Riksbanken öppnar för höjning redan i år

Riksbanken lämnar styrräntan oförändrad på 1,75 procent, men den nya prognosen pekar mot högre ränta framöver. Riksbankschefen Erik Thedéen uppgav vid torsdagens pressträff att ekonomin närmar sig ett läge där räntan kan behöva höjas för att hålla inflationen kring målet. Riksbanken hänvisar till en starkare konjunktur och fortsatta utbudsstörningar.

Den nya räntebanan innebär att styrräntan väntas ligga på i genomsnitt 1,85 procent under fjärde kvartalet 2026. Prognosen är därefter 2,07 procent första kvartalet 2027, 2,24 procent andra kvartalet och 2,38 procent tredje kvartalet. I juniprognosen låg motsvarande nivåer på 1,82, 1,89, 1,93 respektive 1,97 procent. Riksbanken höjde samtidigt prognosen för svensk BNP-tillväxt 2026 från 2,2 till 2,8 procent och prognosen för KPIF-inflationen 2027 från 1,7 till 2,1 procent.

Riksbanken pekar fortsatt ut kriget i Mellanöstern som en av riskerna för inflationen. Om tecken kommer på en kraftigare och mer varaktig inflationsuppgång kan styrräntan enligt Riksbanken behöva höjas snabbare än den nuvarande prognosen visar. Beslutet om den oförändrade styrräntan börjar tillämpas den 30 september. Samma dag publiceras protokollet från det penningpolitiska mötet.

Statistiska centralbyrån fastställde KPIF-inflationen till 0,7 procent i augusti 2026, medan KPIF exklusive energi uppgick till 0,5 procent. Mellan juli och augusti steg elpriserna med 5,9 procent och drivmedelspriserna med 3,7 procent enligt Statistiska centralbyrån.

Flera prognosmakare hade redan före beskedet räknat med räntehöjningar. Konjunkturinstitutet bedömde i augusti att Riksbanken höjer styrräntan med 0,25 procentenheter senare under 2026 och ytterligare en gång under 2027. Institutet räknade samtidigt med en BNP-tillväxt på 2,4 procent under 2026 och att inflationen stiger över 2 procent under 2027.

Nordeas chefsekonom Annika Winsth bedömde den 2 september att ett mer normaliserat konjunkturläge och en svag krona talar för en höjning i november 2026 och ytterligare en i början av 2027. Nordea prognostiserade samtidigt en BNP-tillväxt på 3,1 procent under 2026. Handelsbanken räknade den 9 september med en styrränta på 2,00 procent vid slutet av 2026 och 2,25 procent vid slutet av både 2027 och 2028. Banken räknade samtidigt med en KPIF-inflation på 1,3 procent under 2026 och 2,4 procent under 2027.

SBAB:s chefsekonom Robert Boije bedömde den 17 september att den första höjningen kommer i december 2026 och den andra i februari 2027. Enligt Robert Boije skulle två sådana höjningar kunna få de rörliga bolåneräntorna att stiga med omkring 0,5 procentenheter till början av 2027. Danske Banks chefsekonom Susanne Spector beskrev efter torsdagens besked Riksbankens förändrade hållning som en tydlig omsvängning och bedömde att den nya räntebanan innebär hög sannolikhet för en höjning redan i november.

Nordnet-ekonomen Calle Söderberg beskrev beslutet som väntat men bedömde att Riksbankens inflationsprognoser kan komma att justeras upp till följd av högre energipriser och en försvagad krona. Han ansåg därför att hushållen bör räkna med kommande räntehöjningar, även om antalet höjningar fortfarande är osäkerhet.

Avanzas sparekonom Felicia Schön beskrev beskedet som att Riksbanken höjer hotet om framtida räntehöjningar trots att styrräntan lämnas oförändrad. Hon uppgav att prognosen pekar mot två till tre höjningar under det kommande året, med en första höjning kring jul, och att bolånetagare därför kan behöva förbereda sin ekonomi på högre räntekostnader.