Lexbase och Krimfup måste begränsa sökningar om brott

Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) har beslutat att rättsdatabaserna Lexbase och Krimfup måste hindra användare från att hitta uppgifter om brott genom sökningar på namn, personnummer och adress. Myndigheten har samtidigt riktat reprimander mot Legal Newsdesk Sweden AB, som ansvarar för Lexbase, och Fuplex AB, som driver Krimfup.

Besluten grundas på att bolagen enligt Integritetsskyddsmyndighetens granskning har behandlat personuppgifter om brott utan lagligt stöd. Båda företagen föreläggs att säkerställa att sådana uppgifter inte längre blir tillgängliga genom sökningar med personidentifierande uppgifter.

Granskningen inleddes den 2 april 2025. Integritetsskyddsmyndighetens generaldirektör Eric Leijonram meddelade då att Lexbase och Krimfup hade valts ut eftersom myndigheten hade fått flest klagomål på dessa två tjänster bland söktjänster som publicerar information om lagöverträdelser.

Myndighetens möjlighet att granska databaser med utgivningsbevis hade tidigare varit begränsad. Genom ett rättsligt ställningstagande den 14 maj 2024 ändrade Integritetsskyddsmyndigheten sin tidigare bedömning. Med hänvisning till utvecklingen inom svensk rätt och EU-rätten fastställde myndigheten att tillsyn kan inledas även mot söktjänster som omfattas av utgivningsbevis.

Den rättsliga utvecklingen fortsatte den 25 februari 2025, när Högsta domstolen avgjorde två mål om utlämnande av brottmålshandlingar. I mål Ä 3457-24 beslutade domstolen att en nyhetsbyrå kunde få tillgång till omfattande mängder handlingar under särskilda förbehåll. Uppgifterna fick användas i redaktionellt bearbetade nyhetsartiklar, men möjligheten att göra personuppgifterna sökbara för andra begränsades.

Samma dag fattade Högsta domstolen beslut i mål Ä 3169-24. Det ärendet rörde ett företag som erbjöd bakgrundskontroller och även bedrev viss journalistisk verksamhet. Domstolen gjorde motsvarande rättsliga bedömning av villkoren för att lämna ut handlingar från brottmål.

Ytterligare vägledning kom från EU-domstolen den 9 juli 2026 genom avgörandet i mål C-199/24, Legal Newsdesk Sweden. Domstolen fastställde att det normalt inte är tillräckligt att publicera brottmålsdomar på internet mot betalning för att verksamheten ska räknas som journalistisk. En sådan publicering omfattas därför inte automatiskt av undantagen från dataskyddsförordningen GDPR.

Målet hade sin bakgrund i en tvist vid Attunda tingsrätt mellan en privatperson och Legal Newsdesk Sweden AB, tidigare Garrapatica AB. Privatpersonen hade dömts för brott 2011 och därefter begärt att uppgifterna skulle raderas ur bolagets databas. Tvisten kom senare att handla om ett skadeståndskrav enligt GDPR.

Efter EU-domstolens avgörande meddelade Integritetsskyddsmyndighetens rättschef David Törngren den 9 juli 2026 att myndigheten skulle undersöka vilken betydelse beslutet hade för de pågående granskningarna av svenska söktjänster med frivilligt utgivningsbevis.

Inför besluten mot Lexbase och Krimfup skickade Integritetsskyddsmyndigheten den 19 augusti 2026 underlag till de båda företagen. Legal Newsdesk Sweden AB svarade den 2 september, medan Fuplex AB lämnade sitt yttrande den 16 september efter att ha fått förlängd svarstid. Båda bolagen begärde att tillsynsärendena skulle avslutas, enligt en genomgång av handlingarna som Oico Integrity redovisat.

Fuplex AB beskrev i sitt yttrande planer på att förändra Krimfup till en redaktionell nyhetstjänst. Enligt bolagets beskrivning skulle domar och förundersökningsprotokoll i den nya verksamheten användas som internt journalistiskt underlag. Företaget hade ursprungligen angett den 21 september 2026 som senaste datum för lanseringen.

I Krimfups publicerade användarhandbok beskriver Fuplex AB samtidigt funktioner för att söka efter brott och geografiska områden samt filtrera resultat utifrån ålder. Tjänsten beskrivs också innehålla personprofiler med artiklar som bygger på domstolsavgöranden och förundersökningsmaterial.

Parallellt med myndigheternas prövningar har rättsdatabaserna varit föremål för flera rättsliga krav från privatpersoner. Sveriges Television redovisade den 7 september 2026 tio fall där personer med brottmålsdomar hade stämt Lexbase, Mrkoll eller Krimfup och därefter fått uppgifter borttagna genom uppgörelser. Bland de aktuella brotten fanns misshandel och sexuellt ofredande av barn.

Den 1 oktober 2026 rapporterade Sveriges Television att ytterligare 39 stämningar och anmälningar hade riktats mot rättsdatabaserna efter granskningen. Tio av dessa var nya stämningsansökningar mot Lexbase och Krimfup från personer som ville få sina uppgifter raderade. Sveriges Television uppgav även att Lexbase hade ändrat sina regler för borttagning, så att uppgifter kunde raderas när allmänintresset bedömdes vara begränsat.

Integritetsskyddsmyndighetens tillsyn omfattar sammanlagt fyra söktjänster med utgivningsbevis. Förutom Lexbase och Krimfup granskas Upplysning Checknode AB, som driver Upplysning.se, och Nusvar AB, som ansvarar för Mrkoll.se. Ärendena mot de två sistnämnda företagen gäller hur bolagen hanterar enskilda personers begäranden om att få personuppgifter raderade.

Besluten mot Legal Newsdesk Sweden AB och Fuplex AB gäller behandlingen av brottsuppgifter och tillgängligheten genom sökningar på identifierande personuppgifter. Integritetsskyddsmyndigheten har därmed både riktat formella reprimander mot företagen och ställt krav på förändringar av söktjänsternas sökfunktioner.