Polisen utreder misstänkta intrång hos 20 finländska politiker

Uppemot 20 ledamöter i Finlands riksdag har under det senaste året upptäckt förändringar i sina bostäder som väckt misstankar om obehöriga besök. Polisen i Helsingfors har inlett en omfattande förundersökning, samtidigt som misstankar om utländsk inblandning har framförts. Säkerhetsexperten Jörgen Holmlund bedömer att händelserna kan ingå i en samordnad operation med psykologisk påverkan som syfte.

Polisinrättningen i Helsingfors meddelade den 7 oktober 2026 att en formell förundersökning hade inletts. Händelserna utreds tills vidare som försök till grov stöld. Helsingforspolisen leder arbetet i samverkan med Centralkriminalpolisen och vid behov Skyddspolisen. Den 14 oktober meddelade polisen att förhör hade genomförts med berörda personer. Utredningen beskrevs som omfattande och ytterligare information hölls tillbaka för att inte riskera att påverka arbetet. Något datum för nästa uppdatering angavs inte.

De misstänkta intrången har framför allt inträffat i Helsingforsområdet. Ledamöter har bland annat upptäckt tända lampor, öppna dörrar och föremål som inte längre befunnit sig på sina vanliga platser. I vissa bostäder har toaletter använts utan att någon spolat efteråt. Några tydliga brytmärken har inte påträffats och inga stölder har rapporterats i samband med de beskrivna händelserna.

Riksdagens första vice talman Paula Risikko fick kännedom om det första misstänkta intrånget på kvällen den 23 september 2026. Följande dag informerade hon riksdagens säkerhetsdirektör Aaro Toivonen. Därefter kontaktades ledningarna för riksdagsgrupperna för att undersöka om andra ledamöter hade upplevt liknande situationer.

Den 1 oktober meddelade Finlands riksdag att dess arbetsgrupp för övergripande säkerhet hade tagit fram särskilda instruktioner med anledning av händelserna. Anvisningarna skickades till riksdagsgrupperna samma dag som ansvaret för utredning och analys övergick till Helsingforspolisen. Säkerhetsåtgärderna för ledamöterna har också skärpts.

Vid en presskonferens den 1 oktober förklarade riksdagens talman Jussi Halla-aho att det inte finns något känt gemensamt mönster när det gäller de drabbades partitillhörighet, kön eller övrig bakgrund. Han uppgav samtidigt att vissa omständigheter återkommit i fallen, men att dessa uppgifter inte bör offentliggöras med hänsyn till polisutredningen. Halla-aho bedömde även att de spår som lämnats i bostäderna kan ha varit avsedda att uppmärksammas.

Den 14 oktober berättade Samlingspartiets riksdagsledamot Jarno Limnell offentligt att hans familjs hem i Esbo hade utsatts för ett misstänkt intrång några veckor tidigare. Han hade reagerat på flera ovanliga förändringar i bostaden och misstänkte att någon hade tagit sig in utan tillstånd. Limnell blev därmed den första av de berörda ledamöterna som öppet identifierade sig.

Partikollegan Susanne Päivärinta kritiserade samma dag Limnells beslut att berätta om händelsen. Päivärinta ansåg att offentlig uppmärksamhet kring intrången skulle kunna gynna eventuella gärningsmän genom att ge deras agerande större genomslag.

En anonym finländsk riksdagsledamot berättade för Yle den 2 oktober om två misstänkta intrång. Vid det första tillfället, under hösten 2025, hade en elkontakt monterats isär. Under vintern upptäcktes en sockellist från ett köksskåp mitt på golvet. Ledamoten hade informerat riksdagens säkerhetsavdelning men avstått från att polisanmäla händelserna eftersom det inte längre gick att fastställa när de hade inträffat.

Hur någon eventuellt har kunnat ta sig in i bostäderna utan tydliga skador är fortfarande oklart. Ona Gardemeister, företrädare för den finländska säkerhetsorganisationen Turvaurakoitsijat, har framhållit att moderna lås normalt inte kan brytas upp utan synliga märken. Hon har pekat på användning av nyckel som en möjlig förklaring till intrång utan brytskador. Det är däremot inte fastställt vilken metod som använts i de aktuella fallen.

Finlands statsminister Petteri Orpo har framhållit att det är fullt möjligt att en främmande stat ligger bakom händelserna. Finlands president Alexander Stubb kommenterade också intrången den 1 oktober vid en ceremoni i Rovaniemi, där landets nya F-35-stridsflygplan presenterades. Stubb betonade att angrepp mot folkvalda företrädare även riktar sig mot demokratin och uttryckte stöd för de drabbade politikerna.

