
AI-genererad illustration
Valspurten hårdnar när partierna pressas inför valet
Med tolv dagar kvar till riksdagsvalet den 13 september intensifieras partiernas kamp om väljarna. Valmyndigheten uppger samtidigt att 992 863 personer hade förtidsröstat under de första sju dagarna, vilket är omkring 40 procent fler än under motsvarande period inför valet 2022. Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten, beskriver ökningen som mycket stor och konstaterar att utvecklingen med en växande andel förtidsröster ser ut att fortsätta. Statistiken är preliminär och bygger på registreringar i den digitala väljarförteckningen. Förtidsröstningen pågår från den 26 augusti till valdagen den 13 september och väljare kan rösta i valfri förtidsröstningslokal i Sverige. Vid valet 2022 förtidsröstade sammanlagt 3 153 628 personer.
Liberalerna får 3,3 procent i TV4:s mätning från Novus, en ökning med 1,4 procentenheter från föregående mätning. Simona Mohamsson uppger att det är Liberalernas högsta notering sedan hon blev partiledare och kopplar uppgången till partiets arbete med att återvinna väljarnas förtroende. Socialdemokraterna får samtidigt 25,8 procent och oppositionens försprång minskar till 2,6 procentenheter. Förändringarna för både Liberalerna och Socialdemokraterna är statistiskt säkerställda. Sverigedemokraterna får 20,7 procent, en uppgång med 1,6 procentenheter, medan Moderaterna minskar med 1,1 procentenheter till 17,2 procent. Novus uppger också att förtroendet för Ebba Busch, Elisabeth Thand Ringqvist, Daniel Helldén, Amanda Lind och Simona Mohamsson ökade statistiskt säkerställt i augusti jämfört med juni.
Liberalernas ställning inför valet har blivit en central fråga inom Tidösamarbetet. Statsminister Ulf Kristersson säger att Moderaternas väljare inte bör stödrösta på Liberalerna utan att varje parti måste vinna stöd på egna meriter. Ulf Kristersson bedömer samtidigt att Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna kan vinna valet även utan Liberalerna och säger att han inte ser någon given rödgrön majoritet. Simona Mohamsson och Jimmie Åkesson har också mötts i en debatt efter flera veckors meningsutbyte. Simona Mohamsson säger att hon fortsatt tror på Tidösamarbetet och anser att partierna bör ägna mindre kraft åt interna konflikter. Jimmie Åkesson framhåller att partierna kan ha olika uppfattningar om vad som gynnar samarbetet.
Även relationen mellan Jimmie Åkesson och Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch har präglat valspurten. Jimmie Åkesson har kritiserat Ebba Busch för vad han beskrivit som närmanden till vänstersidan och efterfrågat ett offentligt besked om hennes stöd för ett fortsatt Tidöstyre. Ebba Busch har därefter upprepat att hon vill se ytterligare fyra år med den nuvarande borgerliga sidan och säger att Kristdemokraterna är beredda att rösta nej till Magdalena Andersson som statsminister även om det skulle leda fram till ett nyval. Ulf Kristersson uppger att han har fullt förtroende för Ebba Buschs avsikt att stödja ett fortsatt borgerligt regeringsalternativ.
Ebba Busch har samtidigt sagt att hon endast kan tänka sig att stödja Magdalena Andersson som statsminister vid krig, kris eller ett annat exceptionellt läge. Hon säger att Kristdemokraterna då är beredda att ta ansvar för Sverige, men avvisar ett mer omfattande samarbete med Socialdemokraterna, exempelvis om statsbudgeten. Enligt Ebba Busch kan partierna däremot komma överens i enskilda frågor. Efter Jimmie Åkessons kritik planerade hon också ett besök i Sölvesborg för att möta lokala Sverigedemokratiska väljare och bemöta frågor som Jimmie Åkesson hade rest.
Jimmie Åkesson räknar med att Sverigedemokraterna skulle kunna få omkring 12 till 14 ministerposter om Tidöpartierna vinner valet och ministerposterna fördelas ungefär proportionellt efter valresultatet. Han säger samtidigt att partiet inte nödvändigtvis behöver göra anspråk på samtliga platser och framhåller att vilka departement Sverigedemokraterna får ansvar för är viktigare än antalet ministrar. Migrationspolitiken är ett prioriterat område. Richard Jomshof har tidigare sagt att han skulle kunna tänka sig posten som demokratiminister, men Jimmie Åkesson säger att person- och ministerfrågorna får avgöras i kommande förhandlingar.
På den andra sidan av regeringsfrågan har Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson fortsatt att avstå från att ange vilka partier som kan ingå i en regering efter valet. Hon säger att Socialdemokraterna är beredda att samarbeta med samtliga svenska partier utom Sverigedemokraterna. När Magdalena Andersson får frågor om Vänsterpartiets möjlighet att ingå i en regering säger hon att Nooshi Dadgostar och partiet har en lång väg kvar. I en annan utfrågning säger Magdalena Andersson att hon är tveksam till om Nooshi Dadgostar skulle vara en bra minister. Hon säger även att hon inte vet om Ebba Busch skulle vara en bra minister och beskriver problemen inom Vänsterpartiet som för många och för systematiska för att endast betraktas som enstaka misstag.
