Domare stoppar Trumps poströstningsregler i hela USA

AI-genererad illustration

Nyheter

Domare stoppar Trumps poströstningsregler i hela USA

Av Per ErikssonPublicerad: 12 aug 09:223 min

USA:s distriktsdomare Indira Talwani utfärdade den 11 augusti en rikstäckande preliminär inhibition som hindrar postverket USPS från att genomföra regler om poströstning i president Donald Trumps presidentorder 14399 inför mellanårsvalet 2026. Beslutet omfattar hela landet och går längre än Talwanis dom den 25 juni, som endast gällde de 23 delstater och District of Columbia som hade väckt den tidigare talan.

Presidentorder 14399 undertecknades den 31 mars 2026. Enligt Federal Register skulle USPS bland annat upprätta en särskild Mail-In and Absentee Participation List över berörda väljare och använda unika identifierare, exempelvis streckkoder, på kuvert för poströster. Ordern angav den 5 augusti 2026 som sista tidpunkt för delstater att meddela USPS att de avsåg att använda poströstning och den 4 september som datum för att lämna in listor över berörda väljare. USPS meddelade i juli att ett nytt registersystem enligt Privacy Act skulle behöva skapas om den föreslagna regeln blev slutlig i ungefär den form som publicerades den 2 juni.

Reglerna innebar att USPS skulle sammanställa uppgifter om röstberättigade från delstaterna och endast leverera poströstsedlar till personer som fanns med på dessa listor. Donald Trump har försvarat åtgärden med att den skulle motverka olaglig röstning av personer som inte är amerikanska medborgare. Studier har samtidigt visat att sådan röstning är mycket ovanlig. Trump har under lång tid krävt stramare regler för poströstning och har tidigare spridit det falska påståendet att hans valförlust 2020 berodde på omfattande valfusk.

Indira Talwani bedömde att reglerna riskerar att orsaka oåterkallelig skada för väljare genom att skapa osäkerhet kring poströstningen. Den separata talan som ledde till det rikstäckande beslutet drivs enligt American Civil Liberties Union av bland andra League of Women Voters of Massachusetts, League of Women Voters, Association of Americans Resident Overseas, U.S. Vote Foundation, OCA–Asian Pacific American Advocates och Delta Sigma Theta Sorority.

USA:s appellationsdomstol för första kretsen avslog den 25 juli regeringens och tolv intervenerande delstaters begäran om att pausa den tidigare domen under överklagandet. USA:s appellationsdomstol för första kretsen konstaterade att de klagande delstaterna redan stod inför konkreta kostnader och administrativa förändringar till följd av presidentordern. Massachusetts hade i april köpt kuvert för omkring 3 miljoner dollar till poströstningen 2026, medan Rhode Island bedömde att ändringar av redan beställda kuvert skulle kosta tiotusentals dollar.

USA:s högsta domstols handlingar visar att Trumpadministrationen den 27 juli begärde att den tidigare blockeringen skulle hävas. California Attorney General Rob Bonta och 22 andra demokratiska delstatsåklagare uppgav i en inlaga till USA:s högsta domstol att mer än 80 procent av Kaliforniens väljare använder poströstning och att samtliga registrerade väljare i delstaten får en valsedel med posten.

National Association of Letter Carriers uppgav att senatorerna Gary Peters, Alex Padilla och Dick Durbin den 22 april presenterade lagförslaget Absentee and Mail Voter Protection Act, S. 4369, som syftar till att upphäva begränsningarna i presidentordern. National Association of Letter Carriers ställde sig bakom förslaget. USPS uppger i sin ordinarie vägledning om valpost att myndigheten har över 640 000 anställda och ansvarar för transporten av valpost, medan regler, tidsfrister och andra villkor för röstande bestäms av delstatliga och lokala valmyndigheter.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 94%
94%
6%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln använder ett övervägande neutralt och sakligt språk, och undviker egna värderingar eller spekulationer från journalistens sida. Eventuella hårda eller laddade uttryck i texten, till exempel om valfusk påståenden eller kostnader, är tydligt tillskrivna källor som Donald Trump eller inblandade organisationer och myndigheter, vilket är i linje med riktlinjerna. Journalisten gör inga egna slutsatser eller förstärkningar utan återger fakta, beslut och uttalanden på ett balanserat sätt. Formuleringen "Trump har tidigare spridit det falska påståendet..." kan betraktas som en värdering, men eftersom detta är ett väletablerat faktum i valdiskussionen och inte uttryckts som journalistens egen åsikt utan som en redan bemött och dokumenterad ståndpunkt, ses det inte som en värdering från journalistens sida utan som ett faktabaserat konstaterande. Överlag är artikeln saklig, neutral och oberoende i sin framställning med en tydlig källredovisning, vilket motiverar en hög poäng nära maximal oberoende.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
70%
25%
5%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar främst vänster genom att framhäva starkt stöd för skydd av rösträtt och valfrihet, lyfta fram civilsamhällets och domstolens roll, kritisera Trump och hans regler som orättvisa och potentiellt skadliga. Kritik mot Trump som kopplas till falska påståenden om valfusk stärker denna riktning, medan högerns perspektiv på ordning, kontroll och migrationsrelaterad valkontroll får minimal plats.

Rubrik och framing:
Verklighetsbilden som skapas är att president Trumps poströstningsregler stoppas av en domare på grund av risk för skada på väljarnas möjlighet att rösta. Trump framstår som initiativtagare till regler som ifrågasätts och kritiseras, medan domstolen och olika civilsamhällesgrupper framställs som försvarare av väljarnas rättigheter.

Språk och ton:
Artikeln använder ord som 'falska påståenden' kring valfusk och lyfter fram kritiken och oron från domstolar och organisationer, vilket förstärker en negativ bild av Trump och en positiv bild av rättsapparaten och civilsamhället som skydd för rösträtt.

Källbalans:
Fokus ligger på domare, civilsamhällesorganisationer och demokratiska aktörer som kritiserar reglerna, medan röster som försvarar regelverket eller Trumps perspektiv får avsevärt mindre utrymme och ges främst sammanfattande omnämnanden.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln nämner inte djupare argument från republikanska försvarare av regelverket eller redogör inte närmare för eventuella problem som poströstning kan ha, vilket hade kunnat ge större balans till säkerhets- och ordningsperspektivet.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.