Räfst anmäler Ulf Kristersson för brott mot mänskligheten

Föreningen Räfst har anmält statsminister Ulf Kristersson till Nationella operativa avdelningen, Noa, och vill att hans klimatpolitik utreds som misstänkt brott mot mänskligheten. Föreningen hävdar att Kristersson medvetet har fattat beslut som ökar Sveriges växthusgasutsläpp trots kunskap om den globala uppvärmningens konsekvenser för bland annat barn, äldre, sjuka och människor i fattigdom.

Polismyndighetens grupp för utredning av krigsbrott tar emot anmälningar och tips om bland annat misstänkta brott mot mänskligheten och arbetar nära specialiserade åklagare vid Internationella åklagarkammaren. Enligt lagen om straff för vissa internationella brott krävs att en gärning utgör eller ingår som ett led i ett omfattande eller systematiskt angrepp mot en grupp civila för att kunna bedömas som brott mot mänskligheten. Riksdagen beslutade 2014 att sådana brott inte ska kunna preskriberas och att svenska domstolar under vissa förutsättningar kan pröva internationella brott oavsett var de har begåtts och av vem.

Räfst hänvisar i sin anmälan till underlag från Klimatpolitiska rådet och Naturvårdsverket, som föreningen uppger att statsministern haft tillgång till. Klimatpolitiska rådets rapport för 2026 presenterades den 19 mars och innehåller rådets samlade bedömning av regeringens politik i förhållande till klimatmålen samt rekommendationer inför nästa mandatperiod. Rådet beräknar att regeringens politik ökar Sveriges förväntade ackumulerade utsläpp med 40 miljoner ton koldioxid fram till 2045 och att det sammanlagda gapet till nettonollmålet uppgår till 200 miljoner ton.

Naturvårdsverket anger att Sveriges långsiktiga klimatmål innebär nettonollutsläpp senast 2045 och att de territoriella utsläppen av växthusgaser då ska vara minst 85 procent lägre än 1990. Myndigheten har samtidigt bedömt att nettonollmålet inte nås med de styrmedel som var beslutade och beräknade i en uppföljning gapet till 2045-målet till omkring 19 miljoner ton när beslutade kompletterande åtgärder räknades in.

Ulf Kristersson sade i riksdagen den 16 april 2026 att regeringens prognos visade lägre utsläpp 2026 än 2022 och lyfte elektrifiering och fossilfri energi som centrala delar av regeringens klimatpolitik. Socialdemokraternas klimatpolitiska talesperson Åsa Westlund meddelade den 10 april att partiet KU-anmält Kristersson efter hans uttalanden om utsläppsutvecklingen. Bakgrunden var att Naturvårdsverkets reviderade siffror enligt Socialdemokraterna gjorde det omöjligt att slå fast att utsläppen 2026 skulle bli lägre än 2022.

Cecilia Fektenberg från Räfst anser att Kristersson, genom beslut som föreningen beskriver som en nedmontering av klimatpolitiken, har accepterat dödsfall bland särskilt utsatta grupper som en konsekvens av den globala uppvärmningen. Viktor Jonsson, talesperson för Räfst och medanmälare, beskriver agerandet som systematiskt och menar att det förvärrar klimatkrisen. Klimataktivistfonden Karl-Bertil Jonsson uppgav 2025 att Viktor Jonsson varit aktiv i Extinction Rebellion sedan 2019, även engagerat sig i Återställ Våtmarker och senare arbetat med bland annat Räfst och det så kallade Rosamålet. I maj 2026 uppgav Viktor Jonsson att han var juridisk företrädare för en grupp klimataktivister som genom grupptalan stämt svenska staten med hänvisning till demonstrationsfriheten.

Räfst hänvisar också till Ulf Kristerssons tidigare arbete som marknadschef på Timbro och menar att tankesmedjans historiska finansiering stärker föreningens påstående om uppsåt. En dokumentgranskning från 2024 visade att Timbro under 1990-talet tog emot hundratusentals kronor via Atlas Network och att materialet innehöll bland annat checkar, fax och intern korrespondens om finansiering från Exxon Mobil. Uppgifterna om finansieringen ingår i det underlag som Räfst använder för sitt påstående om Kristerssons kopplingar till fossilindustrin.