Lula da Silva vinner presidentvalet efter oväntad vändning

Brasiliens president Luiz Inácio Lula da Silva har säkrat ytterligare en mandatperiod efter att ha besegrat senatorn Flávio Bolsonaro i presidentvalets andra omgång den 25 oktober 2026. Den 81-årige politikern vann trots att han tidigare låg efter i opinionsmätningarna. Valresultatet innebär att Lula ska inleda sin fjärde presidentperiod den 5 januari 2027.

Brasiliens högsta valmyndighet, Tribunal Superior Eleitoral (TSE), fastställde att Lula fick 64 256 232 röster, motsvarande 51,79 procent av de giltiga rösterna. Flávio Bolsonaro, som är son till expresidenten Jair Bolsonaro, fick 59 826 041 röster, eller 48,21 procent. Valmyndigheten kunde konstatera att Lula hade vunnit klockan 21.08 på valkvällen, då 97,69 procent av rösterna hade räknats.

Utgången skilde sig från presidentvalets första omgång den 4 oktober. Då fick Flávio Bolsonaro 47,03 procent av rösterna, medan Lula samlade 45,16 procent. Enligt Brasiliens deputeradekammare blev Lula därmed den första presidentkandidaten i landets historia som vunnit den avgörande valomgången efter att ha kommit tvåa i den första.

Segermarginalen uppgick till drygt 4,4 miljoner röster. Brasiliens deputeradekammare konstaterade att skillnaden mellan kandidaterna var större än vid presidentvalet 2022, då Lula vann med omkring 2,1 miljoner röster.

Flávio Bolsonaro meddelade efter valet att han inte accepterade resultatet och planerade att begära att valet skulle ogiltigförklaras. Han hänvisade till ett beslut av domaren Cristiano Zanin i Brasiliens högsta domstol om att förlänga röstningen med två timmar sedan problem hindrade väljare från att nå vallokalerna.

Valrörelsen präglades även av en omfattande digital kampanj. Enligt den statliga nyhetsbyrån Agência Brasil deltog kongressledamoten André Janones från partiet Rede i arbetet med Lulas digitala kampanj. Janones organiserade en WhatsApp-grupp med namnet Lulas armé, som samlade över tio miljoner deltagare och användes för att sprida kampanjmaterial inför den andra valomgången.

Lulas valseger har av många betraktats som ett resultat av väljarnas vilja att försvara demokratin. Andrés Rivarola, professor i Latinamerikastudier vid Stockholms universitet, bedömer samtidigt att en betydande del av stödet snarare handlade om motstånd mot Flávio Bolsonaro än om ett aktivt stöd för Lula.

Andrés Rivarola beskriver Lula som en politiker med ovanlig uthållighet, men framhåller att hans höga ålder och uppdraget att leda Brasilien innebär betydande utmaningar. Professorn anser att det finns frågetecken kring hur länge presidenten kommer att orka med arbetet.

En central fråga under den kommande mandatperioden blir relationen till Brasiliens kongress. Lulas arbetarparti Partido dos Trabalhadores (PT) saknar egen majoritet och behöver samarbeta med flera andra partier, däribland tidigare politiska motståndare.

Efter parlamentsvalet redovisade Brasiliens deputeradekammare att Flávio Bolsonaros parti Partido Liberal (PL) fått 121 av kammarens 513 mandat inför mandatperioden 2027. Valsamarbetet mellan PT, Partido Comunista do Brasil (PCdoB) och Partido Verde (PV) fick sammanlagt 88 mandat. Av dessa gick 70 till PT:s egna kandidater.

Även i senaten har oppositionen en betydande representation. Enligt Brasiliens senats redovisning den 25 oktober beräknas Partido Liberal få 29 av senatens 81 platser från februari 2027. Partido dos Trabalhistas väntas få tio platser och Movimento Democrático Brasileiro (MDB) åtta. Senaten påpekade att mandatfördelningen fortfarande kunde förändras genom partibyten och ersättare.

Glauco Peres da Silva, professor i statsvetenskap vid universitetet i São Paulo, bedömer att presidentens relation till kongressen blir hans största politiska svårighet. Enligt professorn kommer sammansättningen av parlamentet att göra det ännu svårare att nå överenskommelser.

Andrés Rivarola har en annan bedömning av Lulas möjligheter att hantera situationen. Han anser att presidentens långa erfarenhet av förhandlingar och komplicerade partisamarbeten ger honom särskilda förutsättningar att navigera mellan olika politiska intressen.

Korruptionsfrågan är ytterligare ett problem för presidenten. Lula har tidigare dömts till fängelse i samband med den omfattande brasilianska korruptionsutredningen Operation biltvätt, som inleddes 2014 och omfattade flera företagsledare och högt uppsatta politiker.

År 2017 dömdes Lula till närmare tio års fängelse för korruption och penningtvätt. Målet gällde bland annat anklagelser om att han tagit emot en strandlägenhet från ett stort byggföretag i utbyte mot förmånliga kontrakt. Lula har genomgående hävdat att åtalet var politiskt motiverat.

Brasiliens högsta domstol beslutade 2019 att Lula skulle friges medan hans överklaganden behandlades. Den 23 juni 2021 fastställde domstolen med röstsiffrorna sju mot fyra att den tidigare domaren Sergio Moro hade varit partisk i målet om lägenheten i Guarujá. Avgörandet innebar att samtliga beslut som Moro fattat i det aktuella målet ogiltigförklarades, även de som hade fattats under förundersökningen.

Trots att rättsprocessen ogiltigförklarades finns det väljare som fortfarande ifrågasätter Lulas löfte att bekämpa korruptionen.

