Protesterna lamslår studierna – Evelina Östberg överväger att lämna Paris

Den svenska studenten Evelina Östberg, 30, har fått sin utbytestermin i Paris kraftigt förändrad av protesterna i Frankrike. Undervisningen vid Université Paris-Est Créteil har flyttats till digitala plattformar och tentor har ställts in eller skjutits upp. Situationen har fått henne att överväga att återvända till Sverige.

Evelina Östberg flyttade från Malmö till den franska huvudstaden i september för att studera ekonomi. Universitetet ligger i förorten Créteil, där studenter blockerade ingångarna från den 6 oktober. Under blockaden kunde studenterna inte komma in i byggnaderna och all undervisning genomfördes på distans.

Université Paris-Est Créteil meddelade den 13 oktober att samtliga campus skulle öppna igen onsdagen den 14 oktober klockan 07.00. Universitetets besked kom efter en period av omfattande störningar, men det framgår inte om undervisningen därefter återgick helt till det normala.

Proteströrelsen hade då redan spridits över stora delar av Frankrike. Euronews rapporterade den 5 oktober att protesterna inleddes den 17 september vid en skola i Créteil, där elever och lärare krävde mer personal och större resurser. Filmer som spreds genom sociala medier bidrog till att demonstrationerna utvecklades till en nationell rörelse.

Studentorganisationen Union Étudiante meddelade den 1 oktober att fler än 30 universitet och 640 gymnasieskolor blockerades runt om i landet. Organisationen jämförde omfattningen med de första stora protesterna mot pensionsreformen 2023, då sju universitet och 200 gymnasieskolor blockerades.

Vid Evelina Östbergs universitet hade demonstranter satt upp skyltar med budskap om ilska och att andra skulle dras med i förstörelsen. Under blockaden saknade hon besked om när universitetets lokaler skulle bli tillgängliga igen.

Även hennes examinationer påverkades. En tenta som hon planerade att genomföra på distans med anknytning till Gävle blev osäker. Hon visste inte om hon skulle behöva resa tillbaka till Sverige för att skriva provet på plats.

Frankrikes utbildningsministerium redovisade den 13 oktober att 214 gymnasieskolor var stängda eller påverkade av störningar. Den 6 oktober hade motsvarande antal varit 800. Ministeriet för högre utbildning angav samtidigt att 35 procent av landets högre utbildningsinstitutioner påverkades, medan studentorganisationernas uppgifter visade på mer omfattande störningar.

Oroligheterna har också satt tydliga spår i centrala Paris. Efter att vänner uppmanat Evelina Östberg att stanna inomhus under en lördag reste hon dagen därpå in till stadskärnan för att besöka en secondhandbutik. Där möttes hon av krossade skyltfönster, skadade butiker, utbrända cyklar och sprejfärg på flera platser.

Många affärer hade stängt trots att de normalt höll öppet på söndagar. Andra hade täckt sina fönster med skyddsskivor. Några butiksägare hade lämnat kassorna öppna för att visa att det inte fanns några kontanter kvar.

Den 17 oktober samlade protesterna stora folkmassor i Frankrike. Inrikesminister Laurent Nuñez redovisade omkring 550 000 deltagare vid 110 demonstrationer. Arrangörerna, däribland fackförbundet CGT och studentorganisationer, uppskattade i stället antalet deltagare till omkring 800 000.

Laurent Nuñez meddelade även att omkring 400 personer hade gripits under demonstrationsdagen. Reuters rapporterade samtidigt att fler än 150 poliser hade skadats under oroligheterna.

Premiärminister Sébastien Lecornu fördömde våldsamheterna den 17 oktober och meddelade att regeringen inte skulle ge efter för våldsamma grupper. Redan den 3 oktober hade Paris polischef Patrice Faure uppmanat demonstranter att använda fredliga protestmetoder. Han framhöll också föräldrarnas ansvar för att minderåriga inte skulle dras in i våldsamheter.

Efter att en 15-åring skadats allvarligt meddelade inrikesminister Laurent Nuñez den 17 oktober att användningen av en viss typ av chockgranat hade stoppats vid gymnasieprotester. Begränsningen gällde dock inte samtliga demonstrationer i Frankrike.

Protesternas krav har samtidigt breddats. Fackförbundet CGT förklarade den 17 oktober sitt stöd för demonstrationerna och krävde högre löner och pensioner, lägre priser samt skydd för offentliga tjänster. Kraven framfördes vid sidan av studenternas tidigare krav på bättre förhållanden inom utbildningen.

Den 19 oktober blockerade studenter vid École du Louvre ingångarna till Louvren i Paris. Museet tvingades hålla stängt för besökare. Studenterna krävde ökade ekonomiska resurser till utbildning och kultur och uttryckte stöd för de protesterande gymnasieeleverna.

För Evelina Östberg har den utdragna situationen skapat osäkerhet kring resten av utbytesterminen. Hon beskriver hur ovissheten om studierna och utvecklingen i Paris börjat påverka hennes psykiska välbefinnande.

Hon hade valt att studera utomlands för att få uppleva både det sociala livet och den franska kulturen. När undervisningen enbart sker digitalt försvinner mycket av det hon hade planerat att få ut av vistelsen.

Om störningarna fortsätter fram till jul överväger hon därför att återvända till Sverige och fortsätta studierna därifrån.

Evelina Östberg skiljer samtidigt mellan rätten att demonstrera och våldet som förekommit under protesterna. Hon anser att människor ska kunna protestera, men tar avstånd från kravaller och förstörelse.

Inför kommande demonstrationer, där bland annat gymnasieelever och Gula västarna planerar att delta, har hon beslutat att hålla sig hemma under lördagen. Bland hennes vänner finns en oro för att nästa protestvåg kan bli mer omfattande och våldsam än den tidigare.

Har den här konversationen varit till hjälp hittills?