rådet konstaterade i en analys av 307 fall av dödligt skjutvapenvåld under perioden 2014–2021 att gärningspersonen hade ett legalt vapen med tillstånd i 19 fall. Det motsvarade 6 procent av fallen. På EU-nivå föreslog EU-kommissionen i februari 2026 gemensamma regler mot illegal handel med skjutvapen, däribland gemensamma definitioner av vapenbrott, krav på nationella kontaktpunkter och en databas för beslagtagna skjutvapen.