Regeringen går vidare med ny gänglag

Regeringen och Sverigedemokraterna går vidare med planerna på att kriminalisera deltagande i kriminella sammanslutningar. För deltagande av normalgraden föreslås fängelse i högst fyra år, medan grovt deltagande ska kunna ge mellan två och åtta års fängelse. Energi- och näringsminister Ebba Busch uppger att personer med en nyckelroll i ett gäng i vissa fall ska kunna dömas till livstids fängelse.

Statsminister Ulf Kristersson, energi- och näringsminister Ebba Busch, utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson och Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson presenterade förslagen vid sitt första gemensamma framträdande efter den senaste tidens offentliga motsättningar inom Tidösamarbetet. På torsdagen ska regeringen fatta beslut om en lagrådsremiss som reglerar hur kriminaliseringen ska utformas i vanlig lag.

Förändringen förutsätter även en grundlagsändring och kräver därför ytterligare ett riksdagsbeslut efter valet. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har accepterat grundlagsändringen, medan Centerpartiet och Miljöpartiet motsätter sig den. Tidöpartierna framhåller samtidigt oenigheten mellan de rödgröna partierna i frågan.

Om Tidöpartierna vinner valet är planen att en proposition ska lämnas efter valet och att den nya lagen ska träda i kraft den 1 april nästa år. Bakom förslagen ligger en utredning ledd av vice chefsåklagaren Hans Harding. Utredningen föreslog både straffansvar för deltagande i en kriminell sammanslutning och ett särskilt brott för samröre med en sådan sammanslutning. Även försök till deltagande och försök till samröre föreslogs bli straffbara.

I utredningen definierades en kriminell sammanslutning som en grupp med fler än två personer som begår eller på annat sätt medverkar till allvarlig brottslighet för ekonomisk vinning eller annan otillbörlig fördel. Definitionen omfattade också grupper där personer gör sig skyldiga till försök, förberedelse eller stämpling till sådan brottslighet.

Utredningen föreslog även att de nya brotten ska omfattas av bestämmelser som möjliggör användning av hemliga tvångsmedel. Reglerna föreslogs också kunna få betydelse vid utredningar om barn som misstänks ha begått de aktuella brotten innan de fyllt 15 år.

Justitiedepartementet skickade betänkandet på remiss den 16 februari 2024 med diarienummer Ju2026/00322. Sista dagen för remissvar var den 18 maj. Flera remissinstanser riktade kritik mot förslagen. Brottsförebyggande rådet avstyrkte dem och bedömde att definitionen av en kriminell sammanslutning var så bred att även små och tillfälliga grupper, däribland ungdomsgrupper, skulle kunna omfattas.

Sveriges advokatsamfund avstyrkte också förslagen och ansåg bland annat att begreppen deltagande, samröre och främjande var för otydliga i förhållande till straffrättens krav på tydlighet och förutsebarhet. Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet avstyrkte förslaget i dess dåvarande form och pekade bland annat på oklarheter kring vad en åklagare måste bevisa för att en sammanslutning ska anses ägna sig åt den brottslighet som bestämmelserna omfattar.

Diskrimineringsombudsmannen avstyrkte förslaget i den utformning som presenterades och bedömde att konsekvensanalysen var otillräcklig samt att lagstiftningen kunde öka risken för diskriminering. Civil Rights Defenders avstyrkte båda de föreslagna brotten med hänvisning till rättssäkerhetsrisker och föreslog bland annat ett krav på varaktighet om lagstiftningen genomförs.

UNICEF Sverige ansåg att utredningens analys av konsekvenserna för barn och dess barnrättsperspektiv hade brister. Organisationen ställde sig samtidigt positiv till ambitionen att kunna hålla fler vuxna ansvariga när barn och unga involveras i kriminalitet.