USA och Iran närmar sig avtal om Hormuzsundet

USA och Iran uppges närma sig en tillfällig överenskommelse om att åter öppna Hormuzsundet för sjötrafik. Axios uppgav med hänvisning till källor att avtalet inledningsvis skulle gälla i 60 dagar. Oman har haft en central medlarroll, medan Qatar, Pakistan och Saudiarabien också har deltagit i de diplomatiska kontakterna.

USA:s president Donald Trump uppgav att planerade amerikanska angrepp hade stoppats efter kontakter med regionala allierade om ett möjligt avtal som skulle avsluta kriget och åter öppna sundet. USA:s utrikesminister Marco Rubio beskrev en iransk kärnvapenavveckling som det långsiktiga målet, men uppgav att den omedelbara prioriteringen var att få sjötrafiken genom Hormuzsundet att fungera igen.

Donald Trump har under de senaste månaderna vid flera tillfällen sagt att en uppgörelse med Iran varit nära. Förhandlingarna har därefter avbrutits samtidigt som striderna fortsatt. När kriget inleddes i februari omfattade USA:s krav bland annat att Irans kärnenergiprogram skulle avvecklas, produktionen av ballistiska robotar stoppas och stödet till miliser i Mellanöstern upphöra.

Förhandlingarna har senare främst kommit att handla om Irans kontroll över Hormuzsundet. Reuters uppgav att det diskuterade upplägget skulle ge inkommande fartyg möjlighet att använda en rutt genom iranskt territorialvatten. Frågor om inspektioner, övervakning och avgifter var fortfarande olösta.

Reuters uppgav att Iran hade föreslagit avgifter motsvarande mellan 5 och 7 procent av fartygens laster. Oman förespråkade omkring 3 procent, medan USA motsatte sig att Iran skulle ta ut sådana avgifter. Enligt uppgifter om förhandlingarna skulle Iran därmed kunna behålla och stärka sin kontroll över sjöleden även efter att trafiken återupptagits.

Associated Press uppgav att avtalsutkastet även var kopplat till ett iranskt krav på att USA:s blockad av iranska hamnar skulle hävas. Washington hade tidigare motsatt sig ett sådant villkor.

Internationella sjöfartsorganisationen IMO hade fram till den 4 augusti 2026 registrerat 64 bekräftade incidenter i Hormuzsundet och andra berörda delar av Mellanöstern. Organisationen uppgav att 17 sjömän hade dödats och att hundratals fartyg med omkring 6 000 sjömän fortfarande var strandsatta i Persiska viken.

IMO hade tidigare verifierat minst 46 angrepp mot internationell sjöfart i och omkring Hormuzsundet från konfliktens början den 28 februari fram till det tidigare amerikansk-iranska avtalet den 15 juni. FN:s människorättskontor uppgav den 24 juli att minst nio fartyg med sammanlagt 93 besättningsmedlemmar hade övergivits av sina ägare i iranska hamnar sedan kriget började.

FN:s säkerhetsråd beslutade den 14 juli att förlänga mandatet för generalsekreterarens rapportering om huthiernas attacker mot handelsfartyg i Röda havet med ytterligare sex månader.

Frågan om Irans kärnenergiprogram har samtidigt funnits kvar i de indirekta förhandlingarna. Internationella atomenergiorganets generaldirektör Rafael Mariano Grossi deltog i samtalen mellan USA och Iran i Genève den 17 och 26 februari 2026 för att ge råd om hur en överenskommelse skulle kunna verifieras.

Rafael Mariano Grossi uppgav att Iran under den senaste rapporteringsperioden inte hade samarbetat med Internationella atomenergiorganet om olösta kontrollfrågor. Han framhöll också att kontrollen av tidigare deklarerat kärnmaterial behövde hanteras skyndsamt.

Bedömare som uttalat sig om förhandlingarna anser att Irans ställning har stärkts genom kontrollen över Hormuzsundet. Den tidigare amerikanske fredsförhandlaren i Mellanöstern Aaron David Miller uppgav att han inte såg någon tydlig väg till en uppgörelse där parternas intressen balanseras och där Trumpadministrationen samtidigt kan presentera resultatet som en seger.