Regeringen går samtidigt vidare med förslaget att kriminalisera deltagande och samröre med kriminella sammanslutningar. Beslutet om fortsatt beredning ska fattas vid mandatperiodens sista regeringssammanträde. Enligt regeringskällor är avsikten att skapa bättre möjligheter att ingripa mot ledande personer inom kriminella nätverk även när de inte själva utför exempelvis mord eller skjutningar. Personer med en central ledarroll ska enligt förslaget kunna dömas till livstids fängelse. Regeringens mål är att lagstiftningen ska börja gälla den 1 april 2027, efter en grundlagsändring som planeras träda i kraft den 1 januari samma år.
Socialdemokraterna har under valspurten presenterat flera reformförslag. Partiet går bland annat till val på ett tandvårdssystem där vuxna som mest ska betala tio procent av kostnaden för en behandling. Magdalena Andersson säger att människor ska kunna besöka tandläkaren utan att riskera mycket stora kostnader. Förslaget omfattar även återinförd avgiftsfri tandvård till och med 23 års ålder samt fler utbildningsplatser för tandläkare. Socialdemokraterna beräknar den samlade kostnaden till omkring sex miljarder kronor per år, inklusive utbildningssatsningen.
Socialdemokraterna presenterar även ett studentpaket med fem delar. Anders Ygeman och S-studenters förbundsordförande Elfva Barrio uppger att partiet vill säga nej till marknadshyror, bygga fler och billigare bostäder för unga, införa avgiftsfri tandvård för unga och erbjuda avgiftsfri kollektivtrafik för barn, unga och studenter under kvällar, helger och lov. Därutöver föreslås ett traineeprogram där statliga arbetsgivare ska erbjuda platser till nyexaminerade studenter. Bostadsdelen omfattar 10 000 ytterligare studentbostäder samt ett mål om att en större del av hyresbeståndet ska reserveras för unga.
Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson Teresa Carvalho har dessutom presenterat vallöften mot mäns våld mot kvinnor. Partiet vill bland annat skärpa straffen för grov kvinnofridskränkning och fördubbla prövotiden för män som döms för sexualbrott från två till fyra år. Socialdemokraterna vill också införa en samlad brottsofferlag. Teresa Carvalho säger att partiets målsättning är att stärka skyddet för kvinnor innan våld inträffar och kritiserar samtidigt regeringens hantering av skyddade boenden.
Moderaterna föreslår ett utvidgat tillträdesförbud för personer som uppträder allmänt hotfullt på offentliga platser. Partiet benämner åtgärden trygghetsskapande områdesförbud och vill ge polisen större möjligheter att ingripa mot hotfullt beteende på exempelvis gator och torg. Justitieminister Gunnar Strömmer beskriver förslaget som en möjlig vidareutveckling av reglerna om vistelseförbud och ordningslagen. Ett förbud föreslås kunna gälla i omkring 30 dagar.
Efter det dödliga skoldådet i Fagersta tillför regeringen ytterligare 100 miljoner kronor till skolornas säkerhetsarbete, utöver 300 miljoner kronor som redan avsatts. Beslutet ska fattas på torsdag och pengarna omfördelas från andra statsbidrag som regeringen bedömer inte kommer att utnyttjas fullt ut. Skolor ska kunna söka stödet för bland annat kameror, lås, dörrar, larmsystem och förstärkt skalskydd. Simona Mohamsson säger att många skolor nu ser över sina säkerhetsrutiner och att satsningen ska ge fler möjlighet att genomföra säkerhetsåtgärder. Under tisdagsmorgonen bjuder regeringen och Simona Mohamsson dessutom in myndigheter, fackförbund och andra organisationer till ett rundabordssamtal om skolsäkerhet på Regeringskansliet.
Centerpartiet tar samtidigt hjälp av den tidigare partiledaren Annie Lööf i slutskedet av valrörelsen. På lördag ska hon kampanja i Stockholms stad och län tillsammans med nuvarande partiledaren Elisabeth Thand Ringqvist. Partiet vill lyfta ett mittenalternativ utan inflytande från Sverigedemokraterna eller Vänsterpartiet, bland annat i kommuner som i dag styrs av borgerliga partier. Annie Lööf har gjort få politiska framträdanden sedan hon lämnade partiledarposten 2023 men beskrivs fortfarande som en stark profil bland Centerpartiets väljare.
I Örebro län försöker Örebropartiet under partiledaren Markus Allard nå riksdagen genom den särskilda valkretsregeln. Valmyndigheten klargör att ett parti som får minst 12 procent i en enskild riksdagsvalkrets, men mindre än fyra procent nationellt, endast deltar i fördelningen av de fasta mandaten i den aktuella valkretsen. En Novusmätning om regionvalet ger Örebropartiet 15,1 procent, jämfört med 4,5 procent i regionvalet 2022. Markus Allard betonar att siffran gäller regionvalet och att partiet måste nå minst 12 procent i själva riksdagsvalet i Örebro län för att valkretsregeln ska kunna få betydelse. Novus opinionsexpert Hjalmar Strid varnar också för att dra slutsatsen att regionstödet automatiskt motsvarar stöd i riksdagsvalet. Undersökningen omfattar 1 088 personer i Örebro län.
