Riksåklagaren vill ha vägledande beslut om häktad 14-åring

Högsta domstolen kan komma att pröva vilka möjligheter som finns att häkta barn under 15 år när det finns risk för att en brottsutredning påverkas. Riksåklagaren har begärt att domstolen ska ta ställning till frågan i ett mål som gäller en 14-årig flicka misstänkt för medhjälp till mord i Älvsjö.

Flickan är häktad på sannolika skäl och omfattas av restriktioner. Riksåklagaren anser att hon ska förbli frihetsberövad men vill samtidigt få ett vägledande avgörande om vilka alternativ till häktning som kan godtas när den misstänkte är mycket ung.

Den 14-åriga flickan häktades av Södertörns tingsrätt den 25 oktober 2026. Hon misstänks för medhjälp till mordet på 24-åriga Saba Abraham, som sköts till döds vid Kämpetorpshallarna i Älvsjö den 16 oktober. Flickan förnekar brott.

Häktningsbeslutet grundades bland annat på risken för att flickan skulle kunna undanröja bevis, påverka utredningen eller fortsätta begå brott om hon försattes på fri fot. Åklagare Lukas Tigerstrand bedömde i samband med häktningen att risken för påverkan på förundersökningen var mycket stor, med hänvisning till brottsmisstankens allvar.

Flickans försvarsadvokat Peter Ataseven har begärt att Högsta domstolen ska upphäva häktningen. Den 5 november meddelade Åklagarmyndigheten att även riksåklagaren vill att domstolen prövar ärendet. Samma torsdag omhäktades flickan.

Peter Ataseven har beskrivit rättsläget efter sänkningen av straffbarhetsåldern som oprövat. Frågan gäller bland annat hur bestämmelserna om häktning ska tillämpas när den misstänkte är 14 år.

En person som inte har fyllt 18 år får enligt lag häktas endast i undantagsfall. Om den misstänktes ålder innebär att ett frihetsberövande riskerar att orsaka allvarlig skada krävs dessutom att det är uppenbart att tillräcklig övervakning inte kan ordnas på annat sätt.

Riksåklagaren bedömer att sådana övervakningsmöjligheter saknas i det aktuella fallet. I skrivelsen till Högsta domstolen lyfts särskilt risken för att personer i flickans närhet, som ännu inte har förhörts, skulle kunna påverkas.

Vice riksåklagare Eva Thunegard anser att varken placering på ett ungdomshem eller andra vårdinsatser med säkerhet kan förhindra kontakter med omvärlden som riskerar att skada en pågående brottsutredning. Hennes bedömning är att möjligheterna att ersätta häktning med andra åtgärder är mycket begränsade i början av en utredning om ett så allvarligt våldsbrott, även när den frihetsberövade bara är 14 år.

Riksåklagaren efterfrågar därför ett klargörande från Högsta domstolen om hur domstolar ska bedöma alternativa övervakningsformer när det samtidigt finns risk för fortsatt brottslighet eller påverkan på bevisning och vittnen.

Ett avgörande skulle kunna få prejudicerande betydelse. Det innebär att tingsrätter och hovrätter med stor sannolikhet skulle utgå från Högsta domstolens bedömning vid framtida prövningar av liknande fall.

Mordutredningen inleddes efter en skottlossning vid idrottsanläggningen i Solberga den 16 oktober. Polismyndigheten fick larmet klockan 21.08. Vid samma tid pågick en fotbollsmatch i en annan hall inom anläggningen.

Under polisinsatsen begärde Polismyndigheten att tågen tillfälligt skulle passera Älvsjö station utan att stanna. Tågstopp vid stationen återupptogs klockan 22.40.

Den 23 oktober bekräftade åklagare Lukas Tigerstrand att den 14-åriga flickan hade anhållits misstänkt för medhjälp till mord. Han uppgav då att ingen av de frihetsberövade, så långt utredningen visade, verkade ha någon relation till Saba Abraham.

Den 26 oktober omfattade den utvidgade brottsutredningen fem misstänkta tonåringar. Förutom mordet i Älvsjö utredde polisen misstankar om förberedelse och stämpling till andra mord. Samtliga misstänkta förnekade brott.

Den häktade 14-åringen är placerad på Kronobergshäktet i Stockholm och tillhör de första 14-åringarna i Sverige som häktats. Häktet har särskilda utrymmen anpassade för frihetsberövade unga personer.

Ärendet aktualiserar också de nya reglerna om unga lagöverträdare. Justitiedepartementet presenterade den 2 juli 2026 propositionen om skärpta regler för unga lagöverträdare. Regeringens förslag innebar att under fem år sänka straffbarhetsåldern till 14 år för vissa särskilt allvarliga brott. Bland de brott som omfattades nämndes mord, grov våldtäkt, människorov och grovt vapenbrott. De nya bestämmelserna föreslogs träda i kraft den 10 september 2026.

Den 27 augusti meddelade regeringen att Brottsförebyggande rådet fått i uppdrag att följa hur reglerna om sänkt straffbarhetsålder tillämpas och vilka konsekvenser de får för berörda barn. Myndigheten ska redovisa uppdraget till Justitiedepartementet senast den 1 mars 2029.

Regeringen gav samtidigt Kriminalvården i uppdrag att redovisa hur utbildning ska kunna erbjudas barn mellan 14 och 17 år som är häktade. Den redovisningen skulle lämnas senast den 1 oktober 2026.

Högsta domstolens prövning gäller nu om häktningen av flickan i Älvsjö ska bestå och hur möjligheten till annan övervakning ska bedömas när en mycket ung misstänkt riskerar att påverka en pågående förundersökning.