Skyddspolisen i Finland har på ett generellt plan beskrivit liknande metoder som förekommande inom auktoritära staters verksamhet. Myndigheten har samtidigt uppgett att den inte känner till att just dessa tillvägagångssätt tidigare har använts mot Finland eller andra europeiska länder.

Den svenske säkerhetsexperten Jörgen Holmlund, som har erfarenhet från Försvarshögskolan och polisen, anser att de återkommande avvikelserna i bostäderna sannolikt är avsiktliga. Han bedömer att intrången kan vara delar av en organiserad verksamhet där målet är att få politiker att känna sig övervakade och utsatta även i sina privata hem.

Holmlund beskriver metoden som psykologisk påverkan. Enligt hans bedömning kan oron också spridas till politikernas familjer, där partner och barn riskerar att påverkas. Han anser att sådana påtryckningar i förlängningen kan få folkvalda att ifrågasätta om de vill fortsätta sina politiska uppdrag.

Säkerhetsexperten framhåller att handlingarna kan vara avsedda att markera missnöje med politiska beslut. Som tänkbara exempel nämner han stöd till Ukraina och skärpta sanktioner. Holmlund betraktar den typen av agerande som en del av psykologisk krigföring och informationspåverkan riktad mot demokratiskt valda beslutsfattare, snarare än som en direkt militär krigshandling.

Ryssland, Kina och Iran är länder som förknippas med verksamhet inom psykologisk krigföring och hybridoperationer. Holmlund bedömer att Ryssland är en sannolik aktör bakom de misstänkta intrången i Finland. Han drar paralleller till tidigare operationer som genomfördes av Sovjetunionens säkerhetstjänst KGB och pekar på den ryska militära underrättelsetjänsten GRU som en tänkbar utförare.

Holmlund anser att händelsernas likartade karaktär tyder på samordning och planering. Han bedömer att användning av lokala kriminella skulle kunna medföra större risk för misstag. Han ser därför intrången som möjliga exempel på en koordinerad underrättelseoperation, men någon ansvarig aktör har inte fastställts genom polisens utredning.

Liknande tillvägagångssätt förekom tidigare hos Östtysklands säkerhetstjänst Stasi, som genomförde bostadsintrång riktade mot bland andra studenter, oppositionella och kulturpersonligheter. Holmlund påpekar att Stasi sådana operationer genomfördes inom det egna landet.

Västerländska journalister och diplomater som arbetat i Ryssland har också beskrivit misstänkta intrång där föremål flyttats eller andra avsiktliga förändringar upptäckts. Holmlund betraktar bland annat användning av en toalett utan efterföljande spolning som ett sedan tidigare känt inslag i denna typ av trakasserier.

Den tidigare CIA-medarbetaren John Sipher har berättat om liknande erfarenheter från sin tjänstgöring i Moskva under kalla kriget. Sipher uppgav i en intervju med den finländska tidningen Helsingin Sanomat att personer som övervakade västerländska företrädare ibland använde intrång i deras bostäder för att förmedla hotfulla signaler.

Bland de händelser som John Sipher beskrev fanns kylskåp som kopplats ur eluttag, förgiftade husdjur och avföring som lämnats kvar i toaletter. Uppgifterna har även återgetts av den finländska tidningen Verkkouutiset.

En tidigare assistent till Finlands försvarsminister Jussi Niinistö, som innehade ministerposten mellan 2015 och 2019, har också beskrivit misstänkta trakasserier. Utöver intrång i bostaden ska assistenten ha upplevt störda telefonsamtal och hotellrum som genomsökts utan att något försvunnit. Personen har även berättat om okända individer som under lång tid satt vid ett närliggande restaurangbord utan att beställa mat.

De aktuella misstankarna uppmärksammas mot bakgrund av Finlands säkerhetspolitiska relation till Ryssland. Länderna delar en gräns på mer än 130 mil. Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina ansökte Finland om medlemskap i försvarsalliansen Nato i maj 2022. Sedan dess har misstankar om rysk hybridverksamhet varit återkommande i den finländska säkerhetsdebatten.

Flera skador på undervattenskablar i Finska viken har inträffat under senare år. Ett antal experter har kopplat händelserna till misstänkt rysk hybridkrigföring. Finland har dessutom upplevt en omfattande tillströmning av migranter vid den östra gränsen, där myndigheterna bedömt att människor aktivt förts mot gränsområdet från rysk sida.

Även störningar i satellitbaserad navigering för flygtrafiken har blivit vanligare i Finland sedan 2022. Ryssland har pekats ut som misstänkt bakomliggande aktör, vilket bland andra det finländska public service-bolaget Yle har rapporterat.

När det gäller intrången hos riksdagsledamöterna pågår fortfarande Helsingforspolisens förundersökning. Varken en ansvarig stat, en organisation eller enskilda gärningspersoner har identifierats offentligt av utredande myndigheter.