
AI-genererad illustration
Ildar Galiyev ställs inför rätta för flera mord
Rättegången mot den gängkriminelle Ildar Galiyev, även kallad Scar, inleds den 3 november 2026. Han står åtalad för flera allvarliga våldsbrott, däribland mord, misstänkt anstiftan till mord och sprängningar. Åklagarmyndigheten misstänker att han har organiserat och beordrat brott som en del av en konflikt mellan kriminella nätverk. Galiyev förnekar samtliga gärningar som omfattas av åtalet.
Huvudförhandlingen hålls i en särskild säkerhetssal på Bergsgatan 50 på Kungsholmen i Stockholm. Målet handläggs av Södertörns tingsrätt under målnummer B 18213-26. Förhandlingen är planerad att pågå i knappt 50 förhandlingsdagar och beräknas enligt tingsrätten avslutas i slutet av mars 2027.
Säkerhetskontroller genomförs för deltagare och åhörare under rättegången, men journalister och allmänhet behöver inte föranmäla sig för att närvara.
Åklagarmyndigheten väckte åtal den 21 oktober 2026. Merparten av brottsmisstankarna gäller händelser under 2023 och 2024 i Stockholmsområdet, Linköping och Uppsala. Enligt myndigheten misstänks Galiyev ha rekryterat andra personer, däribland ungdomar, för att genomföra våldsdåd inom ramen för konflikter mellan kriminella grupperingar.
Två av åtalspunkterna gäller mord där Galiyev själv står direkt åtalad. Det ena avser dödsskjutningen vid Mälarhöjdens IP i Stockholm den 27 september 2023. I den delen av målet åtalas ytterligare fyra män för olika former av delaktighet i mordet. Två andra män står åtalade för bland annat grovt skyddande av brottsling.
Det andra direkta mordåtalet gäller en dödsskjutning på Allhelgonagatan på Södermalm den 6 maj 2024. Galiyev misstänks därutöver ha varit inblandad i ytterligare mord. Åklagarmyndigheten hade tidigare beskrivit åtalet som omfattande tre mord, men ändrade senare sin formulering.
Bland övriga brottsmisstankar finns anstiftan till mord i Råcksta den 16 september 2023 och förberedelse till mord i Älta under perioden 17–22 november samma år. Åtalet omfattar också misstänkt anstiftan till människorov den 4–5 januari 2024, bland annat i Akalla.
En separat åtalspunkt gäller ett misstänkt grovt vapenbrott i Stockholm den 10 oktober 2021. Den händelsen inträffade tidigare än huvuddelen av de gärningar som nu prövas i samma rättsprocess.
Åklagarsidan misstänker att Galiyev i stor utsträckning har styrt brottsligheten utan att själv närvara på brottsplatserna. I flera fall vill åklagarna få honom dömd för mord trots att han inte misstänks ha utfört gärningarna på plats.
Den tidigare åklagaren Johanna Björkman har beskrivit den rättsliga prövningen som ovanlig, eftersom den handlar om fullbordade mord som misstänks ha organiserats på distans.
Explosionen på Lingonrisgränd i Hässelby i mars 2023 är enligt uppgifter om åtalet den enda av de aktuella gärningarna där Galiyev misstänks ha befunnit sig fysiskt på plats. Övriga våldsdåd ska enligt åklagarnas misstankar ha organiserats på distans.
I handlingar som lämnats till Södertörns tingsrätt beskriver åklagarna hur personer som tidigare dömts för bombdåd i Hässelby, Linköping och Uppsala haft kontakt med en gemensam person genom krypterade meddelanden. Åklagarsidan misstänker att denna person varit Galiyev och att han fungerat som uppdragsgivare bakom gärningarna.
Åklagaren Mats Ihlbom har uppgett att polisen betraktar Galiyev som en person som inledningsvis misstänks ha utfört våldsbrott åt Dalennätverket. Därefter misstänks han ha fått en högre position inom nätverket och börjat beordra brott från utlandet.
Enligt Mats Ihlbom misstänks även ungdomar som saknat egen anknytning till Dalennätverket ha anlitats för att utföra våldshandlingar med koppling till Galiyev. Ihlbom har också beskrivit våldsvågen under de aktuella åren som så omfattande att många människor i Sverige berördes.
Galiyev greps i Grekland sommaren 2024. Efter omkring 20 månader i grekiskt fängelse överlämnades han till Sverige i februari 2026.
