14-åringar kan nu dömas till fängelse

Sverige har infört en särskild straffbarhetsålder på 14 år för vissa mycket allvarliga brott. Reglerna gäller brott där minimistraffet är minst fyra års fängelse, bland annat mord, grov våldtäkt, människorov och grovt vapenbrott. Lagändringen är tidsbegränsad till fem år.

Även försök, förberedelse och stämpling till sådana brott omfattas, liksom medverkan. Brott med lägre minimistraff faller däremot utanför regleringen. En 14-åring som exempelvis begår våldtäkt av normalgraden kan därför fortfarande inte dömas till straff för brottet.

Regeringen föreslog först att straffbarhetsåldern skulle sänkas till 13 år, men ändrade förslaget till 14 år i juni efter att det tidigare upplägget saknat stöd i riksdagen. Den extrainkallade riksdagen antog lagen i augusti med stöd från Tidöpartierna och Socialdemokraterna. Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet röstade nej.

Samtidigt har ungdomsreduktionen för personer under 18 år minskats kraftigt. Det högsta möjliga fängelsestraffet för brott som begåtts före 18 års ålder har dessutom höjts från 14 till 18 år. Sluten ungdomsvård avskaffades den 1 juli 2026 och ersattes, enligt Åklagarmyndigheten, av fängelse på särskilda avdelningar inom Kriminalvården för barn och unga som döms till en frihetsberövande påföljd.

Bakgrunden är en kraftig ökning av grov brottslighet bland barn under 15 år. Åklagarmyndighetens statistik visar att 173 personer under 15 år var misstänkta för inblandning i mord eller planering av mord under 2025. År 2019 var motsvarande antal 12.

Under 2025 väcktes bevistalan mot 88 barn. I 64 av fallen gällde misstankarna inblandning i mord. En bevistalan innebär att domstolen prövar skuldfrågan utan att döma ut straff. Kammaråklagare Maria Franzén vid Åklagarmyndigheten uppger att barnet har rätt till juridiskt biträde och att domen kan överklagas till hovrätten på samma sätt som en brottmålsdom. Från den 10 september 2026 registreras domar efter bevistalan även i belastningsregistret.

Förslaget om en sänkt straffbarhetsålder har mött omfattande kritik från remissinstanser. Lagrådet avstyrkte förslaget om 13 år, och en stor majoritet av remissinstanserna motsatte sig även en sänkning till 14 år. Lagrådet bedömde att förändringen inte kunde antas minska ungdomsbrottsligheten eller få någon betydande effekt på samhällsskyddet.

Lagrådet återgav också invändningar från bland andra Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten om en risk för att den allvarliga ungdomsbrottsligheten flyttas längre ned i åldrarna och utförs av yngre barn. I ett yttrande om närliggande regler för tvångsmedel mot barn konstaterade Lagrådet dessutom att den sänkta straffbarhetsåldern påverkar möjligheten att använda hemliga och preventiva tvångsmedel och efterlyste en mer samlad konsekvensanalys av de samtidiga lagändringarna.

Regeringen anser att förändringen behövs för att stärka samhällsskyddet, ge brottsoffer upprättelse och ge barn bättre förutsättningar att lämna en kriminell bana. Sveriges advokatsamfunds generalsekreterare Mia Edwall Insulander uppgav efter ändringen från 13 till 14 år att samfundet fortfarande anser att den tidigare straffbarhetsåldern på 15 år bör behållas. Hon hänvisade bland annat till erfarenheterna från Danmarks tidigare tvååriga sänkning till 14 år.

Brottsförebyggande rådet har fått i uppdrag av regeringen att följa den nya regleringen. Myndigheten ska bland annat kartlägga vilka barn som utreds och döms samt analysera effekterna på brottsligheten och de berörda barnen. Uppföljningen ska omfatta arbetet hos bland andra Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, domstolarna, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse, hälso- och sjukvården och socialnämnderna. Erfarenheter från barn som själva berörts av regleringen ska också samlas in. Slutredovisningen ska lämnas senast den 1 mars 2029.