Putins dumaval hålls utan OSSE-observatörer

Ryssland håller val till statsdumans 450 mandat den 18–20 september. Den centrala valkommissionen beslutade den 17 juni att omröstningen skulle pågå i tre dagar. Valet omfattar även elektronisk röstning, samtidigt som elva regioner väljer guvernörer och 39 regioner röstar fram regionala parlament.

OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter, ODIHR, meddelade den 6 augusti att Ryssland inte hade bjudit in organisationens observatörer. ODIHR beskrev frånvaron av en inbjudan som oförenlig med Rysslands åtaganden enligt Köpenhamnsdokumentet från 1990.

Statsvetaren och Rysslandsforskaren Regina Smyth, professor vid Indiana University i USA och gästforskare i Uppsala, beskriver valet som hårt kontrollerat av Kreml. Partier och kandidater som bedriver faktisk opposition har enligt henne trängts undan genom juridiska åtgärder, fängslats, exil och andra former av repression. De oppositionspartier som fortfarande tillåts delta håller sig i huvudsak inom det politiska systemets ramar och motsätter sig inte invasionskriget i Ukraina.

Partiet Jabloko har samtidigt fått sin federala kandidatlista struken. Partiet uppgav den 29 juli att den centrala valkommissionen först hade godkänt 269 kandidater på den federala listan och 135 kandidater i enmansvalkretsar. Rysslands högsta domstol avslog den 17 augusti partiets överklagande efter en talan från partiet Rodina. Jablokos ordförande är Nikolaj Rybakov.

Beslutet innebar dock inte att Jabloko helt uteslöts från valet. Partiet meddelade den 27 augusti att kandidater fortfarande deltog i 125 av statsduman 225 enmansvalkretsar. Den 24-åriga Polina Lermant kandiderade fortfarande i Moskva på en uttalat krigskritisk plattform. Efter domstolsbeslutet tog den centrala valkommissionen den 18 augusti bort Jablokos tilldelade nummer 2 från den federala valsedeln, medan de andra partiernas nummer behölls.

Regina Smyth bedömer att Kreml från början såg Jabloko som ett möjligt kontrollerat alternativ för väljare som motsätter sig kriget. Enligt hennes bedömning förändrades situationen när intresset för partiet ökade. Hon pekar samtidigt på flera tecken på att årets valrörelse skiljer sig från tidigare val, bland annat att Kreml har hållit en lägre offentlig profil och inte genomfört samma typ av ekonomiska utbetalningar till exempelvis pensionärer, poliser och militärveteraner.

Smyth säger att frånvaron av sådana utbetalningar kan bero på antingen minskat förtroende för de egna anhängarna eller på ekonomiska begränsningar. Hon bedömer också att Vladimir Putin har använt de intensifierade ryska angreppen mot Kiev som en del av den inrikespolitiska kommunikationen inför valet.

Vladimir Putin sade i ett tv-sänt tal den 16 september att deltagandet i valet skulle vara ett gemensamt bidrag till Rysslands seger. Han beskrev samtidigt röstandet som ett svar till aktörer som han anklagade för att vilja försvaga landet.

Närmare 200 kandidater i valet har bakgrund som veteraner från kriget i Ukraina. Kreml har samtidigt aktivt lyft fram krigsveteraner i den politiska rekryteringen.

Levada Center uppgav i sin augustimätning 2026 att 76 procent av de tillfrågade godkände Vladimir Putins arbete som president och att 18 procent inte gjorde det. I en separat mätning samma månad uppgav omkring sex av tio tillfrågade att de förespråkade en övergång till fredsförhandlingar om Ukraina, medan ungefär en tredjedel ville fortsätta de militära operationerna.

Regina Smyth framhåller att politiskt motstånd i Ryssland även har tagit andra former än stöd till oppositionspartier. Vid presidentvalet 2024 uppmanades väljare exempelvis att infinna sig vid vallokalerna vid en bestämd tid för att skapa köer som en gemensam protestmarkering.

Hon bedömer att det utdragna kriget, det ekonomiska läget och förväntningar på en ny mobilisering efter valet gör det svårare för Vladimir Putin att använda ett officiellt valresultat som bevis för att landets utveckling går i önskad riktning. Smyth säger samtidigt att regimen löpande anpassar både sin politik och graden av förtryck utifrån hur den bedömer samhällsläget.

Statsduman väljs vart femte år. Hälften av de 450 mandaten fördelas proportionellt genom partilistor och den andra hälften genom enmansvalkretsar. I det officiella resultatet 2021 fick Enade Ryssland 49,8 procent av rösterna och 324 mandat, bland annat genom ett stort antal segrar i enmansvalkretsarna. Rysslands konstitution föreskriver en maktdelning mellan presidenten och regeringen, parlamentet och rättsväsendet, men i praktiken är den politiska makten starkt koncentrerad till presidentämbetet och Vladimir Putins parti Enade Ryssland.