Vänsterpartiets kandidat Abdi Omari Mohamed har lämnat sin kandidatur till Stockholms kommunfullmäktige efter uppgifter om antisemitiskt innehåll som han delat på Facebook. Bland materialet fanns en antisemitisk karikatyr. August Flensburg, distriktsordförande för Vänsterpartiet Storstockholm, uppger att antisemitism inte har någon plats i partiet och att Abdi Omari Mohamed efter det publicerade innehållet har lämnat sitt uppdrag och inte längre kandiderar i valet. Tidigare under sommaren ströks 25 Vänsterpartikandidater i landet från listor till kommun- och regionval efter uppgifter om antisemitism och hyllningar av terrororganisationer.
Även Socialdemokraterna har tidigare under augusti förlorat en kandidat i Stockholm. Stuart Ward lämnade sin kandidatur efter uppgifter om uttalanden där han bland annat påstått att Israel hjärntvättar politiker och att den israeliska militären låg bakom Hamas terrorattack den 7 oktober. Moderaternas oppositionsborgarråd och gruppledare i Stockholms stad, Christofer Fjellner, har reagerat kraftigt på fallen och ifrågasätter hur partierna hanterar kandidater med antisemitiska uttalanden.
Analys
Förklaring:
Artikeln är skriven med ett överlag sakligt och neutralt språk där fakta, mätningar och politiska uttalanden återges med tydliga källhänvisningar som anges efter varje påstående. Eventuella hårda eller laddade uttryck är tydligt tillskrivna olika källor, såsom politiker, partiföreträdare eller myndigheter, vilket inte räknas som journalistens egna värderingar. Artikeln undviker förstärkningar, förminskningar, egna slutsatser eller spekulationer från journalistens sida. Vissa formuleringar som exempelvis "beskrivs fortfarande som en stark profil" kan uppfattas som något värderande, men här är sammanhanget faktabaserat och utan laddning. Sammantaget finns endast mycket små inslag som möjligen kan tolkas som icke helt neutrala, men dessa är marginella och påverkar inte helheten betydligt. Därför ges en mycket hög poäng på 95.
Förklaring:
Artikeln är övervägande mittställd genom att beskriva valrörelsens olika aktörer och förslag utan att ge tydlig fördel för vänster eller höger. Tonvikten på borgerliga partiers interna dynamik, lagstiftningsförslag om brottsbekämpning, och socialdemokraternas reformpaket visar balans mellan höger och vänster, med något starkare perspektiv från mitten till höger. Negativa inslag kopplade till vänstern och betoningen på lag och ordning gör dock att artikeln inte lutar åt vänster.
Rubrik och framing:
Artikeln skapar en bild av en intensiv och konkurrenspräglad valspurt där borgerliga partier och Socialdemokraterna framställs som huvudaktörer. Främsta problemen kopplas till interna samarbetssvårigheter inom högerblocket och etikproblem inom vänstern. Lösningar betonas i lagstiftningsförslag och reformer från både höger och vänster.
Språk och ton:
Artikeln använder neutralt och beskrivande språk utan tydliga värdeladdningar, men ger utrymme för positiva framställningar av borgerliga partier som snarare betonas i samband med strategiska beslut och ledarskap. Socialdemokraternas reformförslag presenteras utan kritik eller ifrågasättande. Kritiken mot vänsterpartikandidaternas antisemitism ges tydlig plats.
Källbalans:
Flera partiledare, myndigheter (Valmyndigheten) och experter får utrymme, framförallt från borgerliga partier och Socialdemokraterna. Vänstern representeras mest genom negativa inslag relaterade till antisemitism. Saknas tydliga vänsterkällor som framhäver deras politiska agenda. Källorna är tyngst från mitten-höger och några kritiska röster mot vänsterpartiet.
Utelämnanden och kontext:
Avisar djupare diskussion om vänsterpolitiska reformer och sociala frågor bortom negativ etik. Artikelns fokus på lag och ordning samt valstrategiska frågor innebär att frågor om jämlikhet och statlig omfördelning inte får stort utrymme. Alternativa perspektiv från vänstersidan som visar på strukturkritik eller positiva aspekter av offentliga satsningar saknas.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Över 7 000 ungdomar fick fel besked om EU-kort
Fler än 7 000 ungdomar fick förra veckan ett felaktigt mejl från Myndigheten för ungdoms-...

Ny misstänkt i mordutredning kopplad till 16-åring
Utredningen om förberedelse till mord i Stockholmsområdet omfattar nu ytterligare en misstänkt person. Uppgiften framgår...

Migrationspolitiken hårdnar trots historiskt låga asyltal
Antalet asylsökande i Sverige väntas under 2026 bli det lägsta sedan jämförbar statistik började föras...

Migrationen splittrar partierna inför riksdagsvalet
Partiernas migrationspolitik inför valet rymmer stora skillnader i frågor om asyl, uppehållstillstånd, arbetskraftsinvandring och integration....
