
AI-genererad illustration
Riddarholmskyrkans 115 ton tunga spira monteras ned
Restaureringen av Riddarholmskyrkans spira har gått in i en ny fas. På torsdagen lyftes det 3,5 meter höga korset ner från spiran, cirka 88,8 meter över marken. Statens fastighetsverk uppgav att korset är 3,5 meter högt, 1,4 meter brett och väger omkring 220 kilo.
Under den närmaste tiden ska även resten av gjutjärnskonstruktionen demonteras. Huvudspiran väger omkring 106 ton och de fyra mindre turellspirorna tillsammans cirka nio ton. Konstruktionen består av omkring 2 000 delar. Viktor Axelsson Banck vid Statens fastighetsverk uppgav att varje lyft måste planeras utifrån hur det påverkar den nära 190 år gamla konstruktionen.
Inför demonteringen provtar metallurger och metallspecialister gjutjärnet eftersom materialets egenskaper skiljer sig mellan olika delar. Statens fastighetsverk har också låtit tillverka särskilda lyftok och infästningar. Befintliga hål används som lyftpunkter för att begränsa nya ingrepp i gjutjärnet.
De nedmonterade delarna ska transporteras till verkstad för blästring och ytbehandling. Oskadade delar ska bevaras, medan andra kan behöva gjutas om. Arbetet omfattar även sanering av PCB och asbest. Statens fastighetsverk har uppgett att omkring 80 procent av spirans delar byttes vid den tidigare omfattande restaureringen och att de nytillverkade delarna behandlades med produkter som innehöll PCB. Viktor Axelsson Banck har uppgett att PCB senare upptäcktes genom provtagning vid en besiktning.
Den nuvarande nygotiska gjutjärnsspiran uppfördes 1838–1840 och ritades av skulptören Erik Gustaf Göthe. Den ersatte en träspira med kopparbeklädnad som förstördes i branden 1835. Kungliga slotten uppger att den genombrutna gjutjärnskonstruktionen bara har en motsvarighet i Europa, vid katedralen i Rouen i Frankrike.
Vid restaureringen 1968–1970 monterades spiran ned helt. Merparten av delarna nytillverkades då, ytbehandlades och sattes tillbaka. Den nuvarande restaureringen omfattar även Riddarholmskyrkans murtornet. Statens fastighetsverk tecknade 2025 avtal med Zengun som generalentreprenör och beräknade projektkostnaden till omkring 100 miljoner kronor.
Regeringen uppgav i februari 2026 att Statens fastighetsverks anslag under perioden 2024–2026 hade förstärkts med totalt 530 miljoner kronor för kulturhistoriskt värdefulla fastigheter som inte långsiktigt kan bära sina egna kostnader. Regeringen uppgav att satsningen bland annat möjliggjort arbetena vid Riddarholmskyrkan.
Riddarholmskyrkan uppfördes för franciskanerklostret som Magnus Ladulås grundade i Stockholm 1270. Församlingen upplöstes 1807 och kyrkan kom därefter att användas som grav- och minneskyrka. Det pågående restaureringsarbetet beräknas fortsätta till 2028.
Källor
Analys
Förklaring:
Texten är i huvudsak saklig och neutralt skriven. Många uppgifter är tydligt kopplade till källor genom uppgifter som uppgav/uppgett, och inga egna värderingar, slutsatser eller spekulationer görs av journalisten. Teksten redogör för fakta (mått, vikt, tidsramar, processer) och ger historisk kontext utan emotionell framställning eller laddade uttryck. Struktur och språk håller en distinkt distanserad ton där källornas påståenden och myndigheters uppgifter tydligt åtskiljs och bibehålls genom texten utan att journalisten själv förstärker eller underminerar dem.
Förklaring:
Artikeln framställer statlig finansiering och teknokratiska lösningar som lösningen; den blandar offentlig anslagsgivning med privat entreprenad, vilket speglar en pragmatisk, institutionell ansats som kännetecknar mitten – inte en framställning som fokuserar på omfördelning eller marknadslösningar i större skala, och saknar polemisering mot statlig expansion eller privatisering av kulturen.
Rubrik och framing:
Framing: Fokus på restaureringen av Riddarholmskyrkans spira som ett tekniskt och administrativt projekt som möjliggörs av statliga anslag och expertbedömningar; problem beskrivs som behov av demontering och bevarande, lösningen som planering, auktoritativ övervakning och samarbeten med entreprenörer.
Språk och ton:
Informativt och sakligt; tonad neutral
Källbalans:
Största utrymmet till Statens fastighetsverk och regeringsuttalanden; inslag av uppgifter från Kungliga slotten och entreprenören Zengun; saknas tydliga kritiska röster eller alternativa perspektiv.
Utelämnanden och kontext:
Möjliga perspektiv saknas: kritisk granskning av offentligt kulturarv under långsiktiga finansieringspolicy, risker med offentligt stöd kontra privata aktörer; konsekvenser för budgetprioriteringar; arkeologisk/historisk belysning från oberoende experter, lokalbefolkningens synpunkter.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
USA förstärker skyddet av undervattenskablar i Arktis
USA har skickat två atomdrivna ubåtar för att skydda kritisk infrastruktur på havsbotten, framför allt...

Kapstaden vill flytta 60 babianer till inhägnader
Myndigheterna i Kapstadsområdet planerar att flytta omkring 60 vilda babianer från Simon’s Town till ett...

Vincent Brown åtalas för folkmordsbrott i Rwanda
Den 65-årige Vincent Brown, tidigare känd som Vincent Bajinya, har åtalats i Storbritannien för brott...

Kakabaveh uppmanar partierna att prioritera politiska krav
Magdalena Andersson har fått i uppdrag att undersöka förutsättningarna för att bilda en regering som...
