Republikanerna riskerar bakslag efter omritade valdistrikt i Texas

Republikanernas försök att vinna ytterligare fem mandat i USA:s representanthus genom nya valkretsar i Texas ser ut att kunna ge ett betydligt sämre resultat än planerat. Inför mellanårsvalet den 3 november 2026 pekar opinionsundersökningar på att flera distrikt som ritats om till republikanernas fördel kan vinnas av demokraterna.

Valexperten Dave Wasserman bedömer i ett inlägg på plattformen X att republikanerna i nuläget kan få svårt att vinna mer än två av de fem mandat som partiet siktade på i Texas. Han gör en liknande bedömning av Florida, där republikanerna enligt honom riskerar att bara säkra två av fyra eftersträvade mandat.

Initiativet till den omfattande förändringen av kongressdistrikten togs av republikanerna i Texas tillsammans med president Donald Trump under sommaren 2025. Arbetet utvecklades därefter till en politisk konflikt som pågick fram till sommaren 2026 och omfattade flera amerikanska delstater.

Republikanernas samlade målsättning var att genom förändrade distriktsgränser vinna ytterligare 15 platser i representanthuset fördelade på sju delstater. Demokraterna svarade med motsvarande åtgärder i Kalifornien, där partiet siktade på fem nya mandat.

I Texas blev lagförslaget HB 4 grunden för den nya indelningen. Guvernör Greg Abbott undertecknade lagförslaget den 29 augusti 2025. Redan den 7 juli samma år hade USA:s justitiedepartement skickat ett brev till Abbott och delstatens justitieminister Ken Paxton med invändningar mot hur de dåvarande kongressdistrikten 9, 18, 29 och 33 hade utformats i förhållande till väljarnas etniska tillhörighet.

Omritningen blev också föremål för rättslig prövning. En federal domstol i El Paso stoppade den nya kartan den 18 november 2025 och beslutade att den tidigare distriktsindelningen skulle användas vid valet 2026. USA:s högsta domstol upphävde tillfälligt beslutet den 4 december 2025 i väntan på överklagandet, vilket öppnade för att använda den nya kartan.

Republikanernas beräkningar byggde till stor del på resultatet från presidentvalet 2024. Donald Trump hade då fått ett ovanligt starkt stöd bland väljare med latinamerikansk bakgrund i Texas. Sedan dess har stödet för republikanerna minskat inom väljargruppen, bland annat efter att migrationsmyndigheten ICE genomfört upprepade insatser på arbetsplatser.

Kareem Crayton vid tankesmedjan Brennan Center for Justice har framhållit att ett valdistrikt som utformas efter resultatet från ett tidigare val inte nödvändigtvis ger samma politiska utfall vid nästa valtillfälle.

Utvecklingen är särskilt tydlig i Rio Grande Valley, området i södra Texas vid gränsen mot Mexiko. De begränsade opinionsmätningar som genomförts i enskilda kongressdistrikt visar att flera demokratiska kandidater har ett starkare utgångsläge än republikanerna räknat med.

Demokraten Henry Cuellar, vars mandat republikanerna försökte vinna genom de förändrade gränserna, har ett tydligt övertag i den enda opinionsundersökning som genomförts i hans distrikt. Även demokraten Vicente Gonzalez leder i sitt distrikt.

De omritade kongressdistrikten 28, 34 och 35 hade samtliga gett Donald Trump en segermarginal på omkring tio procentenheter över Kamala Harris i presidentvalet 2024, beräknat efter de nya gränserna. Samtidigt visar tidigare valresultat att områdena som nu ingår i distrikt 28 och 34 gav demokraten Beto O'Rourke flest röster i senatsvalet 2018.

En av de mest uppmärksammade valstriderna gäller det 15:e kongressdistriktet, där republikanen Monica De La Cruz ställs mot demokraten och tejanomusikern Bobby Pulido.

De La Cruz har representerat distriktet sedan 2022 och vann valet 2024 med 15 procentenheters marginal. Efter omritningen tillfördes emellertid ett stort antal väljare från andra områden. Delar av sydöstra Hidalgo County, däribland Donna och Weslaco, placerades inom distriktets gränser, som även omfattar delar av kustregionen Coastal Bend och staden Beeville.

