Postnord kräver 35 kronor för fem kronor i saknat porto

Ett brev från Postnord har väckt irritation hos Per Hagklint i Djursholm. Företaget vill att hans familj betalar 35 kronor för en försändelse där avsändaren har frankerat fem kronor för lite. Betalningen är frivillig, men omfattar både det saknade portot och en särskild avgift.

I brevet, som kom för några dagar sedan och är adresserat till hela familjen Hagklint, framgår att avsändaren har betalat 17 kronor i porto. Postnord har bedömt att rätt belopp är 22 kronor. Eftersom försändelsen saknar uppgifter om avsändaren har företaget vänt sig till mottagaren med en betalningsuppmaning.

Utöver mellanskillnaden på fem kronor tillkommer en eftertaxeringsavgift på 30 kronor inklusive moms. Familjen ombeds därmed sätta in sammanlagt 35 kronor på ett angivet bankgirokonto.

Per Hagklint är starkt kritisk till förfarandet och anser att det är orimligt att mottagaren ska behöva betala för någon annans felaktiga frankering. Han jämför den formella utformningen av betalningsuppmaningen med ett meddelande från en skattemyndighet och har bestämt sig för att inte betala.

Varken han eller hans hustru har beställt någon försändelse eller fått besked från någon som skickat ett brev. Paret misstänker däremot att det kan röra sig om ett kort efter en begravning som hustrun nyligen deltog i. Den avlidna var hustru till en bekant, och Per Hagklint berättar att det förekommer att man skickar kort till varandra efter sådana tillfällen.

Portot för vanliga inrikesbrev höjdes från 18 till 22 kronor den 1 januari 2025, meddelade Postnord. Priset har därefter varit oförändrat under 2026. Samtidigt kostade företagets julfrimärken från 2025 17 kronor styck. Äldre julfrimärken med angiven valör behåller sitt tryckta värde, men utanför julperioden måste avsändaren komplettera frankeringen om värdet understiger det ordinarie portot.

Postnord förklarar genom sin presstjänst att betalningsuppmaningen inte är ett krav. Mottagaren behöver inte betala för att få brevet, och företaget beskriver förfarandet som en möjlighet att frivilligt ersätta det portot som saknas.

Företaget framhåller samtidigt att det inte finns någon skyldighet att distribuera försändelser som har för lågt porto. Hanteringen utgår från att både avsändaren och mottagaren vill att brevet ska nå fram. Postnord uppger också att en förhållandevis stor andel av mottagarna väljer att betala.

Reglerna ger postoperatörerna utrymme att själva bestämma hur otillräckligt frankerade brev ska behandlas. I regeringens proposition till den nya postlagen 2010 klargjordes att operatörerna kan välja mellan att dela ut brevet, erbjuda mottagaren att betala eller skicka tillbaka försändelsen till avsändaren. Det finns inget lagkrav på att mottagaren måste erbjudas möjlighet att lösa ut brevet.

Postnords prislista för 2026 skiljer dessutom mellan avgifter för avsändare och mottagare. När mottagaren debiteras är eftertaxeringsavgiften 30 kronor, medan motsvarande avgift för avsändaren uppgår till 55 kronor.

Konsumentverket rekommenderar att den som skickar brev alltid anger sin adress på kuvertets baksida. Det minskar risken för att mottagaren får en betalningsuppmaning vid otillräckligt porto. Myndigheten påpekar också att portokostnaden bestäms av försändelsens vikt och destination.

Brev som inte kan levereras eller har otillräcklig frankering kan i vissa situationer hamna hos Post- och telestyrelsens enhet för saknade brev. Myndigheten har möjlighet att öppna sådana försändelser för att identifiera avsändaren. Brev som inte kan återlämnas förvaras under två månader.

Postnord uppger att avsikten med eftertaxeringen inte är att skapa intäkter, utan att kunna dela ut brev även när avsändaren har betalat för lite. Förfarandet kräver extra hantering från företagets sida. Om avsändare systematiskt använder otillräckligt porto tillämpar Postnord andra rutiner.

Hanteringen sker samtidigt på en brevmarknad där volymerna fortsätter att minska. Post- och telestyrelsen redovisade omkring 964 miljoner distribuerade brevförsändelser i Sverige under 2025, vilket var åtta procent färre än föregående år. För traditionella brev var minskningen nio procent.

I sin marknadsrapport för 2026 konstaterade Post- och telestyrelsen att Postnord under 2025 hade mellan 70 och 75 procent av marknaden för traditionella brev. Den största konkurrenten Citymail stod för mellan 25 och 30 procent.

För Per Hagklint förändrar Postnords förklaring inte inställningen till betalningsuppmaningen. Han anser att avgiften är orimlig och tänker inte betala de 35 kronorna.