Republikanernas makt i kongressen står på spel i USA-valet

USA håller mellanårsvalet på tisdagen den 3 november efter en intensiv valrörelse. President Donald Trumps parti Republikanerna riskerar att förlora sin majoritet i kongressen, där Demokraterna enligt flera opinionssammanställningar har möjlighet att ta kontroll över en eller båda kamrarna.

Valet omfattar betydligt mer än den federala politiken. Amerikanerna ska utse 36 guvernörer och ett stort antal borgmästare. Dessutom hålls tusentals andra val på lokal och delstatlig nivå.

Enligt National Conference of State Legislatures ska 6 139 mandat tillsättas i delstaternas lagstiftande församlingar. Det motsvarar över 83 procent av samtliga delstatliga mandat. Valen genomförs i 46 delstater och berör 88 av landets 99 delstatliga lagstiftande kammare.

I den federala kongressen ska samtliga 435 platser i representanthuset fördelas genom val. Samtidigt står 33 av senatens 100 ordinarie mandat på spel. Därutöver genomförs två särskilda senatsval.

Republikanerna kontrollerar för närvarande båda kamrarna, men marginalerna är begränsade. I senaten innehar partiet 53 mandat. Representanthuset består för närvarande av 218 republikaner, 214 demokrater och en oberoende ledamot. Två platser är vakanta.

Opinionsmätningar och valanalyser pekar mot att Demokraterna har goda möjligheter att vinna representanthuset. Även en demokratisk majoritet i senaten framstår som möjlig, men osäker. Bedömningarna bygger bland annat på sammanställningar från Real Clear Politics, Cook Political Report och Silver Bulletin.

Valresultatet kan i stor utsträckning avgöras i sju eller åtta delstater där partierna ligger nära varandra.

Enligt valdatabasen Ballotpedia behöver Demokraterna vinna fyra fler senatsmandat än de förlorar för att få majoritet. Av de 33 ordinarie mandat som ska tillsättas innehas 20 av Republikanerna och 13 av Demokraterna.

Ytterligare två senatsval hålls i Florida och Ohio. De gäller de mandatperioder som Marco Rubio respektive JD Vance valdes 2022. De nya senatorerna ska sitta fram till januari 2029.

Ballotpedia sammanställning från den 3 september visar också att elva sittande senatorer hade meddelat att de inte kandiderar för en ny mandatperiod. Sju av dem är republikaner och fyra demokrater.

Presidentens parti brukar förlora stöd i amerikanska mellanårsval. Valet betraktas ofta som en värdemätare för hur väljarna bedömer den sittande administrationens politik och kan samtidigt ge indikationer inför nästa presidentval.

Donald Trump tillträdde sin andra presidentperiod den 20 januari 2025. Sedan dess har hans opinionsstöd minskat, med en tydligare nedgång under de senaste månaderna i samband med kriget mot Iran och stigande levnadskostnader.

En sammanställning av 18 opinionsundersökningar från Real Clear Politics visar att 39 procent anser att Trump gör ett bra arbete som president. Andelen som är missnöjda uppgår till 59,3 procent.

Silver Bulletin, som grundades av opinionsanalytikern Nate Silver, redovisar ett stöd på 37,3 procent. Opinionsaggregatorn Fiftyplusone, som använder en matematisk modell för att väga samman undersökningar, placerar stödet på 35,4 procent.

Ekonomin har varit den dominerande frågan under valrörelsen. Flera opinionsundersökningar visar att hushållens kostnader väger tyngst för väljarna. Livsmedelspriserna är fortsatt höga och kriget mot Iran har medfört kraftiga ökningar av bränslepriserna.

Även invandring, sjukvård och utrikespolitik har haft stor betydelse. Motstånd mot omfattande etableringar av datacenter har vuxit bland väljare från båda partierna. Bland demokratiska väljare finns dessutom ett betydande missnöje med de insatser som genomförts av den federala migrationspolisen ICE.

Trots att Donald Trump inte själv kandiderar har han haft en framträdande roll i Republikanernas kampanj. Under de senaste veckorna har presidenten deltagit i valmöten runt om i USA och uppmanat väljarna att betrakta valet som en omröstning om hans presidentskap.

I september tog Trump initiativ till partiets första konvent inför ett mellanårsval. Evenemanget fick namnet Trumpapalooza.

Presidenten har under kampanjen framhållit att USA blivit tryggare och mer framgångsrikt under hans ledning. Samtidigt har hans ekonomiska politik, handelstullar och kriget mot Iran mött motstånd i opinionen. Flera republikanska kongresskandidater har därför valt att markera avstånd till Trump.

På den demokratiska sidan har valrörelsen präglats av framgångar för såväl progressiva som mer mittenorienterade kandidater.

Flera politiker med koppling till vänsterorganisationen Democratic Socialists of America har vunnit sina primärval. Bland dem finns Angie Nixon i Florida, Claire Valdez i New York och Melat Kiros i Colorado.

Senatskandidaten Abdul El-Sayed i Michigan är inte medlem i organisationen men har fått uppmärksamhet inom den progressiva rörelsen genom sitt krav på allmän sjukvård.

Democratic Socialists of America har sedan tidigare representation i kongressen, bland annat genom senatorn Bernie Sanders och ledamoten Alexandria Ocasio-Cortez i representanthuset.

Samtidigt har progressiva kandidater inte nått framgångar i alla delstater. En osäkerhet gäller deras möjligheter att vinna stöd i de allmänna valen, där en stor del av väljarna bedöms befinna sig närmare den politiska mitten.

Donald Trump har också riktat återkommande kritik mot den socialistiska vänstern. Presidenten har beskrivit kommunism som ett allvarligt hot och jämfört den med cancer.