Den 18 februari 2026 beslutade Södertörns tingsrätt att häkta honom med restriktioner. Bland skälen för beslutet fanns risken att han skulle avvika. Hans dåvarande försvarsadvokater Olov Mattsson Dismats och Henrik Jacobsson motsatte sig häktningen och begärde att han skulle släppas på fri fot.
Den nuvarande försvarsadvokaten Markus Bergdahl har meddelat att Galiyev nekar till samtliga åtalade gärningar. Försvaret avser att presentera sina invändningar mot åklagarnas påståenden under de inledande förhandlingsdagarna.
Åklagarmyndigheten har namngett fem åklagare med ansvar för olika delar av åtalet: Mats Ihlbom, Helene Gestrin, Thomas Bälter, Angelica Runesson och Åsa Lidefelt Skog. Enligt uppgifter den 3 november medverkar sammanlagt sex åklagare i olika delar av rättsprocessen.
Mats Ihlbom har även ansvarat för arbetet med att identifiera och spåra Galiyev samt processen som ledde till att han kunde överlämnas till Sverige.
Den omfattande huvudförhandlingen fortsätter enligt Södertörns tingsrätt under vintern och våren, med planerat avslut i slutet av mars 2027.
Analys
Förklaring:
Övergripande neutral ton och saklig framställning. Artikeln förlitar sig på tydliga källor (åklagarmyndigheten, tingsrätten, försvarsadvokater) och använder uttryck som åklagarmyndigheten misstänker, enligt myndigheten, eller enligt uppgifter när informationen hämtas från källor. Det saknas journalistiska värderingar, egna slutsatser eller emotionellt laddat språk. Förhandlingens detaljer presenteras med datum, plats och parter på ett sakligt sätt. Ett möjligt frågetecken är benämningen 'den gängkriminelle Ildar Galiyev' i ingressen; det är en beteckning som ofta används av medier och myndigheter snarare än ett direkt journalistiskt påstående av egen text, vilket gör att effekten på oberoendet är minimal. I övrigt följer texten en tydlig, kronologisk och källhänvisningsbaserad struktur utan spekulationer eller försök att påverka läsarens känslor.
Förklaring:
Artikeln prioriterar ett säkerhetspolitiskt narrativ där starkt rättsväsen och fokus på att bekämpa gängbrottslighet står i centrum. Genom att framhäva åklagares påståenden, distansorganisering och behovet av kraftfulla rättsliga åtgärder tenderar texten att stärka stöd för högre statlig närvaro, hårdare lagstiftning och mer resurser till rättsväsen—centrala teman för en högerinriktad, ordningsfokuserad politisk linje.
Rubrik och framing:
Rubriken och innehållet lyfter upp brottslighetens allvar och rättsstatens svar, vilket skapar en verklighetsbild av hot mot allmän säkerhet där åklagare och rättsväsende är centrala aktörer.
Språk och ton:
Faktabaserad och allvarlig ton som betonar brott, rättsprocess och säkerhet.
Källbalans:
Myndighetsrelationer dominerar: omfattande citat och uppgifter från åklagarmyndigheten och polisen; försvarsadvokaters perspektiv nämns men får relativt mindre plats.
Utelämnanden och kontext:
Mångfacetterad diskussion om bakomliggande orsaker, förebyggande åtgärder eller politik saknas; ingen politisk aktörs perspektiv utanför rättsväsendet får utrymme.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Elstödet skjuts upp – hushållen får vänta på pengarna
Regeringen har beslutat att aktivera högkostnadsskyddet för elpriser under oktober 2026. Utbetalningarna kommer dock att...

Ebba Busch ger Ulf Kristersson stöd inför regeringsförhandlingar
Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch anser att Moderaternas partiledare Ulf Kristersson bör få möjlighet att undersöka...

Lexbase och Krimfup måste begränsa sökningar om brott
Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) har beslutat att rättsdatabaserna Lexbase och Krimfup måste hindra användare från att hitta...

Okänd man som säger sig vara svensk får hjälp i Neapel
En man som uppger att han är svensk och har förlorat minnet har fått tillfälligt...
