Frankrike mobiliserar 70 000 poliser inför omfattande protestdag

Frankrike har placerat ut 70 000 poliser och gendarmer inför demonstrationer runt om i landet lördagen den 31 oktober. Inrikesminister Laurent Nuñez bedömer att risken för nya våldsamma oroligheter är mycket stor. Myndigheterna räknar med omkring 150 demonstrationståg under dagen.

Protesterna omfattar flera grupper i det franska samhället. Fackförbund, gymnasieelever, universitetsstudenter och Gula västarna deltar i mobiliseringen. Demonstrationerna började som studentprotester men har därefter utvecklats till en bredare rörelse med krav som bland annat gäller sänkta levnadskostnader.

Inför lördagen har inrikesminister Laurent Nuñez meddelat att samtliga tillgängliga resurser mobiliseras för att polisen ska kunna ingripa mot eventuella ordningsstörningar. Säkerhetsinsatsen omfattar även specialförbanden RAID, BRI och GIGN.

Polisen har dessutom tillgång till 26 bepansrade fordon av modellen Centaure, helikoptrar, drönare, polishundar och beridna enheter. Laurent Nuñez har också meddelat att kontrollerna vid tillfartsvägar till berörda städer ska bli mer omfattande än under protestdagen den 24 oktober. Säkerhetsstyrkor placeras ut i förväg på platser där myndigheterna bedömer att ordningsstörningar kan uppstå.

I ett meddelande till Frankrikes prefekter och polisledning den 28 oktober pekade Laurent Nuñez särskilt på risken för våldsamheter från tidig kväll till sent på natten den 31 oktober.

Demonstrationsdagen sammanfaller med halloween. De franska myndigheterna har uppmärksammat möjligheten att personer som deltar i oroligheter använder halloweenmasker för att dölja sin identitet. Enligt Laurent Nuñez kan polisen förbjuda förklädnader om den allmänna ordningen hotas.

Inrikesministern har även instruerat prefekterna att stoppa särskilda kvällssamlingar som myndigheterna förknipplar med uppmaningar till våld. Om sådana sammankomster ändå äger rum ska de enligt Laurent Nuñez upplösas.

I Paris har det samtidigt uppstått en rättslig konflikt om vilken väg demonstranterna får använda. Polisprefekten Patrice Faure beslutade att inte tillåta den centrala demonstrationssträckan mellan Bastiljen och Nation som bland andra fackförbundet CGT hade begärt.

Förvaltningsdomstolen i Paris upphävde polisens beslut fredagen den 30 oktober. Polisprefekturen överklagade dock samma kväll. Tidigt under lördagen den 31 oktober ändrade Frankrikes högsta förvaltningsdomstol, Conseil d'État, beslutet.

Demonstrationen får därmed inte genomföras längs den begärda sträckan i centrala Paris. Deltagarna ska i stället följa polisens anvisade väg mellan Porte de Bagnolet och Porte de Charenton i stadens ytterområden.

De senaste veckornas demonstrationer har samlat hundratusentals deltagare. Franska myndigheter registrerade omkring 550 000 demonstranter den 17 oktober. Vid protesterna den 24 oktober uppgick deltagarantalet till 410 000 enligt Frankrikes inrikesdepartement.

Även den 24 oktober hade myndigheterna mobiliserat 70 000 personer inom säkerhetsstyrkorna. Fler än 1 300 personer greps i samband med den dagen.

I säkerhetsredovisningen inför den 31 oktober uppgav Laurent Nuñez att sammanlagt 1 193 poliser och gendarmer hade skadats under de sociala protesterna och elevdemonstrationerna sedan mitten av september 2026.

Under tidigare omfattande protester har flera affärer utsatts för plundring, däribland butiker som säljer lyxvaror. Händelserna har också aktualiserat frågan om ekonomiskt ansvar för skadegörelse vid våldsamma sammankomster.

Den franska regeringen har lagt fram ett lagförslag som kan göra deltagare i våldsamma upplopp skyldiga att betala motsvarande 100 000 svenska kronor. Ansvaret kan gälla skador som en person själv orsakat men också skadegörelse som utförts av en grupp som personen bedöms ha ingått i.

Frankrikes senat antog lagförslaget natten mot den 28 oktober med 229 röster för och 105 emot. Regeringen hade ursprungligen lämnat förslaget till senaten den 16 september.

Nationalförsamlingen ska nu behandla lagstiftningen. I det utvidgade förslaget ingår också bestämmelser om administrativa demonstrationsförbud, skärpta påföljder och större möjligheter att använda drönare inom rättsväsendet. Senaten antog dessa ändringar den 27 oktober.

Människorättsorganisationer och advokater har invänt mot den föreslagna lagstiftningen. De anser att bestämmelserna riskerar att försvaga rätten att demonstrera.

Inför den nya protestdagen publicerade Frankrikes utbildningsminister Edouard Geffray fredagen den 30 oktober ett tvåsidigt brev till landets gymnasieelever. Brevet, som även berörde skolstarten efter lovet, offentliggjordes på plattformen X.

Den svenska ambassaden i Frankrike har samtidigt uppmanat svenska medborgare att hålla sig borta från större folksamlingar. Ambassaden varnar för att brinnande barrikader och konfrontationer mellan demonstranter och polis kan förekomma. Även störningar i trafiken kan uppstå.

Protesterna är inte begränsade till lördagen. Fackliga organisationer och studenter har dessutom uppmanat till en landsomfattande strejk den 5 november.