Demokraternas mer mittenorienterade kandidater har parallellt samlat betydande stöd. Det gäller bland annat de religiöst profilerade senatskandidaterna James Talarico i Texas och Adam Hamilton i Kansas. Båda delstaterna har röstat republikanskt under flera årtionden.

Utöver personvalen ska amerikanska väljare ta ställning till ett antal förändringar av reglerna för hur val genomförs.

Ballotpedia redovisar 15 förslag om valsystem och valbestämmelser i sammanlagt 13 delstater. I sex delstater, däribland Kalifornien, Nevada och Colorado, berör förslagen krav på identitetshandlingar vid röstning.

Delstaternas egna valorganisationer ansvarar för en stor del av genomförandet. I North Carolina omfattar valet samtliga 170 mandat i delstatens två lagstiftande kammare. Väljarna ska även utse en ledamot till delstatens högsta domstol och tre ledamöter till appellationsdomstolen.

North Carolina State Board of Elections uppger att möjligheten att poströsta öppnades den 4 september. Förtidsröstning på plats genomfördes mellan den 15 och 31 oktober.

I Kalifornien började valmyndigheterna skicka ut poströstningshandlingar den 5 oktober. Den 24 oktober öppnade särskilda platser för förtidsröstning i de län som omfattas av Voter's Choice Act.

Kaliforniens ordinarie tidsfrist för väljarregistrering löpte ut den 19 oktober. Enligt delstatens valmyndighet finns särskilda rutiner som gör det möjligt för röstberättigade att registrera sig fram till och med valdagen.

New York State Board of Elections har meddelat att vallokalerna håller öppet mellan klockan 06.00 och 21.00 lokal tid den 3 november. Förtidsröstningen i delstaten pågick från den 24 oktober till den 1 november.

I Florida avslutades den ordinarie väljarregistreringen den 5 oktober. Delstatens utrikesdepartements valavdelning anger att sista dagen för att begära poströstningshandlingar var den 22 oktober. Den obligatoriska perioden för förtidsröstning på plats genomfördes den 24–31 oktober.

Även finansieringen av politisk reklam omfattas av särskilda bestämmelser under valrörelsens slutskede. Enligt Federal Election Commission gäller särskilda redovisningsregler för viss radio- och tv-reklam mellan den 4 september och den 3 november 2026.

Aktörer som under kalenderåret lägger mer än 10 000 dollar på sådan reklam måste lämna uppgifter till Federal Election Commission inom 24 timmar efter att reklamen har spridits.

Den avgörande nationella frågan är om den nuvarande republikanska majoriteten i kongressen består efter valet.

Kongressen är USA:s federala lagstiftande församling och sammanträder i Kapitolium i Washington DC. Arbetet är indelat i tvåårsperioder. Den nuvarande, 119:e kongressen, inledde sitt arbete den 3 januari 2025.

Senaten har 100 ledamöter, med två representanter från varje delstat. Republikanen John Thune från South Dakota är majoritetsledare, medan demokraten Chuck Schumer från New York leder minoriteten.

I representanthuset fördelas de 435 mandaten mellan delstaterna efter befolkningsstorlek. Republikanen Mike Johnson är talman och demokraten Hakeem Jeffries leder minoriteten.

Kongressen beslutar om federal lagstiftning, skatter, offentliga anslag och statsbudgeten. Det federala budgetåret börjar den 1 oktober och avslutas den 30 september följande år.

Om Demokraterna tar över representanthuset får partiet möjlighet att utse talman och stoppa lagförslag som Donald Trump vill genomföra. En demokratisk majoritet kan också inleda utredningar och granskningar av presidentens administration.

Representanthuset har dessutom befogenhet att besluta om riksrättsåtal mot presidenten genom enkel majoritet. Donald Trump har tidigare ställts inför riksrätt två gånger.

Senaten har en annan central funktion. Den granskar och godkänner presidentens utnämningar av ministrar, federala domare och andra högt uppsatta befattningshavare.

En demokratisk majoritet i senaten skulle därmed kunna stoppa utnämningar som Trump föreslår.

Vid riksrätt fungerar senaten som dömande instans. För en fällande dom krävs stöd från minst två tredjedelar av senatorerna. Ingen amerikansk president har hittills avsatts genom en fällande riksrättsdom.

Kongressens majoritetsförhållanden har betydelse även när presidenten använder sina egna verkställande befogenheter.

Donald Trump har, liksom sin demokratiska företrädare Joe Biden, i stor omfattning styrt genom presidentdekret. Sådana beslut gör det möjligt för presidenten att agera utan att först få ett lagförslag godkänt av kongressen, inom de ramar som presidentens befogenheter medger.

Trump har bland annat använt presidentdekret för att införa handelstullar, begränsa inresa från vissa länder och utöka befogenheterna för migrationsmyndigheten ICE.

Den politiska polariseringen har gjort det svårt att få lagförslag antagna i båda kongresskamrarna. Presidentdekret kan därför användas för att snabbare genomföra delar av administrationens politik.

Besluten har samtidigt andra förutsättningar än lagar som antagts av kongressen. De har inte genomgått samma lagstiftningsprocess och kan i många fall upphävas av en efterträdande president genom nya dekret.

En opposition som kontrollerar en eller båda kamrarna kan också försvåra administrationens arbete genom kongressutredningar och genom att vägra godkänna lagstiftning och budgetförslag.

Därmed avgör tisdagens val inte bara vilka politiker som ska representera de amerikanska väljarna under kommande mandatperiod. Resultatet bestämmer också vilka partier som kontrollerar kongressens arbete under återstoden av Donald Trumps andra presidentperiod.