José Tainan, en 36-årig köksarbetare i Rio de Janeiro, är en av dem som har förlorat förtroendet för politiken. Han minns inte exakt när han senast röstade, men tror att det var i början av 2000-talet och att han då stödde Lula. Korruptionsproblemen fick honom senare att avstå från att delta i val.

José Tainan har uppgett för nyhetsbyrån Associated Press att han inte anser att någon av kandidaterna representerar honom och att han hellre förklarar varför han avstått från att rösta.

Under valrörelsen uppstod dessutom en ny kontrovers kring Alexandre de Moraes, en av domarna i målet där expresident Jair Bolsonaro dömdes till fängelse. De Moraes ska enligt uppgifter ha haft kontakt med en bankman som anklagats för korruption.

Andrés Rivarola bedömer att korruptionsfrågan hade kunnat få fler väljare att rösta blankt om den varit den enda avgörande frågan. Enligt professorn fick Lula i stället stöd från väljare som prioriterade demokratifrågan och ville förhindra en seger för Bolsonaro.

Miljöpolitiken är ett annat område där presidenten möter både stöd och kritik. Sedan Lula återkom till presidentposten 2023, efter Jair Bolsonaros styre, har avskogningen i Amazonas minskat samtidigt som Brasiliens miljöinstitutioner har stärkts.

Brasiliens miljödepartement meddelade den 16 oktober 2026 att avskogningen i Amazonas uppgick till 3 335 kvadratkilometer under perioden augusti 2025 till juli 2026. Det var en minskning med 41,8 procent jämfört med föregående mätperiod och den lägsta nivån sedan mätningarna inleddes 1988.

Under perioden augusti 2024 till juli 2025 uppgick avskogningen till 5 731 kvadratkilometer, enligt slutlig statistik från Brasiliens nationella institut för rymdforskning, Instituto Nacional de Pesquisas Espaciais (INPE). Institutet konstaterade att avskogningen hade minskat i åtta av de nio delstater som ingår i den brasilianska Amazonasregionen.

Den federala naturvårdsmyndigheten Instituto Chico Mendes de Conservação da Biodiversidade (ICMBio) redovisade den 23 oktober 2026 att avskogningen inom federalt skyddade naturområden i Amazonas hade sjunkit till 111 kvadratkilometer. Det motsvarade en minskning med 17 procent jämfört med 2025 och var den lägsta nivån sedan myndigheten började sina mätningar 2008.

Samtidigt har Lula fått kritik för sitt stöd till fortsatt oljeprospektering. Presidenten har motiverat satsningarna med att oljeutvinning är nödvändig för Brasiliens välfärd, trots att han inte gick till val på att tillåta oljeborrning.

En omstridd fråga gäller det statliga oljebolaget Petrobras planer på att undersöka olje- och gasfyndigheter i djuphavsområdet utanför delstaten Amapá, nära Amazonflodens utlopp. Området omfattar känsliga marina ekosystem och korallrev.

Den 20 oktober 2025 meddelade Petrobras att Brasiliens miljömyndighet Instituto Brasileiro do Meio Ambiente e dos Recursos Naturais Renováveis (Ibama) hade beviljat tillstånd till en prospekteringsborrning i blocket FZA-M-059. Enligt oljebolaget ligger borrplatsen omkring 175 kilometer från kusten och 500 kilometer från Amazonflodens mynning. Syftet med borrningen är att undersöka om det finns kommersiellt utvinningsbara mängder olja och gas.

Tillståndsprocessen hade dessförinnan mött invändningar från Brasiliens federala åklagarmyndighet Ministério Público Federal (MPF). Den 8 oktober 2025 rekommenderade myndigheten att Ibama skulle avvakta med att godkänna borrningen tills Petrobras genomfört en ny beredskapsövning.

Åklagarmyndigheten hänvisade till brister i planeringen för att skydda djurlivet vid ett eventuellt oljeutsläpp. Senare samma månad begärde MPF även förtydliganden om villkoren i tillståndet med nummer 1684/2025. Myndigheten konstaterade att tillståndet uttryckligen omfattade en enda prospekteringsbrunn, Morpho, samtidigt som en annan bestämmelse innehöll formuleringar om flera brunnar.

Lula har vid ett besök i området framhållit oljesatsningarnas betydelse för Brasiliens framtid. Andrés Rivarola pekar på en motsättning mellan presidentens klimatpolitiska ambitioner och hans stöd till oljeindustrin. professorsn jämför situationen med Norge, där en uttalad klimatpolitik bedrivs parallellt med en omfattande oljeverksamhet.

Luiz Inácio Lula da Silvas politiska karriär har sin bakgrund i den brasilianska arbetarrörelsen. Han föddes den 27 oktober 1945 i Caetés i delstaten Pernambuco i nordöstra Brasilien och växte upp i en fattig lantarbetarfamilj.

Under uppväxten arbetade han bland annat som skoputsare innan han blev metallarbetare. Det var genom arbetet inom industrin som han engagerade sig fackligt och senare blev en ledande företrädare för arbetarrörelsen. Han förlorade sitt vänstra lillfinger i en arbetsplatsolycka.

På 1970-talet organiserade Lula strejker under Brasiliens militärdiktatur, vilket ledde till att han fängslades. Hans smeknamn Lula, en vanlig brasiliansk kortform av Luiz som även betyder bläckfisk, blev med tiden en del av hans politiska namn.

År 2003 tillträdde Lula presidentämbetet för första gången. Efter flera perioder vid makten, en fängelsedom och efterföljande rättsliga beslut har han nu vunnit ytterligare ett presidentval.

När den fjärde mandatperioden inleds den 5 januari 2027 står presidenten inför förhandlingar med ett splittrat parlament, fortsatt debatt om korruption och politiska motsättningar kring landets miljö- och energipolitik.