Ryssland riktar underrättelse mot Sveriges stöd till Ukraina

Ryssland bedriver underrättelseinhämtning mot Sveriges militära stöd till Ukraina, svensk försvarsindustri och svenska försvarsinstallationer, uppger försvarsminister Pål Jonson. Han beskriver även transporter och svensk försvarsplanering som områden som är intressanta för rysk underrättelsetjänst. Enligt Pål Jonson har den ryska inhämtningen ökat på bred front och svenska myndigheter följer både ryska medborgare och personer från andra länder som kan agera i Sverige.

Säkerhetspolisen meddelade den 10 augusti 2026 att myndigheten hade kartlagt och agerat mot en rysk underrättelseoperation som under längre tid planerats och styrts av den ryska utrikesunderrättelsetjänsten SVR. Operationen hade bland annat som mål att samla information om svenskt beslutsfattande. I Säkerhetspolisens lägesbild för 2025–2026 bedöms Ryssland fortsatt vara det största säkerhetshotet mot Sverige. Myndigheten bedömer också att det finns ett ryskt sabotagehot som främst är riktat mot västländernas stöd till Ukraina.

Försvarsmaktens logistikförband FMLOG ansvarar för transporterna av militär materiel som Sverige donerar till Ukraina. Förbandets stab och förbandschef finns i Stockholm, medan verksamheten är spridd över landet, främst där Försvarsmakten har annan verksamhet. FMLOG stödjer förband, skolor och centrum inom hela Försvarsmakten och bidrar även med logistikförband till internationella insatser.

Sedan det första svenska stödet efter Rysslands fullskaliga invasion 2022 har fler än 100 transportoperationer genomförts. Transportkedjorna omfattas av mycket hög sekretess eftersom det finns en oro för ryska sabotageförsök. Endast ett begränsat antal personer inom verksamheten har insyn i hela transportkedjan. Materielen transporteras med bland annat tåg, lastbil och flyg till olika logistiska knutpunkter nära Ukraina, varefter Ukraina ansvarar för den fortsatta transporten. Uppdragen skyddas ofta av enheter från Försvarsmaktens specialförband.

Pål Jonson uppger att Försvarsmakten har ett kvalificerat säkerhetsskyddsarbete kring transporterna men vill inte lämna detaljer om vilka vägar som används eller hur operationerna genomförs. Han säger att målsättningen är att göra Sverige så svårt som möjligt att utsätta för rysk underrättelseverksamhet och beskriver Ryssland som ett reellt hot mot Sverige och landets allierade i det försämrade säkerhetsläget.

Det svenska Ukrainastödet fortsätter samtidigt. Regeringen meddelade den 27 augusti 2026 att Försvarsmakten fått i uppdrag att betala ut drygt 270 miljoner kronor till internationella initiativ för Ukrainas försvar, huvudsakligen med inriktning på luftförsvar. Av beloppet går 14 miljoner dollar, omkring 133 miljoner kronor, till Natos initiativ Prioritised Ukraine Requirements List. Regeringen uppgav att Sverige efter bidraget sammanlagt har lämnat 552 miljoner dollar till initiativet.

Hotbilden har aktualiserats efter sabotageförsöket mot ett ukrainskt fraktflygplan på flygplatsen Leipzig/Halle i Tyskland natten mellan den 4 och 5 augusti. Statsminister Ulf Kristersson meddelade på tisdagskvällen att Rysslands ambassadör i Stockholm ska kallas upp för att ta emot en svensk protest efter att den tyska regeringen pekat ut Ryssland som ansvarigt för händelsen.

Vid incidenten kraschade en sprängladdad drönare in i flygplanets vinge nära bränsletankarna. Laddningen exploderade inte eftersom tändmekanismen inte fungerade. Drönaren innehöll närmare 800 gram av det militära sprängämnet Semtex. Tysk polis misstänker att sammanlagt tre drönare kan ha varit inblandade. Ett startande DHL-flygplan kolliderade också med ett okänt föremål som misstänks ha varit ytterligare en drönare.

Den tyska federala åklagarmyndigheten övertog utredningen den 6 augusti på grund av ärendets särskilda betydelse. Utredningen gäller misstankar om försök att orsaka en sprängämnesexplosion och farligt ingripande i flygtrafiken. Åklagarmyndigheten har beskrivit händelsen som ett allvarligt angrepp mot Tysklands transport- och logistikinfrastruktur och gett Bundeskriminalamt i uppdrag att genomföra polisutredningen.

Tysklands inrikesminister Alexander Dobrindt uppgav den 1 september att drönarens konstruktion, komponenter, sprängämne och tändanordning hade egenskaper som tyska myndigheter känner igen från andra ryska hybridoperationer. Han uppgav också att underrättelseinformation pekade på personer som agerat för ryska statliga aktörer. Rysslands ambassad i Tyskland avvisade samma dag anklagelserna om ryskt ansvar och beskrev de tyska motåtgärderna som en kraftig upptrappning av relationerna mellan Ryssland och Tyskland.

Tysklands utrikesminister Johann Wadephul har meddelat att det ryska konsulatet i Bonn ska stängas den 18 september och att det ryska kulturcentret Russian House i Berlin också ska stängas som en del av Tysklands svar på Leipzig/Halle-händelsen. Natos generalsekreterare Mark Rutte meddelade efter det tyska utpekandet att Nato står i full solidaritet med Tyskland efter det han beskrev som den ryska hybridattacken i Leipzig.

Flygplatsen Leipzig/Halle är ett centralt nav för Natos militära leveranser till Ukraina. Logistiken kring Natoländernas stöd hör till de verksamheter som Ryssland lägger stora resurser på att kartlägga. EU:s ministerråd slog i mars 2026 fast att ryska hybridkampanjer bland annat syftar till att undergräva stödet till Ukraina och landets försvarsförmåga. Rådet fördömde då sabotage, cyberangrepp och andra hybridaktiviteter riktade mot EU-länder och deras partner.

Säkerhetspolisen följer samtidigt den minskande grupp ryska underrättelseofficerare som finns kvar vid Rysslands ambassad i Stockholm och arbetar även med att identifiera så kallade illegalister, personer som kan leva under falsk identitet och aktiveras för särskilda underrättelse- eller sabotageuppdrag. Bland avslöjade illegalister i Europa under senare tid har flera varit utsända spioner som använt falska identiteter.