Polisen varnar för id-handlingar vid rekrytering av barn

Kriminella nätverk efterfrågar ofta bilder på barns och ungdomars pass eller nationella id-kort när de rekryterar unga till brott. Polismyndigheten uppger att en stor del av rekryteringen sker digitalt och att kontakten efter rekryteringen ofta fortsätter i krypterade meddelandetjänster som Signal. Vårdnadshavare ansvarar för barnets id-handlingar och uppmanas att förvara dem säkert.

Polismyndigheten beskriver efterfrågan på id-handlingar som en del av en gröningsprocess där kriminella försöker kontrollera att personen bakom en digital kontakt verkligen är en ungdom och inte exempelvis polis. Personuppgifterna kan också ge de kriminella ett övertag och senare användas för att hota barnet eller familjen om barnet försöker dra sig ur ett kriminellt uppdrag. Pass kan dessutom vara centrala när unga rekryteras för att begå brott utomlands.

Alexander Wallenius, operativ koordinator vid polisens nationella driftcenter, uppger att ett barn som vill ha sitt pass utan att kunna förklara varför kan visa ett varningstecken som bör följas upp med fler frågor. Han framhåller samtidigt att syftet inte är att hindra ungdomar från att använda id-handlingar i vanliga situationer, exempelvis vid resor eller köp där legitimation krävs, utan att öka kunskapen om riskerna med att personuppgifter hamnar hos kriminella.

Polismyndigheten uppger även att kriminella kan förse barn med särskilda mobiltelefoner som har extra säkra operativsystem. Myndigheten rekommenderar vårdnadshavare att kontakta polisen om ett barn plötsligt har en okänd telefon. Brottsförebyggande rådet uppger samtidigt att barn mellan 12 och 15 år ofta rekryteras av unga mellan 15 och 20 år och att processen i vissa fall kan gå på mindre än ett dygn.

Europol uppger att minderåriga, utifrån uppgifter i brottsutredningar, förekommer i mer än 70 procent av de studerade kriminella marknaderna. Sociala medier används enligt Europol för rekrytering till uppgifter som sträcker sig från narkotikatransporter till grova våldsbrott.

Riksdagen beslutade den 17 juni 2026 om en ny lag om avlägsnande av rekryteringsinnehåll online. Lagen ger en behörig myndighet möjlighet att kräva att en plattform tar bort eller blockerar sådant innehåll så snart som möjligt och senast inom en timme. Reglerna började gälla den 15 juli 2026.

Socialstyrelsen uppgav den 8 juni 2026 att det nationella Bob-uppdraget förlängs. Arbetet ska enligt Socialstyrelsen utvecklas genom bland annat förbättrad kartläggning av barn och unga med riskfaktorer, gemensamma lägesbilder och ökad informationsdelning mellan berörda aktörer. Skolverket uppger att rektorer i myndighetens underlag särskilt har lyft systematisk uppföljning av skolfrånvaro, tidig kontakt med vårdnadshavare och uppmärksamhet på tidiga varningssignaler som åtgärder mot rekrytering till kriminella nätverk.

Regeringen uppger att Brottsförebyggande rådet och Totalförsvarets forskningsinstitut har fått i uppdrag att kartlägga hur kriminella nätverk rekryterar och påverkar barn och unga digitalt. Brottsförebyggande rådet ska bland annat studera rättsärenden och digitala plattformars roll, medan Totalförsvarets forskningsinstitut ska undersöka hur en kriminell livsstil marknadsförs på internet. Uppdragen ska redovisas senast den 15 oktober 2026.