Donald Trump vann det geografiska område som nu utgör det 15:e kongressdistriktet med 18 procentenheters marginal mot Kamala Harris 2024. Omkring 81 procent av befolkningen i det nya distriktet har latinamerikansk bakgrund.

Trots republikanernas tidigare övertag visar en undersökning från Texas Southern University att Bobby Pulido leder över Monica De La Cruz. I mätningen, som genomfördes den 13–16 oktober 2026, fick Pulido stöd av 51 procent av de tillfrågade och De La Cruz av 44 procent.

Undersökningen omfattade 650 sannolika väljare och hade en redovisad felmarginal på 3,8 procentenheter.

Kandidaternas ekonomiska resurser har också varit omfattande. Enligt uppgifter från USA:s federala valmyndighet Federal Election Commission hade Monica De La Cruz kampanj samlat in totalt 6 814 266,73 dollar under valperioden 2025–2026 fram till den 14 oktober. Drygt 4,14 miljoner dollar kom från individuella bidragsgivare.

Motsvarande redovisning visar att Bobby Pulidos kampanj hade fått in omkring 6,82 miljoner dollar, något mer än De La Cruz. Vid samma tidpunkt hade Pulido cirka 1,27 miljoner dollar kvar i kampanjkassan, medan De La Cruz hade omkring 394 000 dollar.

Valrörelsen har även präglats av en ordväxling mellan kandidaterna. Efter att Bobby Pulido vunnit demokraternas primärval gjorde Monica De La Cruz en anspelning på hans musikkarriär och hävdade att väljarna inte skulle välja kandidat utifrån vem de ville anlita till en quinceañera, ett traditionellt latinamerikanskt firande av en flickas 15-årsdag.

Bobby Pulido använde därefter uttalandet i sin kampanj och har medverkat vid omkring 80 sådana firanden. Pulido har beskrivit motståndarens kommentar som ett mycket allvarligt politiskt misstag.

I ytterligare två av de aktuella kongressdistrikten i Texas bedöms kandidaternas stöd vara i stort sett jämnt. Ett tredje distrikt betraktas som säkert republikanskt.

Samtidigt har omritningen av valkretsar fått olika rättsliga och politiska förutsättningar i andra delar av USA.

I Kalifornien godkände väljarna den 4 november 2025 folkomröstningsförslaget Proposition 50 med omkring 64 procent av rösterna mot 36 procent. Beslutet möjliggjorde en tillfällig förändring av kongressdistrikten inför valen 2026, 2028 och 2030.

De ledamöter som väljs enligt Kaliforniens nya gränser tillträder den 3 januari 2027. Delstatens oberoende kommission för valdistriktsindning ska återuppta sitt arbete efter folkräkningen 2030.

I Florida kallade guvernör Ron DeSantis den 7 januari 2026 till en extra session för att behandla kongressdistriktens utformning och rättsliga frågor kring omritningen. Guvernörens kansli lämnade därefter ett nytt kartförslag till delstatssenaten den 27 april.

North Carolina antog en ny kongresskarta den 22 oktober 2025 genom lagförslaget Senate Bill 249, som blev delstatslag 2025-95. Den nya indelningen ersätter kartan från 2024 och ska användas vid kongressvalet 2026.

I Missouri stoppades däremot införandet av den nya republikanskt utformade kartan. Delstatens högsta domstol beslutade den 3 september 2026 i mål SC101805 att ett medborgarinitiativ uppfyllde kraven för en folkomröstning om distriktsindelningen.

Domstolen fastställde att gränserna från 2022 skulle användas vid mellanårsvalet den 3 november 2026 och att den nya kartan inte kunde börja gälla utan väljarnas godkännande. USA:s högsta domstol avslog under september försök att återinföra den omstridda kartan, som bland annat berörde demokraten Emanuel Cleavers kongressdistrikt i Kansas City.

Inför valdagen har både Monica De La Cruz kamp mot Bobby Pulido och Vicente Gonzalez försök att behålla sitt mandat pekats ut av nyhetsbyrån Associated Press som betydelsefulla kongressval i Texas.

Vallokalerna i Texas stänger klockan 19.00 lokal tid, med hänsyn till delstatens två tidszoner. Valresultaten kommer att visa hur många av de planerade republikanska mandatvinsterna som faktiskt uppnås och vilken betydelse de nya distriktsgränserna får för fördelningen av platser i representanthuset.